Gästinlägg från"Snöbollen"

Det kom ett mail från en person som kallar sig Snöbollen, som jag fick ok att publicera som ett gästinlägg. Kul att kunna inspirera och att det finns läsare som inspirerades av min blogg 2006 och sen dess, visserligen med lite upp och nedgångar, fortfarande kämpar på och sparar stor del av lönen.

Det är tydligt att man med höga löner kommer man långt i absoluta tal på en sparkvot på 40-50%. Och när börsen går bra så rullar snöbollen fort. Men samtidigt kommer det krävas ett större kapital för några som bränner 500.000 kr om året jämfört med mig och min fru som idag lever på runt 1/3 del och även med höjda kostnader i framtiden troligtvis aldrig kommer gå över 350.000 per år.

Också helt rätt egentligen att räkna allt sparande som par när man är gifta. Så gör ju inte jag mest för att lättare kunna jämföra med tidigare års siffror.

Nu lämnar jag över ordet till brevskrivaren. Har ni frågor så hoppas och tror jag att vi kommer hitta honom i kommentarsfältet.

Hej bloggmiljonären,

2006-2013 Läroåren

Hösten 2006 var jag 23 år gammal och hade precis flyttat till ett studentrum för att påbörja min civilekonomutbildning. Med mig hade jag allt jag ägde, en gammal säng, ett begagnat skrivbord, lite kläder och 7 000 kr på bankkontot. För pengarna köpte jag min första egna dator och var återigen pank.

Jag minns inte hur jag fann din blogg, kanske surfade jag runt på ämnet som jag försökte lära mig, men jag fann bloggen minst sagt inspirerande. Din blogg hade bara varit aktiv i några månader och i december 2006 skrev du att du hade ”300 000 kr i nettotillgångar och hade sparat 100 000 kr under året”, en imponerande förmögenhet och sparbedrift i mina ögon. Du förklarade pedagogiskt hur det är möjligt att med disciplin och långsiktigt fokus förändra sin livssituation. Du inspirerade till den grad att jag, från att tidigare aldrig tänkt på sparande, satte mitt eget sparmål. Jag vill med detta tacka dig och dela med mig av min spar-resa som började i studentrummet hösten 2006.

Först ett par förtydliganden. Min flickvän, som idag är min fru, var med på sparplanen från dag ett och vi har idag helt gemensam ekonomi. Med sig hade hon 68 000 kr som 18-års gåva från föräldrarna, och alla siffror nedan är alltså för två personer. Jag har också från dag ett nördigt omsorgsfullt bokfört våra inkomster, kostnader, tillgångar och skulder i ett bokföringsprogram. Jag är ju trots allt ekonom ;) Det är en härlig nostalgisk känsla att kunna ta fram resultat- och balansrapport för alla åren sedan dess.

Sparmål 1 spikades till 1 000 000 kr i gemensamma nettotillgångar om sju år, dvs. år 2013 (året jag skulle fylla 30 år). Vi nådde målet några månader för sent men det spelade mindre roll. Jag hade bevisat för mig själv att det gick att förändra sin livssituation med hjälp av de kraftfulla redskapen disciplin, långsiktighet och klokainvesteringar.

2013-2016 Hundåren

Efter att första målet var uppnått sattes ett nytt; sparmål 2 spikades 2013 till >40 % sparande av våra nettoinkomster. När studierna var avklarade fokuserade vi på att höja inkomsterna och gjorde några riktiga hundår tidigt i karriären med långa arbetstimmar, många kvällar och helger. Idag är jag 33 år och min fru 29 år. Vi har haft god löneutveckling sedan examen och jag tjänar idag 65 000 kr före skatt, och min fru 58 000 kr. Vi har en (billig) bil, ännu inga barn och hyr vårt boende för 1 500 kr / månad inkl. el, vatten, bredband, sophämtning etc. och kan därför passa på att spara en hel del.

Det känns som att svära i kyrkan men tyvärr får jag erkänna att vi även unnar oss en hel del. Vi stretade länge emot men lockelsen blev tillslut för stor och vi har låtit våra kostnader öka kraftigt sista åren. Med två veckor kvar ser 2016 ut att landa på följande:

	Månad	År
Inkomster efter skatt	79 595 kr	955 135 kr
Kostnader	-42 788 kr	-513 459 kr
Sparande	36 806 kr	441 676 kr

Kostnaderna är horribelt höga med tanke på våra låga boendekostnader och inga barn, men samtidigt är jag nöjd med en sparkvot på 46 %. Jag grubblar ofta på frågan vad är rätt sparkvot? Är vi slösaktiga spenderare som borde ”skämmas med så mycket kostnader på skräp”, eller är vi ”snåla” hardcore-sparare som ”inte lever i nuet ”med en så pass hög sparkvot? Jag har blivit kallad både ock av vänner och bekanta beroende på vilket perspektiv de ser på saken.

I alla fall, den viktigaste tabellen för ämnet är väl ändå snöbollstabellen:

År	Sparat	Nettotillgångar	Sparkvot
2005	0	68 296
2006	25 795	94 091	51%
2007	127 401	221 492	45%
2008	112 167	333 659	39%
2009	103 179	436 838	41%
2010	74 422	511 260	18%
2011	66 948	578 208	18%
2012	120 751	660 663	32%
2013	294 272	954 935	42%
2014	329 098	1 284 033	39%
2015	306 139	1 590 172	39%
2016	441 676	2 031 848	46%

2008-2009 hade vi tillräckligt med kapital för att börja köpa aktier. Med en rejäl nybörjartur rea-shoppade vi den initiala portföljen när finanskrisen stormade som värst. Med strategin buy-and-hold försöker jag kolla portföljutvecklingen så sällan som möjligt, och fortsätter att köpa enligt Buffetts visdomsord “Only buy something that you’d be perfectly happy to hold if the market shut down for 10 years.” Genomsnittlig avkastning inkl. utdelningar har 2009-2016 legat på 16,5 %. Detta är i nivå med index (SIXRX) så inget att skryta med och än så länge kommer majoriteten av förmögenhetstillväxten från löne-sparande.

2016-2023 Snöbollsåren

Sparmål 3. Vi har nyligen satt ett nytt mål på 9 000 000 kronor i nettotillgångar vid 2023 års slut (året jag fyller 40 år). Jag inser att målet kan tyckas högt baserat på vår sparhistorik men vi har en väl genomarbetad och realistisk plan, år för år, för att nå dit. Snöbollen växer ju som vi vet långsammast i början. Jag får helt enkelt återkomma år 2023 med utfallet :)

Jag får erkänna att jag slutade läsa bloggen för tio år sedan men hittade tillbaka för bara några veckor sedan och läser med glädje igenom alla inlägg jag har missat. Det är mycket inspirerande läsning, intressant att läsa om dina tankar kring sparande och aktieinvesteringar, men desto mer intressant att mellan raderna se din enorma disciplin och ovanligt starka drivkraft att nå dit du vill.

Avslutningsvis vill jag återigen tacka dig för den positiva knuff ditt bloggande gav mig för så många år sedan och för att du fortsätter att inspirera.

Vänligen Snöbollen

Sparandets och yrkeslivets olika faser

Satt igår kväll och tänkte tillbaka lite till hur jag såg på pengar, jobb och frihet för 10 år sen. Läste även lite gamla inlägg för att hjälpa minnet på traven.

Som jag minns det var önskan att bli fri och att kunna sluta jobba mycket mindre då. Det handlade mer om trygghet än frihet. Dvs att om jag tvingades sluta jobba skulle jag ändå klara mig.

Läget var ju annorlunda när man just lämnat universitetet, köpt sin första lägenhet, hade några enstaka månadslöner på banken och provanställning på första jobbet. Bland de jämnåriga kompisarna var det många som hade svårt att hitta bra jobb.

Jag minns att jag vid ett tillfälle tänkte att sparar jag halva lönen så klarar jag mig ytterligare 1 år om jag får sparken efter 1 år på jobbet. Efter att a-kassan är förbrukad. Varje månad på jobbet köpte mig lite mer tid ovanför vattenytan.

Det intressanta är att jag tror egentligen inte att jobbet är tråkigare nu än då. Men då var mitt största fokus att få jobba kvar så länge det bara gick. Nu är fokus att få sluta snarast möjligt.

Jag har nog helt enkelt fått råd med lyxen att ifrågasätta om jag gillar att jobba.

11 dagar till lön, och mitt nya liv

12 dagar till jul, men det vi alla som läser den här bloggen väntar på är väl lönen snarare än jultomten? Dvs 11 dagar före vår stora dag idag.

