Tuesday, May 22, 2018

Preppers

Jag kommer ihåg snacket om peak-oil för runt 15 år sen. Oljan skulle bli svindyr och energibristen skapa hyperinflation (som skulle övergå i stagflation) och driva upp bland annat matpriset många hundra procent inom 10-15 år från då.

Jag minns en kille från ett forum som bodde i närförort till Stockholm som hade ett rum på kanske 5 kvadrat som matlager med rissäckar och konserver. Jag vet inte om det var en bostadsrätt eller hyresrätt men hur man än räknar skulle riset behövt stiga många procent i pris för att motsvara lokalkostnaden. Med facit i hand var hyperinflation och stigande matpris bland det sista man behövt bekymra sig om mellan 2003 och 2018. Och nu börjar nog riset bli dåligt.

Igår på TV4 nyheterna var det reportage om en sk prepper. Nu är det inte oljepriset utan någon allmän kollaps som är hotet som gör att man behöver ha en radio som går av veva igång och konserver som fiskbullar som går att äta kallt.

På sätt och vis borde jag gå igång på detta. Att ha mat för ett år är ju lite samma grej som att ha ett sparkapital i pengar. Någon form av jakt på trygghet och frihet. Och hade jag varit bonde på 1800 talet hade kanske min spariver fått uttryckas i 10 årsförbrukningar av ved eller fler hönor än vad vi klarade äta upp äggen från. Men jag är faktiskt rätt ointresserad av vattenreserver, guldtackor och fiskbullar. Samidigt tror jag att jag skulle klara en reset av hela ekonomin bättre än de flesta. Jag skulle klara att lämna stan och alla ägodelar cykla 10 mil med ett fiskespö på ryggen och sen leva på fisk och äpplen i ett tält. Men tills den dagen kommer tänker jag så lite som möjligt på risken att behöva göra det.

5 liter vatten och några extra konserver skulle dock inte skada övriga livet så mycket. Så det kanske jag borde fixa?

Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nya broschyr som inom ett par veckor skickas ut till alla sveriges hushåll.

 Varför krångla till det så hemskt? Om det blir systemkollaps så är enformig mat i form av tonfisk, knäckebröd och morot 3 gånger om varje dag i en vecka det minsta problemet. Eller tror ni man sitter där när ryssen anfallit och inga butiker är öppna och blir sugen marmelad?

Monday, May 21, 2018

Pensionssparande

Att vi svenskar har blivit dåliga på att spara till pensionen har blivit något av en snackis senaste dagarna.

Bakgrunden är att avdragsrätten på privat pensionssparande togs bort för några år sen. Man hänvisade istället till sparande på ISK (där pengarna inte är bundna dvs risken finns att det som från början var tänkt som pensionssparande tas ut och används till konsumtion innan pensionering). Sen dess har skatten på ISK höjts två gånger.

Många kommer in sent på arbetsmarknaden och börjar inte jobba förrän vid 30 och fler och fler beräknas bli över 100 år gamla. Så det är klart att pensionssystemet är satt under press med ökad pensionsålder och lägre procent av slutlönen i förväntad pension. Många verkar ha nåtts av informationen att pensionen riskerar att bli låg. Däremot är det svårt att se att folk agerar på annat sätt än att uppgivet säga att "någon pension att tala om lär man ju inte få". Och att uppgivet beklaga sig vet jag inte om man kan kalla agera.

Det är en paradox att fler känner behov av att spara till pension samtidigt som färre verkligen gör det.


En annan undersökning på samma tema. Här gav Skandia Novus i uppdrag att undersöka folkets inställning till pensionssparande. Undersökningens resultat i korthet:

- 17 procent av svenskarna sparar mindre på grund av att skatteavdraget för privat pensionssparande togs bort 2016. 30-49 åringar uppger i högre utsträckning att de sparar mindre efter att skatteavdraget tagits bort (24%).

- Nära 6 av 10 svenskar (57%) anser att de två skattehöjningarna på ISK-konton de senaste tre åren har varit en dålig utveckling.

