Friday, July 06, 2018

Förbättringar på nya bloggen

Jag fick igår tillgång till statistiken för min nya blogg på TradeVenue och kul att se att så många av er hittat dit. Jag förstår att det är mycket nytt och ovant, vilket det även är för mig.

Ni som inte hittat dit ännu har gått miste om bland annat en uppdatering av hur min aktieportfölj gått de första 6 månaderna 2018 och på 3 års sikt, min glädje över de nya ljudet vid utdelning i Avanzas app och inte minst den revolution som ni läsare dragit igång som lett till förbättringar av design och funktion hos TradeVenue på bara ett par dagar.

Stort tack för ert engagemang, uppskattar det verkligen! 79 kommentarer på inlägget om att bloggen ska flytta. Även om många som kommenterade var negativa och tyckte det var tråkigt med en flytt. Men jag kände att jag behövde en nytändning och med starten jag fått på TradeVenue och alla förbättringar som vi fått igenom där på ett par dagar känns det toppen!

Sen kan allt givetvis bli ännu bättre. Både från min sida vad gäller innehåll i bloggen och funktion/design på plattformen. Så är det fortfarande saker ni stör er på så kommentera mitt senaste inlägg där så kommer det med på önskelistan.

Ni hittar alltså min blogg här numera https://tradevenue.se/miljonarinnan30

Monday, July 02, 2018

Bloggen kommer flytta

Sommaren fortsätter och nu har även min fru semester. Så trots många dagar med +25 grader sen början av maj känns det på något sätt som att det är nu sommaren börjar på riktigt. Nästa år är vi säkert helt fria båda två.

Det här blir det sista inlägget på just den här blogg-adressen. Då jag från om med nu kommer blogga hos TradeVenue istället. Det är väldigt odramatiskt för er läsare då bloggens innehåll kommer vara exakt samma.

Anledningarna är flera till att jag nu tackade ja när jag fick frågan om att flytta bloggen. Dels kände jag att jag att det skulle vara kul med något nytt efter att ha kört 12 år på samma plattform och att nätverket av duktiga bloggare hos TradeVenue kan inspirera och förhoppningsvis få lite nya personer att hitta min blogg.

Rent ekonomiskt blir skillnaden för mig att jag får en ersättning som jag fakturerar istället för de reklambanners som jag idag har på bloggen via Google. Det är ingen större skillnad i ersättning men lite stabilare (då annonspengarna svänger väldigt mycket trots en ganska jämn trafik) och det känns för mig renare att fakturera ett svenskt bolag än att få pengar från Google i Irland. Jag tror ni läsare överlever utan banners från Google Adsense ni också.
Att få en ersättning för att blogga kommer ställa lite större krav på mig själv att prioritera ett antal inlägg i veckan (av ren respekt för uppdragsgivaren då jag inte förbundit mig till ett exakt antal inlägg). Något som jag delvis velat undvika tidigare på jakt efter den totala friheten. Men jag tycker ändå det kan vara en fördel att ha lite fasta ramar i livet. Jag vet också som läsare hur tråkigt det är med bloggar som man gillar att följa där det går veckor eller månader mellan inläggen för att bloggaren "haft andra prioriteringar". Jag tycker bloggandet är kul och det är så klart också extremt fritt jämfört med ett vanligt jobb.

TradeVenue kommer inte på något sätt påverka innehållet i bloggen utan det kommer vara precis lika fritt och med samma inriktning som tidigare. Så jag hoppas och tror att flytten kommer vara positiv även för er läsare då jag ska försöka skriva fler och bättre inlägg med ny motivation i ryggen.

Rent praktiskt kommer den gamla bloggen finnas kvar som ett arkiv. Men under en period nu i början pekas om för att läsarna ska hitta rätt. Adressen till nya bloggen blir https://tradevenue.se/miljonarinnan30

Hoppas vi ses där!

Saturday, June 30, 2018

Hetsas det till för högt sparande?

I veckan gjorde jag en intervju till min kommande bok med Christina Engelen (som bland annat startat facebooksidan Tjejer som gillar aktier). Hon som inspirerar många tjejer till sparande berättade att hon undvek att prata om sin egen sparkvot då det lätt blir lite hetsigt och de som inte kan spara så mycket kan tappa sugen av att höra om för dem orealistiska nivåer.