Lönen som kommer den 23 december blir startskottet på min nya lägre sparkvot om 70% av lönen*. Jag har skruvat och räknat lite fram och tillbaka och nu har jag spikat målsättningen. Den blir alltså att jag ska spara 22.400 och leva på 9.600 av min nettolön om 32.000 kr. Egentligen är ju tanken att öka konsumtionen vid årsskiftet, men jag delar upp månaderna på period mellan lön och lön istället för första till sista dagen i kalendermånaden.

Under 2016 har sparkvoten på över 80%, via ett sparande på runt 26.500 kr i månaden med samma lön, dvs runt 4000 kr mer än nästa års plan. Målet för 2016 var att spara 300.000 kr, vilket jag blev glad när jag överträffade. Men för 2017 är verkligen målet med sparandet att landa på plan och inte överträffa den. Jag ska tvinga mig själv att konsumera upp denna 9.600 kr per månad i snitt. Får jag in extra intäkter eller betydande löneförhöjning får det givetvis gå till extra sparande. Men jag får inte öka sparandet tack vare minskad konsumtion. Tror även Nicklas Andersson i #PrataPengar har nämnt att han låst sin sparkvot för att tvinga sig att konsumera lite mer.

Jag tror verkligen på upplägget att köra några hårda år i början av yrkeslivet för att kickstarta portföljen. Ett bra sätt är att aldrig tillåta sig att börja dra på sig onödiga kostnader när man får första jobbet och är van att leva billigt som student. Sen om man ska köra som mig 11-12 extremt hårda år eller om man ska nöja sig med 2-3 halvhårda får man ju själv känna. Är både nöjd och stolt med vad jag uppnått på drygt 10 år när det kommer till att skapa förutsättningar för det fortsatta liv jag vill leva.

Ska bli spännande att testa att leva på hela 9.600 kr. Vilket gör att både bloggen och mitt liv nu snart går in i en ny fas. Slut på rapporter från tvättstugans toalett och nudlar i handfatet. Nu kommer det bara bli bilder på lyx och slöseri. Eller överskattar jag vad man får för 9.600 nu kanske?

*Med tanke på att det ibland används lite olika definitioner av sparkvot så menar jag sparande som andel av nettolön. Räknar inte in vare sig återinvesterad utdelning eller olika typer av pension som det avsätts pengar till som tjänstepension och PPM. Sparandet går till 100% in i aktieportföljen och ska handlas upp innan nästa lön. Utöver detta sparande kommer jag och min fru sätta av pengar till ett gemensamt konto varifrån vi tar pengar till resor eller tex om vi köper något till hemmet. Denna typ av kortsiktigt sparande till konsumtion räknas alltså inte in i sparkvoten, utan är en del av kostnaderna på 9.600 kr.

Om börsen fortsätter upp...

Otroligt stark utveckling på börsen på slutet. Vilket ställer lite krav och utmanar det långsiktiga tänket och min strategi.

Jag försöker ju främst fokusera på utdelningar och strunta i dagsaktuella kursen. Och där i prognos över kommande utdelning har det ju inte hänt något vad jag vet senaste veckan. Men det är ju en utmaning att ignorera det faktum att kursuppgången bara den senaste veckan räcker för mina samtliga omkostnader i ett år om jag lever som idag.

Tanken är ju att köpa och behålla och aldrig sälja en aktie. Däremot tillåta mig att sälja fonder åren mellan jobbslut och att jag kan börja ta ut pensionen. Och för fonderna är ju den aktuella kursen det intressanta.

Då målet är att sluta jobba snarast möjligt kan jag inte låta bli att tänka på vilka möjligheter det finns att utnyttja läget om börsen skulle fortsätta upp låt säga 20% till på kort tid. Är verkligen strategin att köpa och behålla resten av livet optimal för mig då? Eller borde jag sälja Atlas Copco någonstans runt 300 med under 2% direktavkastning och köpa några fastighetespreffar istället? Att växla 250.000 kr till yield 7% istället för 2% skulle ju göra verklig skillnad när jag försöker få vardagsekonomin att gå ihop de första åren som pensionär.

Den kända kommentatorn Lars julkort

Många av er kommer kanske ihåg förra årets julkort från Lars som är en känd profil i ekonomibloggarnas kommentarsfält. Läs förra årets hälsningar där jag utnämdes till årets fanatiker och en tänkbar tandkrämstjuv.

Lämnar härmed över ordet till Lars för årets utmärkelser, och nedanstående får stå helt för honom

Årets julkort 2016
Några vinnare. Korten i år skickas till lite nya förmågor.

Årets kock: Vinnare här: Bloggaren Att välja lycka. TOMAT OCH BACONPASTA. Har varit en tydlig trend att man börjat laga mat i bloggosfären. Då jag investerar enkelt är jag förtjust i enkel mat. Bloggarens recept på tomat och baconpasta är enkelt och gott.

Årets Rookie: Aktienovisens inlägg HUR FAN INVESTERAR NI? En härlig uppgörelse med mycket trams som figurerar i den ekonomiska bloggosfären. Detta att så fort en aktie går ner så upplevs det som rea: Att det kan finnas en verklig orsak tycks ingen tänka på.

Årets roligaste inlägg: Daniel Investeras KNEP FÖR FIN AVKASTNING

Årets kriminalfall: Daniel Investeras suveräna genomgång av ett mordfall där förvaltaren slår ihjäl kunderna kallat MORD OCH FÖRVALTNING. Aktiv kapitalförvaltning när den är som sämst.

Årets Aktiva Förvaltningscase: Bloggaren Petrusko. FÖRVALTAREN SÖLADE BORT MARTIN ÅSLUNDS INVESTERING. Här är en fotbollsspelare Martin Åslund som ber Folksam att förvalta 200 000kr. Startår 1999. Resultat: 17 år senare är endast 138 000kr kvar.
Hade han investerat i indexfonder hade han haft runt 400 000kr.

Årets Pajasinlägg: Vinnare här är Cornucopia. Här visar återigen den aktiva förvaltningen sitt rätta ansikte. BÖRSÅRET SER UT ATT SLUTA STARKT. Så här låter det. Själv ligger aktieportföljen +47%, men som sagt stora delar är bortplockade och ligger som likvider på annat håll. Och nej, vad jag har i portföljen är inget jag skriver ut. Man häpnar. Här är en man som alltid har synpunkter på allting. Nu är det knäpptyst.

Årets bästa inlägg: Aktiefokus: BREXIT, BRUS OCH FÖRBANNAT FREDAGSSVAMMEL.

Önskar alla En God Jul o Gott Nytt År

Med vänlig hälsning

Lars

Aktiespararna

Har börjat titta på att gå med i aktiespararna. Har funderat på det tidigare med medlemsavgiften på 595 kr/år har alltid känts övermäktig.

Köper hellre aktier än betalar medlemsavgifter har jag tänkt. Men nu när jag ska börja leva för några tusenlappar till varje månad kanske det kan vara ett alternativ.

Är det någon av läsare som är med? Är det kul? Värt avgiften?

#sparpodden

Att Sparpodden tappat "lite" av sin glans från Günther och Jans storhetstid tror jag de flesta är överens om. Inte ens topp 5 inom kategorin i Podcastpriset där omröstningen pågår just nu säger det mesta.

Senaste avsnittet var ett försök tillbaka till rötterna med fokus på sparande där lyssnares sparmål togs upp. Men första 5-10 minuterna satte fingret på vad jag tror är poddens problem. En lång diskussion om valet i Italien som resulterade i absolut ingenting. Italienarna röstade nej, men börsen fortsatte upp. Alltså absolut noll effekt för oss svenska privatsparare. Inte ens om börsen hade gått ner 2% på valresultatet tycker jag det är något en sparekonom på en av de stora nätmäklarna ska lägga så mycket fokus på. Ut och prata boränta, fondavgifter, månadssparande, sparkvot, risken med att bara äga ett bolag och sånt som faktiskt påverkar oss privatsparare långsiktigt. Lite synd, för både Peter Benson  och Joakim Bornold är mycket kunniga och har bra tankar när de väl kommer in på rätt ämnen och lyssnarfrågor.

Men som sagt i onsdags gjorde man ett försök i rätt riktning med ämnet sparmål i fokus. Jag respekterar och avundas folk som älskar jobbet och tänker jobba heltid minst till 70. Även om jag har svårt att förstå varför man då ska bry sig om sparande och investeringar för att jaga någon procent extra avkastning. Att byta pengar idag mot mer pengar i framtiden känns för mig meningslöst, troligtvis kommer den som har ett välbetalt jobb och älskar att jobba ha en lön som mer än väl räcker mellan 55 och 70.

Att byta pengar idag mot frihet och tid i framtiden är enligt mig däremot ett klockrent byte.

Detta resonemang höll inte poddarna Jocke och Peter med om, utan de ansåg att jag troligtvis inte var så nöjd med livet när mitt sparmål lästes upp. En lite konstig slutsats kan jag tycka när det bara är de 25% av min tid som utgörs av arbete som jag är missnöjd med.