- Mer än hälften (55%) skulle utöka sitt privata pensionssparande eller börja pensionsspara om det blev mer fördelaktigt skattemässigt.

- 7 av 10 (71%) anser att politikerna borde uppmuntra privat pensionssparande genom lägre skatt eller andra skattemässiga fördelar.

Undersökningen har resulterat i den här debattartikeln där slutsatsen är att man borde skapa en ny kontotyp med en skatt nära noll och inlåsning av pengarna till pensionsålder.

https://www.svd.se/stark-pensionen-med-en-ny-gynnad-sparform

Effekten med en halv procent lägre årlig skatt över 30-40 års sparande blir ju väldigt stor när det kommer till kapitalets tillväxt. Men frågan är hur många fler som skulle spara till pensionen med lite lägre årlig skatteavbränning. Avdragsgillt pensionssparande där man fick tillbaka tusenlappar på skatten redan nästa år var ju tydligare än lite lite lägre årlig skatt på kapitalet.

En mer anekdotisk reflektion baserat på ett fåtal personer i min omgivning är att personer mellan 35 och 40 verkar mycket mer intresserade av hur de ska spara barnbidraget till sina barn än att spara till sin egna pension. Jag tror inte jag känner någon som inte sparar 100% av barnbidraget till barnen. Trots att de får betala ISK-skatt på sparandet varje år.

En kompis berättade stolt över hur han med stor möda byggt upp ett sparande av barnbidraget till de 3 barnen som skulle bli så rättvist och bra som möjligt med tanke på deras olika åldrar, arv och om de inte skulle vara redo att få pengarna redan vid 18. Han hade också i samband med genomgången insett att han hade lite egna pengar i en IPS som var möjliga att plocka ut redan nu då det var så lite pengar. Så det gjorde han glatt och köpte en lite dyrare motorcykel än först planerat.

Sunday, May 20, 2018

Sol, läsk och AIK

Jag har inte mycket att klaga på just nu. En fantastisk helg på landet och inget jobb som väntar imorgon bitti.

Det enda tråkiga är att utdelningssäsongen nu är slut. Så nu kommer det varken in lön eller utdelningar i någon större omfattning på ett bra tag. Jag har ju några kvartalsutdelare som håller igång i sommar innan det sen är dags för Castellum, Telia, Investor och H&M och dela ut igen i höst.

I helgen har vi njutit av det fina vädret och jobbat med att hjälpa mina föräldrar med ved, brygga, gräsklippning etc. Jag fick till och med smörja in axlarna med solskyddsfaktor idag vilket inte hör till vanligheterna i Sverige. Men jag var ute med bar överkropp i 4-5 timmar igår så kände av det lite idag.

Jag sprang även en runda i skogen igår. Och även om löpformen inte är riktigt på topp så var det bästa känslan i år i alla fall. Så kanske finns det hopp om milen på 40 under 2018.

Efter många timmar i värmen var det fint med en kall läsk. 2,50 kr styck på Willys är ett bra pris för burkarna.

22:40 på kvällen. Otroligt att det ska bli ljusare och ljusare i en månad till.

Som om det inte vore nog med fritt liv, ljusa kvällar och bra väder så vann AIK derbyt mot Hammarby idag.

Hockey VM kan jag inte påstå att jag bryr mig så mycket om. Men när Sverige är i final får man väl offra sig och kolla.

Friday, May 18, 2018

En helg på landet

Idag jobbade min fru halvdag och jag hämtade upp henne vid lunch innan vi åkte ut till mina föräldrars lantställe. Det kommer bli en helg med bland annat träning, bastu, vedjobb och iläggning av flytbrygga. Kanske lite fiske också.

Än så länge är det skillnad på vardag och helg i och med att en i familjen fortfarande jobbar. Men att jag kan packa i ordning allt i lugn och ro och fylla bilen på förmiddagen och vi kommer iväg vid lunch en fredag är ett fall framåt och ger lite försmak på hur det snart kan vara när vi båda är fria. Vi pratar och funderar mer och mer om framtiden för varje dag.