Idag skrev Tradern Shark Week ett blogginlägg på lite samma tema som ledde till lite diskussion på Twitter. En kul detalj är att han själv sparade mycket som student vilken han idag ångrar. Själv är det tvärt om jag sparade väldigt lite som student och pengarna från sommarjobben restes och festades upp, vilket det hänt att jag ångrat då vissa fester var rätt meningslösa och många aktier billiga 2003-2004.

Till viss del köper jag det att det kan bli lite hysteriskt med sparande som någon typ av tävling. Där jag inser att jag själv i högsta grad varit en pådrivande faktor och kanske ingen slump att jag nämdes i hajens inlägg. Precis som jag skrivit många gånger förut lyfter jag fram en lite vinklad bild av mitt sparande här på bloggen och Twitter. Jag visar hellre de gånger jag äter ärtsoppa med kort datum till lunch än när jag äter lunch ute för 100 kr, även om det senare också händer ibland. I min budget på 10.000 kr i månaden med väldigt låga fasta kostnader finns det utrymme för lite utsvävningar som kunde lyftas fram för att visa att jag lever ett ganska vanligt liv.

Samtidigt får jag nästan varje vecka mail från unga personer som tackar för inspirationen och för att jag hjälpt dom inse att det var så lätt och roligt att spara pengar. Och ibland från äldre som berättar att de ångrar att de inte kommit igång tidigare med långsiktigt aktiesparande och är avundsjuka på mig som är fri redan innan 40.

Jag tror helt enkelt inte 13.000 personer skulle ha följt mig på Twitter eller 10.000 personer läsa det här inlägget om jag brukade dela med mig av en bild på dagens lunch eller info om att jag igår tog 3 öl på krogen med en kompis. Precis som det är roligare och mer inpirerande att följa en extremskidåkare på Instagram än någon som åker lite lagom försiktigt i röda pisten. Men jag hoppas att man sen anpassar både sin egen skidåkning och sitt sparande till en nivå man själv klarar av och trivs med.

Friday, June 29, 2018

Att ha råd att skilja sig

SBAB har kartlagt hur de ekonomiska möjligheterna ser ut för par som skiljer sig, har två barn och där båda parter vill köpa var sin 3a i Sveriges större kommuner efter skilsmässan. Slutsatsen är att det är omöjligt med en kvinnas medianlön i alla undersökta kommuner och inte heller mannens medianlön räcker i de största kommunerna. Däremot går det precis i kommuner som Helsingborg, Gävle och Västerås för en man med medianlön.

Undersökningen som sådan är inte speciellt aktuell för oss då vi för det första inte planerar att skilja oss, men vem gör det. Men framförallt har vi inga barn så var sin 3-rummare är inte aktuellt. Däremot kommer ekonomin garanterat påverkas en hel del av en skilsmässa vilket gör att det ändå är något som man bör ha i åtanke innan man slutar jobba.

Vår planerade budget att leva på 30 000 kr ihop för 2 personer är betydligt enklare än att leva på 15 000 kr för en ensamstående person, då man kan dela på vissa kostnader. En stor skillnad är också hur mycket pengar som binds upp i boendet om man ska äga sitt boende.

Detta med risken för skilsmässa och hur vi räknat på det var något som jag fick en fråga om som kommentar på förra inlägget. Och svaret är väl helt enkelt att om det mot förmodan skulle hända så får det vara en del av den totala säkerhetsmarginalen. Ska man ta höjd för alla eventualiteter med börskrasch i helt fel läge, världskrig, skilsmässa och missväxt blir det svårt att sluta jobba i ung ålder.

Men att många personer har en så begränsad ekonomi att man både stannar kvar på jobb (28 procent har stannat på en dålig arbetsplats pga att man saknat ekonomisk buffert enligt en undersökning från Novus 2017) och förhållanden man inte trivs med är ett verkligt problem.

Tuesday, June 26, 2018

Hypotetiskt sparande på 50.000 kr i månaden

Jag fick en hel del frågor på senaste inlägget om saker som jag själv upplever att jag skrivit om några gånger. Men förstår att det så klart inte är lika självklart för er läsare som för mig som lever med detta dag och natt så kan väl vara läge att förklara lite hur planen framåt ser ut.