Eller som bloggkollegan Fantastiska Farbror Fri uttryckte saken: "Fattigdom är att inte veta hur man skulle använda mer fritid".

Sparmål 2017

Som en liten fortsättning på inlägget igår om att jag inte gör något budget kommer här något som på sätt och vis går stick i stäv med det.

När det kommer till aktieköp gillar jag verkligen att planera och skriva upp mina kommande köp och vad jag räknar med att det kan kosta och hur många nya aktier jag tror mig kunna hinna köpa under en viss period. Det är ju också en form av budget. Så jag erkänner att jag inte är helt konsekvent.

Nu går mitt sparande in i en ny fas och jag räknar med att "bara" föra över 22.000 kr till portföljen varje uppesittarkväll (jämfört med planerade 25.000 som i verkligheten blev nästan 27.000 kr under 2016).

Såhär planerar jag att fördela mina aktieköp under 2017. Detta är en grov plan och jag har som ni ser dels en pott för spontana köp på 25.000 kr, vilket skulle kunna bli en preff eller något nytt spännande bolag eller mer av befintliga. Jag är också ganska frikostig med att flytta runt lite i siffrorna framförallt under andra halvåret om jag redan fyllt kvoten i något bolag, som när H&M handlades under 250 kr i år köpte jag vidare trots att jag egentligen var klar med den. I år har förutom H&M även Investor fått stor del av kakan. Investor ligger fortfarande högt upp på priolistan som ni ser.

Planen är alltså att köpa aktier för 350.000 kr under nästa år. Sen behövs lite pengar för skatt. Alla dessa inköp är räknade på dagens priser. Så kommer börsen gå upp under 2017 får jag skramla ihop några kronor till eller köpa färre aktier. Går börsen ner så får jag råd med några aktier extra.

Utdelningen på ca 100.000 kr för nästa år kommer återinvesteras vilket gör att behovet av insättning är 264.000 kr vilket motsvarar 22.000 kr per månad.

Huvudsyftet med detta är att kunna göra en prognos på utdelningen 2018, men också jobba långsiktigt och mot ett mål och inte få infall i att köpa Fingerprint helt plötsligt bara för att den faller i pris. Är också väldigt motiverande att köpa 3 st Investor en måndag morgon och mata in det i excelarket och se antalet aktier öka med 3 och kvarvarande målköp under året minska med lika många.

Vad tycks?

Göra budget

Har fått lite frågor på mail om det här med att göra en budget. Flera andra bloggare har också publicerat sin budget med olika kostnader uppdelat i olika kategorier månad för månad.

Sanningen är att jag inte ens minns senast jag gjorde en egen budget måste vara minst 10 år sen (har dock ibland räknat på och skrivit här på bloggen hur mina kostnader fördelas men det är en fördelning gjord i huvudet i efterhand inget jag använder i vardagen eller skriver upp löpande). Vet inte riktigt vad det skulle tillföra att jag i början av året uppskattar att jag ska köpa skor för 40 kr i månaden i snitt. Eller skriva upp avgiften till a-kassan i något fint excelark. Jag håller helt enkelt igen så mycket jag kan på kostnaderna utan att ha det uppskrivet i någon budget. Använder skorna tills de går sönder och sen köper jag så prisvärda nya skor som möjligt efter det.

Men det som passar mig behöver ju inte passa alla andra. Vill du öka sparandet kan det säkert fungera att kartlägga dina kostnader idag och i lugn och ro värdera vad du skulle sakna minst att dra ner på. Och att då göra en budget som du följer upp. Enklast är dock att köpa så lite som möjligt och verkligen överväga varje inköp noga, oavsett om du har en budget eller inte.

Gör du budget?

Dyrare SL-kort

Just när jag ska börja lyxa till det med SL-kort för att kunna åka tunnelbana till och från jobbet så höjs priserna för första gången på 6-7 år. Typiskt min otur.

Verkar som priset höjs den 9 januari så lutar åt att jag köper 3 månader i början av året till det lägre priset. Efter det ska det väl börja närma sig vår och möjligt att springa och cykla till jobbet igen.

Blir spännande att se hur det känns att stå där vid automaten den 2 januari och betala över 2000 kr. Men ska nog gå bra...

Att vara en fullinvesterad pensionär...

Här kommer den utlovade uppföljningen på gårdagens inlägg nämligen hur man ska hantera nedgångar på börsen efter jobbslut och om man vågar ligga fullinvesterad när börsen är ens inkomst. Jag har ju under mitt sparande varit med om ett par större nedgångar, framförallt det sämsta året på 100 år nämligen 2008. Då var jag i en situation där mitt årliga sparande uppgick till runt 25% av portföljens värde. Jag belånade mig dessutom när börsen gått ner 50% för att köpa fler aktier, något jag vågade göra då jag kunde betala av lånet under det kommande året från lönen. Det vill säga det jag egentligen gjorde var att köpa kommande års sparande på ett bräde, då jag tyckte priset var attraktivt.

Egentligen tycker jag tankegången är ganska lik frågan om du får 1 miljon ska du då investera allt pang bom eller sprida ut inköpen under en period. Denna problematik kallas ofta Lump Sum (att investera allt direkt) vs Dollar Cost Averaging (sprida ut inköpen). Precis som i gårdagens inlägg där jag länkade till en duktig bloggkollega i form av Onkel Tom föreslår jag idag Stefan Thelenius inlägg i frågan för dig som vill läsa mer. Men en kort version är att detta har undersökts mycket och slutsatsen är att det vid de flesta tillfällen är bäst att sätta in allt på börsen direkt istället för att sprida inköpen. Kan man dessutom se till att tajma detta vid ett tillfälle då börsen är billig är det givetvis ännu bättre, men tajma är ju inte så lätt som det låter även om jag hade tur att lyckas 2008.

Den dagen man inte längre har något kassaflöde i form av lön som man användas för att köpa billigt vid nedgång kommer nedgångarna blir betydligt mer psykiskt påfrestande. Inte ens nu när mitt årliga sparande uppgår till klart under 10% skulle jag må speciellt dåligt av att börsen går ner. Glädjen i att få köpa H&M för 180 kr och Investor för 200 kr för 350.000 kr under ett år skulle överväga det faktum att portföljens värde gått ner med 40%.

Diskussionen kom även upp på Twitter i helgen och synpunkten att det kunde vara värt att ha 70/30 eller 80/20 fördelning mellan aktier och räntor. Detta för att kunna vikta om regelbundet tex varje månad. Principen med att tex alltid ha tex 70% aktier är ju att efter en månad med då börsen gått ner så kommer du ha mindre än 70% aktier. Då viktar du om genom att köpa mer aktier för att komma upp i 70%. Fortsätter börsen ner fortsätter du köpa till allt lägre pris. Går börsen upp så får du mer än 70% aktier och säljer alltså av vid ett tillfälle då börsen gått upp lite.

Men precis som i fallet med Lump Sum vs Dollar Cost Avaraging så är min gissning att de 30% som ligger utanför börsen (helt utan avkastning med dagens ränta) kommer kosta mer än vad fördelen att köpa lite billigare kommer innebära. Min taktik kommer därför vara att inte sälja av något när jag slutar jobba för att ha pengar redo att köpa för vid nedgångar. Utan ligga 100% investerad långsiktigt.

Däremot kommer jag som jag skrivit tidigare försöka ha lång framförhållning där jag ska leva på utdelning från år 1 under år 2. Då merparten ligger i svenska aktier som delar ut på våren år 1 kommer jag ha lång framförhållning att agera innan slutet av år 2 då de sista pengarna ska användas. Mina fonder till värde 1-1,5 miljon kommer jag sälja månadsvis för att täcka upp fram till pensionen kan börja plockas ut. Så här kommer jag behöva sälja större antal fondandelar i nedgång än i uppgång. Den stora utmaningen tror jag kommer vara den mentala, att se börsen rasa men inte ha några pengar att agera med.

Tankar? Svagheter i mitt resonemang?

4% regeln

Något som den inbitna ekonomibloggsläsaren säkert kommit i kontakt med flera gånger är den så kallade 4% regeln. För dig som inte är lika inbiten bygger den på att när dina årliga utgifter uppgår till 4% av ditt kapital (dvs du har ett kapital som uppgår till 25 gånger årsbehovet) kan du leva på pengarna resten av livet. Och dessutom höja omkostnaderna i takt med inflationen. Att pengarna räcker mer än 25 år och dessutom höjs med inflationen bygger givetvis på att man räknar med att få viss avkastning på pengarna.

Detta är ju egentligen ganska likt att man kan sluta jobba när utdelningarna täcker alla omkostnader, eftersom 4% direktavkastning är rätt normalt.