Även om det blivit lite svalare i luften senaste två dagarna är det ju verkligen härligt väder. Och det är inte utan att vi funderar på hur och var vi vill bo olika delar av året. Södra Europa okt-april och Sverige maj-sept kanske inte är så dumt ändå? Men om ett par veckor är det säkert regn och 10 grader och södra Europa känns rätt även för slutet av maj.

Lovar återkomma med lite bilder under helgen.

Thursday, May 17, 2018

Känslan att kunna påverka

En av de mest frustrerande känslor jag vet är när arbetsinsatsen inte är tillräckligt tydligt kopplad till resultatet. Man lägger ner en massa jobb på något men resultatet blir inte ett dugg bättre eller till och med sämre. Jag hatar det!

Ett exempel som jag tycker beskriver vad jag är ute efter är när inget funkar för en elitidrottare. Ni vet skidåkaren som står där och säger att hen varit frisk hela sommaren och hösten och tränat mer än någonsin precis efter uppsatt plan men kroppen svarar inte nu. Jag skulle verkligen hata den känslan. Man skulle ju bara vilja veta att om jag gör x och y konsekvent i ett antal månader så blir resultatet z. Sen kommer givetvis inte den som tränar/jobbar mest alltid bli bäst, men jämfört med sig själv skulle man ju vilja att mer arbete gav bättre resultat.

På jobbet hände det ganska ofta när man lagt ner mycket jobb på något men det blev fel ändå pga otur med något man inte kan påverka eller någon chef som tog ett beslut i annan riktning. Över tid finns det säkert ett samband mellan hårt jobb och bra resultat. Men bara vetskapen om att jag kanske gör något i onödan sänker min arbetsmoral vissa gånger.

Vad har då detta med sparande och investeringar att göra? Om man som mig har en ganska enkel investeringsstrategi som består i att spara pengar och köpa ett visst antal aktier i ett antal storbolag med utdelning så blir insatsen och resultatet väldigt linjärt. Dvs sparar jag ihop 750 kr och köper 2 stycken Investor blir effekten väldigt tydlig. Jag får högre utdelning nästa år än vad jag hade fått utan att köpa dessa två aktier. Motiverande och kul för mig.

Om man däremot lägger ner väldigt mycket tid på att läsa på och leta bolagen som ska slå index är vi där med osäkerheten igen. Lägger man ner mycket tid och är duktig kommer det säkert löna sig. Men risken finns samtidigt att man lägger ner 100 timmar på att analysera ett bolag som man sen köper och får rejält stryk av index. Pga något man inte kunde förutse.

Känner ni igen mina tankar och att man helst vill ha ett tydligt samband mellan input och output?

Tuesday, May 15, 2018

Kick-off i helgen

Helgen som gick var jag och min fru iväg på vår årliga kick-off. Eller årliga och årliga, vi brukar köra på hösten men vi la den några månader tidigare i år då det hänt mycket nytt och vi ville ha framförhållning i diskussionerna som rör min frus fortsättning på jobbet. Hittills har vi bara bestämt att hon ska köra på till årsskiftet så kändes bättre att köra nu innan sommaren.

För er som inte känner till konceptet är tanken den samma som när man åker på konferens med jobbet. Det vill säga man kan prata lite djupare och mer strukturerat kring frågor som man kanske inte riktigt kommer ner på djupet i till vardags. Självklart pratar vi om tex när min fru ska sluta jobba även utanför en bokad helg med kick-off en gång om året. Men det blir ändå betydligt mer strukturerat med minnesanteckningar och tydligare än när man pratar lite i förbifarten vid middagen eller under en promenad.

Vi gillar verkligen upplägget och jag vet att många läsare på bloggen och vänner utanför bloggen blivit inspirerade och testat själva med bra resultat. Om man kan lägga dagar på att fundera på hur man kan jobba effektivare som anställd på ett företag är det ju idiotiskt att inte lägga ner minst samma energi på att utveckla sitt eget liv.