Den duktiga bloggaren Onkel Tom har gjort en ordentlig genomgång av detta bakåt i tiden. Läs inlägget här 

Har två tankar i detta ämne där det mesta redan är sagt och uträknat av betydligt vassare personer än mig.

1. Oavsett om man tror 3, 4 eller 5% är en rimlig årlig uttagskvot så tycker jag man ska värdera portföljens värde på en snitt av de senaste 12 månaderna. Stora nedgångar på börsen på minst 30% sker ofta utdraget under 2-3 års nedgång i rad. Och de sker nästan alltid från toppar som byggts upp snabbt med över 20% uppgång senaste året. Så att springa in till chefen och säga upp sig samma dag som portföljen utgör 25 gånger årsbehovet efter en rusning på börsen är riskabelt. Tänk årsskiftet 1999/2000 när börsen gått upp 60% under 1999.

4% uttag per år blir snabbt 8% uttag om börsen går ner 50%. Och då de största nedgångarna senaste 100 åren alla bestått av nedgångar som varat i 2-4 år så tär det mycket på kapitalet. Men som Onkel Tom visar så klarar man 4% även om man började vid ett illa valt tillfälle år 2000.

Att värdera portföljen på ett snitt de senaste 12 månaderna gör att värderingen blir mer lik att värdera den motsvarande 4% direktavkastning. Eftersom utdelningarna svängar mindre än aktiekursen.

2. Har man sparat ihop kapitalet som möjliggör tidig pensionering genom lönearbete i Sverige så har man under tiden som man sparat pengar jobbat ihop en hel del pengar till den allmänna pensionen. Jag utgår nämligen från att man bara räknar sina pengar utanför pensionssystemet när man pratar 4%. Många av oss har även tjänstepension där några tusenlappar i månaden sparas vid sidan om det kapital.

Det gör att man behöver inte behöver räkna med att kunna leva uteslutande på sitt egna kapital till döden. Vid 55 eller 60 kommer vi kunna börja plocka ut vissa delar av pensionen. Och även om pensionen blir lite svag för oss som bara jobbat kanske 15-20 år jämfört med de som jobbat 40 år så kommer det bli ett antal tusenlappar varje månad.

Själv tänker jag inte använda 4% regeln utan istället göra en uppskattning hur mycket pension jag kan plocka ut från 55. Sen ser jag hur mycket utdelning från aktier som jag aldrig säljer som jag behöver utöver denna pension. Från jobbslut vid 37 eller 38 år fram till 55 då jag inte har någon pension så räknar jag med att sälja fonder för att kompensera upp aktieutdelningarna. Fonderna kan vara helt förbrukade när jag kan börja plocka ut pension.

Det gör att jag räknar med att ha samma belopp från jobbslut till döden. Utdelningstillväxten bör mer än väl kompensera för inflationen.

Ex

Behov av pengar varje månad	20 000
Pensionsprognos från 55	5 000
Behov av pengar från utdelning	15 000
Behov av pengar från fonder
från jobbslut till 55	5 000

En annan närbesläktad tanke är hur man reagerar på stora börsnedgångar när man inte längre har ett kassaflöde från lön att stoppa in på börsen för att kompensera för nedgången, inte minst mentalt. Återkommer med tankar kring detta imorgon.

Är unga lata?

Såg denna artikel i Aftonbladet idag http://arbete.story.aftonbladet.se/chapter/de-lata/ 

Är ju lätt att snabbt tänka att det är fördjävligt och beklaga sig över "dagens unga". Men har det inte alltid varit så att vi mellan 30 och 60 tycker att de mellan 15 och 25 är en hopplös generation? Jag har extremt liten egen erfarenhet av nivån på undervisningen i skolan eller barn och ungdomar för den delen. Utan får därför gå mycket på rykten och hörsägen. Och då är det ju lätt att tro att skolan är en katastrof och att ungdomarna är lata och bortskämda.

Den erfarenhet jag har från jobbet där det ju inte jobbar några 19-åringar utan universitetsutbildning. Men de 25-åringar som kommer direkt från högskola/universitet tycker jag är minst lika duktiga och ambitiösa som jag och mina jämnåriga var för 10 år sen.

Håller ni med artikeln om att dagens ungdomar är lata, bortskämda och knapp kan klara av att sköta sitt jobb? Och är verkligen skolan så mycket sämre än för 10-40 år sen? Även mina föräldrar var ju bekymrade över att vi inte lärde oss lika mycket om Sveriges geografi och årtal för olika kungar som de gjort på sin tid. För att inte tala om mormor som tyckte att en majoritet av skolåren från 1-6 skulle bestå av att träna skrivstil.

Kommer dagens ungdomar klara av att hålla samhället igång när jag går i pension inom kort?

Slutspurt av året

Redan december. Dvs gäller att börja planera för att sy ihop säcken för att klara årets budgetmål både på jobbet och privat

Privat hade jag 2 målsättningar under året som jag också skrev om här på bloggen i början av året. 300 träningspass och 300.000 i sparande (från lönen ej återinvesterad utdelning). Sparandet är redan hemma träningen ser faktiskt lite mörkare ut. Kommer krävas träning 28 dagar i december. Har varit mer skadad och sjuk än vanligt i år, börjar väl bli gammal? Men 5,7 eller 5,9 pass i veckan är väl skit samma egentligen. Så kommer inte jaga in det där sista passet och träna på julafton om jag inte känner för det. Träningen är ju bara näst största hobbyn bakom sparandet.

Att jag redan nått sparmålet kommer innebära att jag nu i slutet på månaden kommer köpa lite mer högutdelare för att låta de sista sparkronorna för 2016 ge utdelningen 2017 en boost. Fram till dess trummar jag på med Investor.

Säljer sista Ryssland

Fin uppgång i Ryssland igår till följd av OPEC-mötet. Det betyder att Carnegie Rysslandsfond nu gått upp 50% sen jag köpte för ett par år sen.

Tyvärr skalade jag ju av det mesta strax under 30% upp. Nu säljer jag det sista och köper istället indexfonder (mest globala men även lite tillväxtmarknad) för pengarna. Det betyder att jag kommer ha nästan 1,5 miljoner i fonderna. Pengar som är tänkta att täcka upp när utdelningen inte räcker till fram till jag kan börja plocka ut pension vid 55 eller 60. Tanken är att utdelningen ska vara grunden till min passiva inkomst, men 1,5 miljon fördelat på 20 års uttag ger ett ganska fint tillskott varje månad även utan värdeökning. Med 7-8% årlig uppgång över tid på fonderna så är det bara att inse att pengarna aldrig kommer hinna användas.

Känner mig alltmer trygg i att det kommer funka att sluta jobba inom drygt ett år. Underbart!

Uppföljning på gårdagens #Pratapengar

På vägen hem från jobbet igår lyssnade jag som vanligt på måndagarna på ett färskt avsnitt av podden #Pratapengar. Gillar verkligen den positiva stämningen. Tiden och avkastningen löser allt på lite sikt!

Några kommentarer på gårdagens avsnitt. Inte tänkt som någon kritik utan snarare lite kompletterande fakta kring några av ämnena som berördes.

Philip sa att avkastningen och tiden är de viktigaste faktorerna och att sparandet visserligen spelar lite roll men inte så viktig. Det tycker jag är en sanning med modifikation. Sparar du dubbelt så mycket varje månad och får samma avkastning under samma antal år så kommer slutresultatet också bli dubbelt. Så skulle säga att hur mycket man stoppar in varje månad är extremt viktigt då sambandet mellan insatt och slutresultat är linjärt. Tror de flesta håller med om att det är viss skillnad på att komma upp i 5 eller 10 miljoner på en viss tidsperiod, allt annat lika.

Det pratades om att aktiemarknaden är bättre än spel. Här håller jag verkligen med. Lite skämtsamt kallade man spel för nollsummespel vilket jag däremot inte håller med om. Då runt hälften av det man spelar för tillfaller spelbolaget. Så det är inte så enkelt som att några spelare tillsammans har satsat den miljon som en annan person vinner. Om vi tar trisslotter som ett exempel så går klart mindre än hälften av omsättningen tillbaka till vinster, och merparten av vinsterna är på mycket låga belopp där tanken är att vi bara ska köpa en ny lott så ingen utbetalning behöver ske. På en serie om 2 miljoner lotter dvs en försäljning om 60 miljoner kronor är det i genomsnitt bara 2 lotter som ger 1 miljon eller mer i vinst. Dvs väldigt långt från vad man kan kalla nollsummespel.

Det pratades också om hur mycket svenska folket spelade för och summan Nicklas då for efter var nog den undersökning som SIFO gjorde för några år sen en undersökning på uppdrag av Folksam där man såg att i genomsnitt la svensken 465 kr per månad på spel och lotterier. Pengar som skulle göra dig till garanterat miljonär på börsen över ett helt liv.

De sa också en grej om att en majoritet av Buffets förmögenhet skapades efter 60 års ålder. Får man tro denna bild är det snarare runt 90% som skapats efter 60 års ålder. Ränta på ränta är mäktigt!

Tack för ett bra avsnitt! Ser fram mot utdelningsspecial.

Min prioriterade aktie närmaste tiden

Min strategi för aktieköpen har varit samma de senaste månaderna. Gör lite fler eller större köp dagen efter lön (denna månad JNJ) ofta för 4-5000 kr. Därefter går jag över till att köpa för 700-999 kr om dagen så länge det finns pengar kvar. Vilket brukar vara ungefär till nästa lön.

Senaste månaderna har det blivit mycket H&M, Investor och nu på slutet Castellum. Planen nu för kommande veckor är att verkligen prioritera Investor A. Här kommer lite motivering:

1. Investmentbolag är toppen som riskspridning för en person som mig som har svårt att slå index över tid. Investor har lyckats med det under långa perioder och är med sin låga förvaltningskostnad (på runt 0,15%) ett bra alternativ till en indexfond. Som dessutom delar ut varje år och har fin historik av höjda utdelningar. Av den anledningen...

2...vill jag vikta Investor och Industrivärden till ca 10% var av portföljen och där släpar Investor något jämfört med Industrivärden som jag började köpa tidigare. Om jag slutar jobba redan 2018 kommer jag inte nå upp till mina mål om antal aktier i alla bolag men är det något som jag vill komma så nära målet som möjligt på så är det investmentbolagen Industrivärden och Investor. Målet är därför minst 300 nya Investoraktier innan utgången av 2017. Och jag tror det är ett bra läge att köpa så många som möjligt av dessa ganska snart då...

3...substansrabatten i Investor har gått upp senaste månaden. Det beror på att aktien inte hängt med när några av de största innehaven som tex Atlas Copco och SEB har gått starkt. Substansrabatten är nu nästan 30% och jag ser ingen rimlig förklaring till att onoterade innehav som tex Mölnlycke skulle rasat i värde senaste månaden vilket skulle kunna motivera att Investor inte hängt med det största noterade innehaven upp.

En månad är en kort period att mäta på. Men i den lilla mån jag tror mig kunna tajma köp så är det ändå relevant att försöka hitta tillfällen då rabatten i Investmentbolag gått upp. Den med skarp blick ser att det är Investor A och inte B som jag jämför med i grafen och det beror på att...

4...jag köper just Investor A och inte den mer omsatta B-aktien. Helt enkelt för att Investor A kostar mindre än Investor B. Den lägre omsättningen är inget problem om man ska handla för 1000 kr per dag. Inte heller om man skulle vilja handla för 100 000 per dag för den delen. Då utdelningen som jag främst är ute efter är samma för A och B aktien får jag högre direktavkastning på A aktien tack vare det lägre priset.

Denna graf är en jämförelse mellan kurserna där då båda börjar på exakt samma startvärde som gäller för Investor A. Grafen visar alltså bara att kursen mellan A och B-aktien följs åt och B-aktien alltid är ganska precis lika mycket dyrare än A. Skulle grafen istället visa faktisk kurs skulle alltså den gula linjen ligga lite över den gröna hela tiden, men med nästan exakt samma avstånd. 

Det betyder att det inte finns någon större chans att man kan trixa till sig fler aktier genom att byta mellan A och B. Detta har dock gått att göra i vissa andra bolag som tex Handelbanken där ibland A aktie och ibland B aktien varit dyrast. Men i fallet Investor är det alltså köpa A och behålla som är grundtanken. Skulle den någon gång i framtiden vara dyrare än B kommer jag dock sälja och flytta över för att få några extra aktier och därmed högre utdelning. Möjlig men inte trolig bonus.

Så på måndag morgon när börsen öppnar blir det 3 nya Investor A. Blir jag ivrig kan det hända att det blir 3 till på eftermiddagen också. Annars blir det 3 nya senast tisdag morgon. Visst borde vi kunna hoppas och tro på 11 kr i utdelning i vår? 

Inspiration och kurspåverkan

Det har ju varit mycket prat de senaste åren om bloggares och andra profilers påverkan på kursen. Till exempel rusade vissa illikvida a-aktier i investmentbolag i somras efter ett blogginlägg av Kavastu.

Jag har inte tänkt så mycket på detta då jag aldrig sett mig själv som en aktiebloggare med tips och analyser. Utan mer bloggat om vardagsliv och sparande där överskottet under 10 år skickats ut i lite slumpvist utvalda aktier och fonder.

Under gårdagens Black Friday med gratis courtage på Avanza så blev JNJ den mest handlade aktien. Den aktie som jag skrev på blogg och Twitter att jag skulle köpa. Den lyftes inte fram av någon twittrare med mer än 55 följare vad jag kunde se. Den var heller inte med i Avanzas film där istället 9 andra amerikanska bolag lyftes fram inför dagen med gratis courtage. Den duktiga bloggaren Petrusko köpte också, men skrev inte om det förrän efter börsens stängning.

Som ni ser letar jag orsaker till att så många svenska privatsparare köpte just JNJ igår, mer än att det är ett stabilt och bra bolag. Men har svårt att hitta det. Ändå har jag extremt svårt att tro att mitt inlägg att jag skulle köpa 5 aktier i JNJ för motsvarande runt 0,1% av min nettoförmögenhet skulle påverka någon annan att köpa.

Just i detta fall pratar vi om ett av världens största bolag så tror knappt hela Avanzas kundstock skulle klara att rubba kursen. Så ni på finansinspektionen som läser detta kan väl låta mig slippa straff?

Rolig #Uppesittarkväll närmar sig slutet

Philip och Nicklas fortsätter att utveckla konceptet #Uppesittarkväll och måste säga att kvällens direktsändning var ett lyft från förra månadens premiär. Trots att det var bra redan då.

Tyvärr var konkurrensen på Twitter hård. Tror inte #uppesittarkväll trendade högre än 3-4 som bäst då det var debatter av flera olika slag på både SVT och TV4 som leder till mycket tweets.

För egen del nyttjar jag gratis courtage för USA imorgon. Men köper bara 5 st JNJ då jag har respekt för den dyra dollarn. Efter det kommer jag prioritera Investor kommande dagar för att med 3 aktier om dagen närma mig den vikt som jag har i Industrivärden eftersom jag vill komma ifatt och vikta dessa två bolag jämntungt.

Kommer med nov månads överföring gå över målet för helåret med 300.000 i överföring från lönekonto till Avanza. Så dec blir ren bonus. Klurar lite på hur jag ska nyttja det faktum att jag får ett extra bonussparande utanför plan.
1. Köpa något högriskbolag då pengarna ändå är utanför ordinarie plan. Något med låg eller ingen utdelning med möjlighet att växa.

2. Köpa på som vanligt. Dvs någon stabil utdelare av den typ som jag köper hela tiden och delar ut 3-4% nästa år och troligtvis kan höja lite lagom kommande år.

3. Strunta i utdelningstillväxt och fokusera helt på att boosta utdelningen kortsiktigt med någon pref eller högutdelare. För att kunna gå i pension lite tidigare tack vare då hög utdelning som möjligt kommande år.

Nu är kl 23:58. Dags att logga in för att ta emot lönen och slussa drygt 80% vidare direkt till portföljen.

Dags för #Uppesittarkväll

Då var det den 24e dvs lön för många imorgon. En högtidsdag för oss alla som portfarande är beroende av den 25e för att bli oberoende av den samma.

#uppesittarkväll följer man på Twitter där aktiviteten brukar vara som störst mellan kl 20 och 22. Tanken är att man skriver vilka aktier man tänker köpa imorgon bitti när börsen öppnar och lönen förts över. Gärna också hur mycket eller många procent du sparar. Både för att tipsa om intressanta bolag men framförallt för att inspirera varandra.

Sen förra månaden kör också Unga aktiesparare en livesändning på Youtube under Uppesittarkvällen. Den ser ni här med start kl 20.00

Så bara ladda upp med både telefon, dator, padda eller vad ni nu har för att kunna hänga med på både Youtube och Twitter på samma gång! Ses i flödet ikväll.

Anonyma och offentliga bloggare

Att Gustav som driver bloggen Gustavs aktieblogg har blivit offentlig med bild och efternamn har skapat lite diskussion om fördelarna och nackdelarna med att vara publik.

För mig är det absolut viktigaste vad man skriver och hur fångad jag blir av att följa bloggen. Läser många bloggar till och från, men det är bara en handfull jag följt riktigt engagerat under de 10 år jag bloggat.

En blogg som man bara är måttligt intresserad av gör mig inte det minsta mer intresserad av att få ett förnamn, efternamn och bild på bloggaren.