Jag får återkomma mer kring resultatet i framtiden. Dvs hur det blir med utlandsflytt, tidpunkt för fruns jobbslut etc. Nöjer mig såhär långt med att berätta lite om själva upplägget. För första gången körde vi weekend på konferensanläggning, tidigare har vi kört hemma eller på mina föräldrars lantställe. Så det blev klart dyraste kick-offen hittills. I paketet ingick fika, 3 rätters middag, frukost etc. Dryck till maten fick vi köpa till och var bara gilla läget och betala 70 kr för en öl/cider. Men man behöver ju inte gå med på vilka idiotpriser som helst. Vi hade därför kylväska med cava och egna nötter med oss som fördrink mellan mötet och middagen.


Att äta en god middag med bra service och då betala 5 gånger priset från Systembolaget för drycken är ju inga konstigheter. Då man betalar mer för service och upplevelse än själva drycken och den är en komponent i hela måltiden. Men har svårt att se på vilket sätt roomservicens produkter skulle tillföra mer värde än det man tar med själv. Pris är som bekant vad man betalar och värde vad man får.

Monday, May 14, 2018

Ministrarnas innehav av aktier och fonder

Ni har kanske sett att Stefan Löfven påstod att han inte var miljonär  i en intervju förra veckan. Efter lite efterforskningar av SVT visar det sig vara lite av en definitionsfråga om man får räkna in värdet på en fastighet. Men inte ens om man räknar in fastighetens marknadsvärde minus lån är det solklart att Stefan är miljonär. Helt sjukt. Vi pratar alltså om en person som tjänar 168.000 i månaden och har snittat över 100.000 i månaden i lön de 10 senaste åren.

Men Stefan är inte unik bland sina kollegor. Så här såg deras innehav ut förra året. Summan gäller alltså värdepapper som aktier och fonder. Bostäder, sparkonton eller pengar i madrassen räknas inte in. Så det finns två alternativ antingen är de slösaktiga eller ointresserade av/okunniga i hur man får avkastning på pengarna.

Per Bolund berättade att i podden "På Riktigt" att han betalat av alla bolån och lever sparsamt eftersom han tänker att det inte är säkert att han kommer fortsätta tjäna lika bra som nu för evigt. Så det kan finnas mer vett och rimlighet bakom siffrorna än vad som syns i listan nedan. Trots det tycker jag den är väldigt anmärkningsvärd.

Morgan Johansson (S), justitie- och inrikesminister: 1 105 236 kr
Ann Linde (S), EU- och handels­minister: 421 307 kr
Per Bolund (MP), finansmarknadsminister: 407 159 kr
Stefan Löfven (S), statsminister: 406 869 kr
Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister: 337 736 kr
Peter Eriksson (MP), bostads- och digitaliserings­minister: 286 000 kr
Ylva Johansson (S), arbetsmarknadsminister: 196 470 kr
Ardalan Shekarabi (S), civilminister: 179 459 kr
Heléne Fritzon (S), migrationsminister: 157 132 kr
Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister: 118 802 kr
Helena Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning: 95 900 kr
Karolina Skog (MP), miljöminister: 84 586 kr
Peter Hultqvist (S), försvarsminister: 80 842 kr
Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyfts­minister: 33 393 kr
Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister: 30 404 kr
Tomas Eneroth (S), infrastrukturminister: 21 441 kr
Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat och vice statsminister: 4 642 kr

Margot Wallström (S), utrikesminister: 0 kr
Ibrahim Baylan (S), samordnings- och energi­minister: 0 kr
Sven-Erik Bucht (S), landsbygds­minister: 0 kr
Magdalena Andersson (S), finansminister: 0 kr!
Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokrati­minister: 0 kr
Annika Strandhäll (S), socialminister: 0 kr

Källa: Regeringskansliet, 24 augusti 2017

Saturday, May 12, 2018

Vilket väder...

Jag kan aldrig minnas att vi haft sånt här väder i en hel vecka i början av maj. Så det känns ju som bra tajming att vara ledig för första gången just den här våren. Den kalla början av april är förlåten.