Om man däremot kunde få en riktigt intressant blogg där bloggaren var öppen med sparandet i kronor varje månad, portföljens utveckling och intressanta aktietips och analyser. Och kombinera detta med full öppenhet med bilder från vardagen och skärmdumpar från depån så skulle det så klart öka intresset och trovärdigheten. För jag är medveten om att helt anonymt bloggande som mitt eget har skapat mycket misstankar och osäkerhet under åren.

Lite grovt tycker jag det finns fyra grupper av ekonomibloggare:

- De superoffentliga. Finns ett antal här som tyvärr bloggar rätt sparsamt men är någon form av offentlig person inom investeringscommunityt. Exempel är Olle Qvarnström, Nicklas Andersson och Günter Mårder. Även om de som sagt numera bloggar rätt sparsamt och kanske inte publicerar portföljen i kronor med skärmdump varje dag, så kan man ganska lätt räkna ut både vad både Nicklas och Günther tjänar netto, sparande i kronor per månad, sparkvot och ungefärligt värde av portföljen då de gått ut med minst 3 av 4 faktorer i olika sammanhang .
Min favorit: Günther Mårder (länk till Twitterkonto)

- De offentliga som går ut med sitt namn men är lite mer restriktiva med att berätta något om sparandet i faktiska kronor och förmögenhet. Fullt förståeligt.  Också lite mer återhållssamma med privatliv och personliga mål/tankar och syfte med sitt sparande. Väldigt kunniga och använder bloggen för att bygga sitt personliga varumärke eller tjäna pengar på bloggen.
Min favorit: Stefan Thelenius (kunnig, trevlig, bra kalkylator, helt reklamfri vilket kostar honom minst 4 st H&M i månaden med den trafik hans kalkylator måste ha)

- De hemliga som mig själv. Ofta öppna med hatet mot att behöva jobba och längtan att bli fri då ingen rädsla finns för att arbetsgivaren ska läsa bloggen. Även portföljens värde och antal aktier är man ofta öppen med då få vet vad man heter.
Min favorit: Chansar mest (inspireras av det höga portföljvärdet, den fina utvecklingen på innehaven och att innehaven postas som skärmdumpar inkl utveckling)

- De superhemliga som både är anonyma och hemlighåller portföljens värde. Dessa bloggare är helt beroende av bra aktietips och hög kunskap. Annars blir bloggen rätt ointressant. Ofta mycket fokus på rena investeringar.
Min favorit: Lundaluppen (extremt kunnig, spännande långsiktig strategi jag inspereras av och har varit saknad innan han nyligen började blogga igen)

I vilken grupp hittar man dina favoritbloggar? Håller du med om indelningen?

Vår plikt som goda medborgare

Jag får ofta moraliska frågor i kommentarsfältet av typen:

- Om alla levde lika sparsamt som du gör skulle ju tillväxten och ekonomin rasa ihop.
- Tänk på de danska grisarna!
- Du borde köpa ekologiska produkter!
- Du borde inte flytta utomlands utan ta hand om dina gamla föräldrar om 25 år
- Du har ju fått gratis skolgång. Är det inte fel att sluta jobba och betala skatt innan 40 då?
- Om ingen skaffade barn skulle jorden dö ut och vem ska ta hand om dig på ålderdomshemmet?

Min första invändning är att många av resonemangen bygger på att jag tvingar alla på jorden att leva som mig. Vilket inte är fallet. Väldigt få gör det. Det kommer inte bli brist på folk bara för att inte jag vill ha barn. Lika lite som man kan beskylla en brandman för att hur samhället skulle funka om alla jobbade som brandmän och ingen körde buss.

Sen tycker jag att man som medborgare måste ta tillvara på sina egna intressen. Möjligheten att fritt styra sitt liv är extremt viktig för mig. Vill man jobba som konstnär och bo i skogen med låg lön hela livet får man göra det. Utan dåligt samvete för att man betalar låg skatt. Sen får samhället skapa ett system som uppmuntrar folk att jobba och betala lagom mycket skatt. Vilket då en majoritet kommer göra. Självklart inom lagens gränser!

Jag har vad jag anser en tydlig moralisk kompass. Jag stjäl tex aldrig. Skulle vara enkelt att ta toapapper på jobbet. Men då går jag istället på toa 5 min innan jag går hem från jobbet. Hårfin skillnad, men tydlig för mig.

Även möjligheten att gå på a-kassa i samband med min pensionering efter 13 år heltidsjobb utan sjukdagar och VAB har jag funderat på men nu bestämt att inte göra det. Är även skeptisk mot att flytta till ett lågskatteland och ta ut massa pension under några år för att sen flytta hem igen och nyttja det svensks systemet som pensionär. Flyttar jag så är det med ambition att stanna utomlands, inte som skatteplanering.

Vad tänker ni? Är det ok att sluta jobba innan 40 bara för att man har råd? Även om samhället går miste om 5-10 miljoner i skatteintäkter på de uteblivna 25 årens arbete? Är det ok att inte köpa ekologiska ägg om man lever ett sparsamt liv som av en ren bieffekt även sparar väldigt mycket på jordens resurser i form av liten förbrukning av transport och prylar?

Att det var moraliskt förkastligt att ta betalt när jag bytte däck på pappas bil vet jag redan så vi håller oss på samhällsnivå.

Fredag igen och 1 vecka till lön

Börjar bli tradition med att jag säger fredag igen och att tiden går fort. Men en ny arbetsvecka närmar sig återigen slutet.

På aktiefronten är väl de stora händelserna i veckan att jag börjat köpa lite mer Castellum vilket helt utan belägg känns bra under 115 kr. Något som också känns bra är att en aktie jag köpt så mycket jag orkat ända sen i början av sommaren nämligen H&M äntligen fick lite fart på försäljningen nu när värmen försvann i oktober. Har köpt väldigt mycket runt 245-255 kr senaste kvartalet. De dagarna när man kunnat köpa 4 H&M för 1 kr i courtage (dvs när de stått under 250 kr vilket ger under 1000 kr vilket avrundas till 1 kr courtage för mig som har 0,15%) har varit underbara dagar. Då har man köpt med glädje. Ibland 2 gånger om dagen. Så nu lugnar jag mig lite med H&M om den håller sig över 260 kr.

En vecka till lön idag. Har hoppats lite på att Avanza ska göra som förra året och köra gratis courtage på Black Friday vilket väl är den 25e dvs samma dag som lönen. Nu med (svin?)dyr dollar har intresset svalnat lite. Men kanske kan bli någon HCP och JNJ i alla fall. I USA behöver jag köpa för nära 1000 dollar för att få så lågt courtage som möjligt. Så mycket är jag inte sugen på att fylla på i dessa bolag till denna dollarkurs. Men kan man köpa enstaka aktier så är det lite roligt att hinna fylla på lite mer innan årsskiftet.

Uppesittarkvällen inför nästa lön blir lite speciell, sista lönen där jag siktar på att spara över 80% av lönen. I januari ska jag öka omkostnaderna vilket gör att jag inte kan fläska på riktigt lika hårt med decemberlönen. Så ser verkligen fram mot torsdag kväll och midnatt då jag kan dunka över 27000 kr!

Gästinlägg av "Dubbel Utdelning"

Här kommer ett gästinlägg av Twitterprofilen @DubbelUtdelning. 

Då jag har vissa planer på att flytta till Portugal men låtit portföljen få bättre tilldelning av lönen än resebudgeten tog jag chansen till hjälp med lite spaning av Portugal när jag såg att han var där nere. 

/Miljonär innan 30

---

Tjenare! Dubbel Utdelning här!

Jag har tidigare skrivit blogg som miljonären men har nu valt att bara fokusera på att bara twittra, så om ni vill nå mig så är det enklast där, på Twitter alltså! ;)

Jag har var iväg på semester till Portugal och detta snappade miljonären upp och beställde en prisjämförelse mellan varor i matvarubutiken i Portugal kontra Sverige. Då jag inte handlade alla måltider så kommer det inte vara helt exakt, men jag ska försöka ge en bild av prisläget i alla fall. Vidare är Portugal också känt som ett land som drar till sig många svenska pensionärer och det gjorde mig lite intresserad så lite extra info om detta kan jag också bjuda på! =)

Sällskapet som jag åkte med var 8 personer inklusive mig där vi flög till Lissabon och bilade sedan ner till Albufeira som ligger längs sydkusten i Portugal (Algarve). Algarve är ett väldigt turisttätt område med framförallt turister ifrån Storbrittanien, vilket jag tror spelar väldigt stor roll för prisbilden. Är man mer inåt landet i områden med mindre turister är priserna troligtvis lägre för både mat och boende (något som jag inte jämförde på denna resan). Vi hade där hyrt ett hus via Airbnb som kostade i runda slängar samma som att hyra ett hus en vintervecka i exempelvis sälen. Skillnaden här var att huset var mycket större, och man bodde max 2 i varje rum. Alla rum hade egen toa och balkong och i vissa fall även eget vardagsrum. Städning varje dag ingick och nya rena handdukar om man ville det. Ett ordentligt lyxliv helt enkelt, där jag själv är lite tudelad. Å ena sidan gillar jag det stora fina husen med hög standard, men där jag också är lite emot "konsumtions-hetsen" där större och nyare hela tiden ska ses som bättre. Men nog om det!

I matväg så handlade vi för två måltider var och alla landade oftast någonstans mellan 200-300 beroende på måltid (för 8 personer). Lite billigare än Sverige skulle jag säga men inte supermycket. Hade som avsikt att spara några kvitton, men de gick inte hela vägen så får jämföra de produkter som jag kommer ihåg istället.

Chips som jag är ganska svag för finns i alldeles för många olika smaker och kostar ungefär som i Sverige 15-30 kr beroende på kvalité. Chips-index: 100% av svenskt pris.

Kokosmjölk som vi hade i en av måltiderna köpte vi ca 12 kr burken vilket jag tror är lite billigare än snittet i Sverige, men det intressanta här var att det var en stor prisskillnad då den varianten vi först hittade kostade över 30 kr, och utan att burkarna skilde på sig särskilt mycket i "exklusivitet". I Sverige har jag aldrig stött på en så stor prisskillnad på kokosmjölk utan mer att man väljer mellan eko eller inte för 23 eller 26 kr.

Vin som man köper i matvarubutikerna därnere finns över hela pris-spektrat, men det fanns ingen botten utan billigaste flaskan gick på ca 8 kr (!!).

Över till en annan dryck, "läsken" så är min samlade uppfattning att det kostade som hemma, mellan 15-25 kr för 1.5 l.

Av alla matvaror som vi köpte så skulle jag säga att ingen av dem var dyrare än hemma i Sverige, men känslan var ändå att det här var lite dyrare för att vara i Portugal då vi som sagt var i ett turistområde.

Restauranger som är en stor del av portugisernas måltidspussel var vi på vid några tillfällen och alltifrån 40 kr för en indisk gryta till 350 kr för fisk i alla dess former (som de är väldigt glada i nere i Portugal). I Sverige tycker jag ofta att man landar på 150 kr för en ok middag ute så vill man så kan man äta mycket billigare i Portugal.

Med alla de här priserna i huvudet så skulle jag säga att Portugal ligger någonstans runt 80-85% av de priser som vi betalar för mat här hemma i Sverige, summerat över all basvaror och restaurangbesök, men lägger man manken till så kan man såklart hitta mycket billigare än så.

På resan hade vi med oss några som närmar sig pension så detta diskuterades lite smått. Portugal är ett av få länder (enda?) som det är skattefritt att plocka ut sin pension i som svensk medborgare (om man skriver sig i Portugal), då detta är en deal mellan de två länderna. Finland som också hade en liknande deal (i all fall fördelaktigare deal än att bo hemma i Finland) skrev om sitt avtal med Portugal nu nyligen http://www.helsinkitimes.fi/finland/finland-news/domestic/14345-finland-strikes-pension-tax-agreement-with-portugal.html så att samma skatteplikt gäller i båda länderna tycker jag sänder en tydlig signal att detta också skulle kunna hända även för svenskar.

Tjänstepensionen kan man om man vill plocka ut på 5 år, så man skulle teoretiskt sätt kunna plocka ut den på 5 år och sedan flytta tillbaka till Sverige utan att ha skattat en krona.

En annan sak som jag är mer intresserad av är det egna sparandet. Tjänstepensionen byggs ju upp under många år men det egna sparandet har man ju mer inflytande över och i mitt fall räknar jag med att det är större än "pensionen". De finns 2 olika kontotyper som oftast används för sparande, det så kallade InvesteringsSparKontot (ISK) och KapitalFörsäkringen (KF), och dessa två funkar på helt olika sätt om man väljer att bosätta sig utomlands (Ja, i alla länder förutom USA där det bara är massa specialregler på allting).

ISK'n och KF'n är väldigt lika med beskattning men vem som äger aktierna skiljer och det är lite bättre med utländska aktier i en KF, men annars är de väldigt lika som sagt. Väljer man att flytta utomlands så är det dock en stor skillnad, då ISK'n inte får följa med utan omvandlas till ett "vanligt" depåkonto där man skattar för utdelningar och kapitalvinster. KF'n däremot får man ta med sig precis som den är och den fortsätter att schablonbeskattas precis som när man bor i Sverige. Jag har inte helt gått till botten med varför men jag gissar att det beror på att försäkringsföretaget som äger aktierna i en KF fortfarande har sitt säte i Sverige och således är det ingen skillnad mot om du skulle bo hemma i Sverige.

ISK'n som omvandlades till ett depåkonto, omvandlas tillbaka till ett ISK om man väljer att flytta hem igen.

Det var allt jag hade att bjuda på och hoppas att jag kunde bjuda på lite ny kunskap, Ha de gott!

//Dubbel Utdelning

Hög direktavkastning eller prioritera utdelningstillväxt?

Något man ställs för varje dag som utdelningsinvesterare är ju om man ska satsa på bolaget med lägre direktavkastning men fin möjlighet för utdelningstillväxt eller bolaget med stabil hög utdelning. Man hör ju ofta att utdelningstillväxt är väldigt viktigt för att kompensera för inflation och klara sig på utdelningen hela livet.

Ett realistiskt exempel skulle kunna vara bolag A med 3% direktavkastning och 5% utdelningstillväxt (säg Johnson&Johnson) eller stabila fastighetsbolagets preferensaktie med 6% direktavkastning utan tillväxtmöjlighet.

Rimligtvis bör ju bolag As aktie stiga med 5% per år i snitt så att direktavkastningen fortsätter ligga på 3%. Men med stora svängningar över åren. Medan bolag B bör ha en relativt stabil aktiekurs. I exemplet här räknar vi med att det är helt stabilt i båda fallen, dvs i bolag A stiger kursen exakt 5% om året och i bolag B rör sig kursen inte ett smack.

Utan återinvesterad utdelning ser det ut såhär:

Dvs det tar hela 15 år för bolag As utdelning att komma ifatt. Men efter det drar den ifrån mer och mer för varje år. Fortfarande efter 20 år så har vi dock fått totalt sett fått klart mer i utdelning från bolag B.

Väljer vi att återinvestera utdelningen så blir bolag B totalt överlägset. En högre utdelning i procent gör att vi får fler nya aktier för utdelningen varje år. Bolag A är inte ens nära att komma ifatt ens på 20 år.

I dessa exempel tittar vi ju bara på utdelningen och vi tar alltså inte hänsyn till kurstillväxten vi bör ha fått i bolag A. Med 3% direktavkastning och 5% utdelningstillväxt (och därmed 5% kurstillväxt enligt antagandet ovan) får vi ju en totalavkastning på 8% jämfört med 6% för bolag B. Men ska vi bara räkna på utdelningen med ambitionen att köpa och behålla bolagen för alltid ska man inte underskatta den högre direktavkastningen.

Är det relevant att titta på utdelningen isolerat från aktiepriset? Har jag räknat rätt? Övriga tankar?

Min nya sparkvot

När jag från årsskiftet planerar att gå ner till cirka 70% i sparkvot  (22,5/32=70,3%) så är det ju räknat på sparande av min nettolön.

Till det ska det ju läggas återinvesterad utdelning på minst 100.000 kr, tjänstepension och PPM. Plus den allmänna pensionen så klart. Så bara med dessa då är vi uppe i över 100% sparkvot.

Sen ligger ev intäkter från blogg, extrajobb via min enskilda firma och om min bok skulle bli verklighet under 2017 utanför de 32.000 kr per månad. Av dessa övriga intäkter blir sparandet 100%.

Syftet med inlägget är att peppa mig själv att det inte är så illa att öka utgifterna till över 9000 kr i månaden. Även om det kommer kännas märkligt och fel vissa gånger när kortet dras i januari och februari nästa år.

Tiden går fort, även när man inte har så roligt

Börjar närma sig fredag eftermiddag och dags att bocka av ytterligare en arbetsvecka. Jag upplever att tiden går extremt fort just nu. Tror det beror på att jag har ganska lagom mycket att göra på jobbet. Så dagarna går i ett och vips är det lunch och sen ett par möten och helt plötsligt är det dags att gå hem. Men inte så mycket jobb att jag behöver jobba massa på kvällarna vilket gör att även dessa går fort när man kan göra det som är kul.

Jag har funderat en del på det här med jobb och framtid senaste veckorna. Trivs ju i grunden bra på mitt jobb och med mina kollegor. Men mindre bra i att jobba heltid med ett jobb med ganska hård styrning både vad gäller behov av att vara på plats på kontoret, leverera till deadlines och projektleda och hålla ordning på tidplaner och kollegor. Så vantrivs med att jobba men trivs med jobbet kanske man kan säga.