Det har blivit mycket tid ute. Både läsa i skuggan, sola i solen och lättklädd träning som löpning och cykling. Samt sen några timmar framför Giro de Italia på eftermiddagen. Det har även blivit några besök på gymmet då det inte känns som någon större uppoffring att gå in en timme när man har så mycket tid ute. Märks tydligt att det bara är de mest inbitna som gymtränar vid bra väder. 75% färre människor men lika många biffar.

Utdelningarna har rasat in senaste veckorna och veckan som kommer blir sista utdelningsveckan för våren med Investor och H&M. Det känns rätt bra nu att spara utdelningen på sparkonto och bygga buffert att leva på under nästa år. Vissa dagar kommer suget att återinvestera lite utdelning för att få fler aktier och ännu mer utdelning nästa år. Men skulle jag märka att årets utdelning räcker och blir över under nästa år tack vare extrainkomster tex att min andra bok skulle bli verklighet och sälja ok kan jag ju lika gärna köpa lite aktier då som nu.

Något jag jobbat lite med senaste veckorna är att försöka tänka lite mindre på börsen och pengar. Med viss framgång måste jag säga. Jag har ju levt med den här drömmen och planen varje dag i över 10 år. Och aktier och börsen har utvecklats till ett intresse. Så det är klart att det är en liten omställning att försöka bry sig mindre.

Tuesday, May 08, 2018

Stefan Persson köper ut H&M?

Stefan Persson har den senaste veckan köpt ytterligare 10 miljoner aktier i H&M. Det betyder att han sen början av 2017 har köpt 86 miljoner aktier till en kostnad av 15,5 miljarder.

Dessa ivriga köp gör att det ibland spekuleras i att han håller på att köpa upp alla aktier i bolaget. Andra påstår att det är uteslutet, antingen för att Stefan sagt så för länge sen eller att pengarna saknas.

Så jag tänkte roa mig med att räkna på hur lång tid det skulle ta att köpa ut bolaget med hjälp av att återinvestera utdelningen. Förutsättningarna är Stefan Persson idag äger 718 miljoner aktier. Därtill kommer hans syster och annan familj med ungefär 100 miljoner aktier. Totalt finns det 1 655 miljoner aktier. Det betyder att Stefan behöver gå från dagen 718 miljoner aktier till ungefär 1,5 miljarder aktier. Så får resten av släkten behålla sin del.

Vi leker med tanken att aktien står och stampar i 140 kr med 9,75 i utdelning. Bolaget får fart på affärerna och kassaflödet så pass att man kan behålla utdelningen men inte mer än så. Det innebär en totalavkastning om ca 7% per år, vilket är i linje med vad man kan förvänta sig av börsen som helhet., vilket med andra ord varken bör vara en hög eller låg gissning om vi utgår ifrån att marknaden värderar H&M rimligt. Helt klart är att man i detta hypotetiska scenario behåller fokus på den höga utdelningen, vilket får anses vara rimligt om den som bestämmer tänker köpa loss bolaget med hjälp av just utdelningen.


Med hjälp av ränta på ränta går det allt snabbare och 2029 är projektet slutfört. Nu är ju detta ett väldigt hypotetiskt och teoretiskt exempel. Någonstans på vägen kommer han ju få lämna en premie för att köpa större mängd aktier. Men det ger en bra bild av hur realistiskt detta scenario är.

Genom belåning eller med hjälp av en annan finansiär eller om även övriga familjen återinvesterade sin utdelning skulle det givetvis kunna gå fortare.

Vad tror ni?

Sunday, May 06, 2018

Avslutad snålmånad

Jag bestämde mig i början av april för att helt spontant köra en klassisk snålmånad. Något jag ofta gjorde i bloggens inledning för att successivt lära mig själv att leva sparsamt. Den här gången var syftet istället att ifrågasätta vissa kostnader som smugit sig på och att återuppliva gamla minnen.