Det har gjort att jag funderat på om det är lönt att söka något annat jobb med mer frihet och kanske lite mindre arbete redan nu istället för att bita ihop och kriga på till sommaren 2018 som är planen och sen utvärdera läget helt förutsättningslöst då. Jag har varit anställd på samma företag i över 10 år och även om rollerna har varit olika och jag har fått chansen att utvecklas så kanske det är sista chansen om jag ska testa något annat som ett riktigt jobb innan jag trappar ner och jobbar mycket mindre och friare om ett par år.

Har ju långt ifrån någon superlön med runt 45.000 kr i månaden, men är ändå ok tycker jag. Ska jag få ett friare, roligare och mindre ansvarsfyllt jobb behöver jag troligtvis gå ner lite i lön. Och ska jag tjäna lika mycket eller mer på ett nytt jobb så kommer det troligtvis krävas mer av mig då jag gör mycket på rutin nu som skulle kräva mer engagemang första halvåret på en ny arbetsplats för att komma in i nya jobbet.

Att jag tvekar gör också att jag inte riktigt tar tag i det och chansen att det bara ska ramla ner något toppenjobb på mig är ju rätt liten. Så det mesta talar för att jag kör vidare som idag och att det blir heltid till sommaren 2018. Under den perioden bör jag hinna köpa nya aktier för minst 600.000 kr med sparande och återinvesterad utdelning. Med tanke på att veckorna går så fort så är vi ju snart där...

Valet i USA

Fick en kommentar att det saknades inlägg om amerikanska valet. Att jag inte berört denna viktiga händelse så mycket på bloggen beror på att jag inte haft så mycket att tillägga helt enkelt, det mesta är skrivet för många gånger.

Satt iaf uppe och kollade valet till kl 2 då Clintons odds på betfair snabbt föll från 1,25 till 1,08. Mer eller mindre klart alltså. Men när jag gick upp kl 6 var chocken ett faktum. Men att man köper massa aktier i tron att börsen går upp om Hillary vinner funkar ju ok när börsen går upp även dagen efter att Trump vinner. Den såg jag verkligen inte komma. Köpte inget mer idag då jag räknade med större nedgång vid öppningen och sen inte haft tid att följa börsen under dagen. Imorgon blir det nog lite Investor eller H&M som vanligt den här månaden.

Heder till Marcus Oskarsson på TV4 som trodde på Trump med vettig motivering redan kl 20 igår kväll. Idag blir det tidig läggning då 4h sömn är för lite för mig. Köpa och behålla känns allt mer rätt, går ju inte att förutspå börsen kortsiktiga rörelser.

Utmaning med att inte ha någon lön

Att sluta jobba vid 35, 40 eller 45 innebär att man går ganska långt utanför det som är norm i samhället. Att inte ha någon lön kan då ställa till det lite när det kommer till saker som att teckna bolån eller köpa något på avbetalning eller faktura.

Tydligen tycker många telefonbolag och tex Klarna att en person med 0 kr i kapital och 20.000 kr i lön från sin anställning som tidningsbud i glesbygd (framtidsbransch?) är en säkrare kund än den med 7 miljoner i kapital och 20.000 kr i månaden från en väldiversifierad aktieportfölj bestående av bolag som aldrig sänkt utdelningen.

Värt att tänka på då ett beslut att sluta jobba kan vara på 30 års sikt vilket är en tidshorisont svår att överblicka ens framtida behov av bolån etc. Personligen har jag svårt att se att vi någonsin ska bo dyrare än idag. Men som sagt 30 år är lång tid.

Ofta verkar det vara individuell prövning vid bolån så kanske går att prata sig runt problemet med någon vettig person på banken även om första automatiska prövningen säger nej.

Hur gör daytraders, pokerproffs och andra utan registrerad lön?

QCP och estetik

Nu är äntligen avknoppningen QCP inne i kapitalförsäkringen. Verkar vara många som vill ur bolaget snabbast möjligt för trots positiva tongångar på USA börsen i övrigt så backar den ganska ordentligt idag. Som jag skrev förra veckan är min tanke att behålla den några veckor till med förhoppning om att kunna bli av med den när säljtrycket inte är lika stort. Antar att jag köper lite fler HCP för pengarna jag får loss för att kompensera för den sänkta utdelningen per aktie i HCP till följd av avknoppningen. Det handlar om ett värde om ca 7000 SEK som jag fått i QCP så inga jättesummor på spel om jag kan få någon procent extra per aktie. Men är ju kul att vara lite om sig och kring sig när man får chansen att gå utanför den ordinarie strategin och köpa några aktier varje dag och behålla resten av livet. Hade det inte sett så fult ut i mitt excelark med ytterligare ett litet skruttinnehav där jag inte har några tankar på att öka och ingen koll på utdelning kommande år hade de till och med kunnat få ligga kvar i några år som en chansning. Men nu siktar jag på att bli av med det, inte minst av estetiska skäl.

Har även uppdaterat listan över mina aktieinnehav ute till höger här på bloggen om du surfar via datorn (annars kan du klicka på web version längst ner på telefonen). Har fortsatt köpa lite varje dag för lönen sen senaste uppdateringen. Men passade på att minska likviden lite i slutet av förre veckan då vi backat flera dagar i rad på Trump-oro. Är nu nere i 100.000 kr i likvider. På tal om estetiska skäl så passade jag då på att snygga till innehaven lite som du kan se med jämna och fina tal. Men den lyckan var kortvarig. Köpte 3 Investor idag (som så många dagar tidigare i höst) och nu står det alltså 503 när jag loggar in på Avanza. Men låter det vara snyggt och fint på bloggen ett tag till då jag inte orkar uppdatera trots att jag köper aktier nästan dagligen. Mitt privata excelark uppdateras givetvis i realtid.

Levnadskostnader utomlands

Med en sparkvot på över 60% så räcker det ju med runt 10 års jobb för att du sen ska kunna leva på pengarna resten av livet. Förutsatt att du får 7-8% avkastning och kan tänka dig att fortsätta att leva på samma ekonomiska standard resten av livet som under åren du sparade. Många av oss har ju dessutom en högre sparkvot än så. Det är ju rätt sjukt när man tänker på det att man kan jobba under 5-6 år och sen leva på pengarna resten av livet. Bildgoogla Early Retirement Extreme för några diagram eller räkna själv.

Om man dessutom jobbar och sparar i ett dyrt land och sen kan tänka sig att flytta till ett billigare land när man slutat jobba blir det ju absurda värden när man räknar på det. Säg att du sparar 80% av lönen och sen efter avslutat jobb flyttar till ett land där levnadskostnaden är 50% av den i Sverige så krävs det inte ens 3 års arbete innan din passiva inkomst från 5% utdelning (vilket man borde klara med 2% utdelningstillväxt för att skydda mot inflationen) motsvarar den levnadsstandard du har under tiden med 80% sparkvot.

Och imorgon är det måndag och jag ska gå till jobbet som vanligt efter långt mer än 10 års arbete, trots över 80% sparkvot senaste åren. Kanske håller jag på att bygga upp en onödigt stor säkerhetsmarginal? Ja kanske, men att kunna sluta jobba runt 30 år innan normal pensionsålder för mina jämngamla kamrater känns ändå ok.

Att hitta ställen att bo på med omkostnad på runt 50% av Sveriges verkar inte så svårt enligt https://www.numbeo.com/cost-of-living/ . Jag har haft lite spanare ute för att göra egna uppskattningar om levnadsomkostnaden på några platser på jorden. För att se om vi kan våga tro på de officiella siffrorna. Återkommer i den frågan.

Mot 10 nya år

Kul med glada kommentarer med anledning av bloggens 10 årsfirande tidigare i veckan. Känner att bloggen är rolig och just nu känns 10 nya år fullt möjliga!

Månaden rullar på enligt plan. Köper lite nya aktier varje dag. Har varit dålig på att uppdatera innehaven men ska göra det snart. Har i alla fall varit fokus på H&M och Investor som planerat. Har även köpt en del Castellum på 120 vilket jag tycker känns som ett ok pris. Till Castellum gick även en stor del av dagens utdelning i Atlas Copco.

Är lite dåligt påläst i mitt innehav HCP måste jag erkänna. Men fattar inte att det ska ta sån tid att få det nya avknoppade QCP i depån. Man kommer få 1 QCP per 5 HCP och QCP handlas i drygt 13 dollar. Det vill säga nedgången i HCP har varit rätt ordentlig senaste veckan? Är väl klokast att avvakta några veckor och se var kurserna tar vägen och sen bestämma om jag ska sälja QCP och köpa fler HCP för pengarna.