De fasta kostnaderna har gått upp lite på senare år med bil, Netflix etc. Så det handlade mest om att hålla nere transport i form av SL-kort och matkostnaden. Samt tänka igenom eventuella köp en extra gång. Jag tror det fick ungefär tänkt effekt och det ska bli skönt att börja leva som vanligt imorgon igen. Vanligt innebär kostnader på 10.000 kr i månaden per person i vår tvåmannafamilj. (Mindre än vi kan leva på resten av livet enligt 4%-regeln. Det betyder att vi hade ackumulerat kapital även om inte min fru jobbat och inte heller jag hade dragit in några pengar alls).

Nästa helg kör vi kick-off. Vi brukar köra på hösten men det kändes bra med en avstämning såhär 4-5 månader in på min frihet. För er som inte hängt med på bloggen är kick-off ungefär som en konferens på jobbet fast man kör den privat och pratar mål och upplevelser på ett lite grundligare sätt än man kanske kommer sig för i vardagen. För första gången blir det på konferensanläggning med middag och övernattning. Så det är tur att snålmånaden är över.

Thursday, May 03, 2018

Enkla extrajobb

Att dra in lite pengar på fria och enkla extrajobb är något som många lockas av. Så även jag. Nu pratar jag inte om konsultjobb, skriva böcker etc utan om skattefria småjobb av hobbykarraktär.

Panten i soprummet har ju blivit något av en klassiker här på bloggen då det av många anses rätt extremt att någon med över 5 miljoner plockar upp de fattiga grannarnas pant i soprummet. Tidigare bokförde jag panten noggrant vilket gjorde det till en tävling mot mig själv och rolig hobby. Det blev över 500 kr om året när jag räknade och magkänslan är att det ligger kvar på samma nivå. Detta på 1-2 besök i soprummet per vecka då jag ändå ska slänga kartonger, plast, glas eller metall. Tidsåtgången är max 1 minut extra per besök det vill säga kanske 1 timme om året. Min fru är dessutom väldigt imponerad över mitt engagemang att ofta tömma kassen vi har med sorterad återvinning. Jag är inte alls lika bra på att gå ut med vanliga soporna som slängs i ett sopnedkast. Nackdelen är risken att bli upptäckt av någon granne.

Min fru är istället duktig på att scanna streckkoden på våra matinköp och skicka in till GFK. Detta tar nog lite mer tid än pantburkarna, men å andra sidan slipper man plocka bland grannarnas plast och plåt. Ger runt 750 kr om året i presentkort på användbara ställen.

Jag har även gjort några försök med enkäter på nätet men det har varit bökigt och väldigt dåligt betalt. Kanske har jag bara inte hittat rätt?

Jag vet också att det finns fokusgrupper och intervjuer där man får några hundra för att sitta i grupp och diskutera någon vara eller tjänst en timme. Inte alls lika fritt som saker man kan göra någon minut här och där i hemmet. Men kanske kan vara värt att prova någon gång.

Har ni några egna favoriter? (Gissar att spermadonator kommer dyka upp i kommentarsfältet)

Wednesday, May 02, 2018

Lista på matpriser

Billig mat verkar vara ett kärt ämne även för er bloggläsare. Det blir alltid mycket frågor och reaktioner när jag skriver om veckans matinköp. Jag fick också frågan av en läsare om en mer generell lista på vilka priser man ska vara lite extra uppmärksam på när man läser som kan underlätta när man skummar igenom erbjudandena i matbutikerna.

Även om jag inte anser mig leva speciellt sparsamt längre tycker jag det är dumt att slänga bort pengar i onödan. Och mat är en stor kostnad där priserna svänger mycket så det är möjligt att spara rätt många tusenlappar om året. Och det behöver inte handla om sämre kvalité utan att passa på och köpa det man vill ha när det är billigt.

Det bästa är givetvis att lära sig priserna på sina lokala butiker och de varor som man brukar köpa ofta och lägger störst del av matbudgeten på. Eftersom vi lägger kanske 30 kr per år på vetemjöl är det inte något som det är värt att fundera så mycket på priset, men jag har noterat att det brukar vara populärt när det är 3x2 kg mjöl till extrapris. Andra varor som jag valt att inte ta med då vi köper det relativt sällan och som alltid är såpass billigt så totalen blir väldigt låg är havregryn (har dragit ner på gröten till förmån för kvarg med müsli) och ris.

Så listan nedan är inte heltäckande. Kriteriet på "bra pris" är att det är något som händer med jämna mellanrum och som vi passar på att köpa när det här priset dyker upp. "Riktigt bra pris" händer mer sällan men när det erbjuds kan det vara värt en omväg och ett extrabesök i den aktuella butiken. Det är inga fantasipriser utan alla "riktigt bra priser" i listan har vi handlat för under det senaste året.

Det finns onödiga produkter som läsk och godis. Som man givetvis kan klara sig utan. Men ska man köpa det så varför inte passa på när det är billigt så behöver man inte sabba både hälsan och plånboken samtidigt.


Håller ni med om riktpriserna? Är det någon basvara som ni håller extra koll på som ni saknar på listan?

Tuesday, May 01, 2018

Man vänjer sig

Jag kommer ihåg när jag vid årsskiftet 2016/2017 höjde mina omkostnader från 6-7.000 kr i månaden upp till runt 10.000 kr i månaden. Vi köpte bil, jag började åka kommunalt till jobbet under vintern, åt lunch ute några dagar i veckan och började stoppa undan pengar till semesterresor varje månad. Det kändes lite svårt i början, inte minst då en del kostnader hopade sig där i januari för 1,5 år sen, vilket gjorde att det blev lite mer än 10.000 i kostnader den första månaden. Frågor fanns om det verkligen var värt det att höja kostnaderna och om jag inte skulle bli lyckligare av att stoppa in dessa pengar i aktieportföljen istället för att nå mitt mål ännu snabbare. Men ganska snart hade jag vant mig, jag njöt av den ökade budgeten och det kändes som 22.000 i månaden i sparande var lika bra som 26.000 kr.

Nu i vintras när jag slutade jobba slutade jag också köpa aktier varje månad. Samma sak uppstod igen när det kändes lite konstigt och ovant i början. Jag tog varje chans att göra något mindre aktieköp när jag tyckte att det blev någon krona över eller jag insåg att utdelningarna för 2018 blev lite större än beräknat så en viss del kunde återinvesteras. Nu har det gått 4 månader utan något egentligt månadssparande i aktier och jag börjar vänja mig vid det. Suget att tjäna några extra kronor för att köpa fler aktier så snabbt som möjligt är inte alls lika stort. Istället kan jag tänka mig att lägga eventuella extrainkomster på sparkontot som jag nu tar mina månadskostnader ifrån för att få dessa pengar att räcka längre. Kanske kan jag då återinvestera även en del av 2019 års utdelning om jag märker att det finns pengar kvar på sparkontot när året är slut. Dessutom är det ju skönt med lite extra säkerhetsmarginal.

Det är givetvis ingen större skillnad om jag tar 5.000 kr och köper aktier för nu eller stoppar på sparkonto vilket gör att jag kan återinvestera 5.000 kr av utdelningen om ett år. Men känslomässigt är det ganska stor skillnad för mig. Tidigare när jag hade lön köpte jag aktier nästan varje dag och en vecka innan nästa lön kom hade jag köpt aktier för hela månadens sparande. Jag hade helt enkelt väldigt svårt att ha kontanter liggande utanför aktiemarknaden och ville så snabbt som möjligt få så många aktier som möjligt. Även om det var en väldigt rolig hobby att få lön, fylla i sina aktier, se hur utdelningsprognosen växte och invänta nästa lön för att kunna göra om det så känns det samtidigt ganska skönt att ha ett lite mer avslappnat förhållande till portföljen idag. Jag är fortfarande fast besluten om att en vacker dag fyllt portföljen med planerat antal aktier, det är bara att jag inte känner någon panik att nå det snabbast möjligt.