Om vi börjar med utdelningarna som ska vara basen i min försörjning den närmaste tiden så är målet i år 130.000 kr i utdelningar och nästa år är målet 135.000 kr. Det är en ökning som är tänkt att kunna ske helt av sig själv dvs utan några nya aktieköp. Då jag då och då köper lite aktier så kommer målet både för i år men troligtvis även för nästa år överträffas med god marginal. Dock har flera kommenterat att 130.000 kr per år inte är så mycket att leva på. Och det kan ju ligga lite i det att runt 11.000 kr i månaden inte är så mycket pengar.

11.000 är faktiskt lite mer än vad jag lever på idag, så just nu räcker det. Men jag har även fonder till ett värde av nästan 2 miljoner som jag hittills inte rört. Det är alltså pengar som jag idag inte använder men som jag i framtiden tänker mig kunna använda för att öka upp uttaget till 15.000 kr (eller rättare sagt till 30.000 i månaden för oss som par, men håller mig till ett räkna på 1 person nu då det är dessa siffror som redovisas här på bloggen).

Jag fick också en fråga om jag trodde dessa pengar skulle räcka för evigt och det liv jag tror att vi vill leva om 10-20 år. Det är ju väldigt svårt att svara på men som jag ser det så har vi skapat en bas på 30.000 kr i månaden efter skatt (i dagens penningvärde, dvs vi kommer kunna höja uttagen i takt med inflationen) som troligtvis täcker det mesta eller kanske allt vi behöver. Kommer vi på att vi vill spendera 40.000 kr i månaden behöver vi tjäna ihop 10.000 kr i månaden ihop på två personer. Vilket då kan ske med låg skatt och begränsad arbetsinsats. Det är heller inte så troligt att vi behöver dessa pengar så att vi idag tycker det är värt att vi båda ska jobba vidare flera år till för att spara ihop 3 miljoner till som kan generera dessa 10.000 kr extra i månaden resten av livet enligt 4% regeln. Utan skulle det behovet uppstå i framtiden jobbar vi hellre då.

Att vi idag inte tar ut de pengar vi skulle kunna ta ut enligt 4% regeln ledde in mig på ett lite avancerat resonemang där jag hävdade att jag och min fru sparar runt 50.000 kr i månaden i år trots att jag slutat jobba. Tittar man på insättningar i våra portföljer så är siffran lägre, men man skulle kunna hävda att de pengar som inte plockas ut ur portföljen enligt 4%-regeln faktiskt sparas.

Låt mig ta ett exempel. Om en person har en aktieportfölj på 3 miljoner och fonder för 2 miljoner där aktieportföljen har en genomsnittlig direktavkastning på 4% (dvs 120.000 kr i utdelning per år). Enligt 4% regeln så kan den personen ta ut 80.000 kr per år ur fondportföljen vilket summerar till 200.000 kr per år totalt i utdelning och fondförsäljning. Lever man istället på 180.000 kr per år kan man hävda att 20.000 kr har sparats (eller rättare sagt inte plockats ut enligt planen). Detta förutsätter att man antar att 4% uttag per år ska hålla långsiktigt.

Detta kan ju verka lite rörigt att påstå att man sparat 4% av fondportföljens värde eftersom det inte har något med värdeutvecklingen för fonderna att göra. Värdet skulle mycket väl kunnat gå ner med 20% under första året då man slutat jobba, men om man inte plockar ut sina 4% tycker jag man kan hävda att 4% av startbeloppet sparats. Precis som det skulle vara om man tar ut de vid årets början men sen inte använder de och stoppar tillbaka i slutet på året.

Så åter till vårt fall och hur jag kunde få det till att vi sparar 50.000 kr i månaden så har ju min fru för det första ett månadssparande på sin lön, jag har lite extrainkomster från främst min första bok, blogg och enstaka konsultuppdrag, min fru återinvesterar all utdelning från sina aktier och rör inte sina fonder och jag tar ut aktieutdelningen men rör inte fonderna. Så jämfört med att vi båda hade slutat jobba vid årsskiftet, inte haft några extrainkomster och strikt plockat ut 4% per år av portföljens värde är skillnaden ungefär 50.000 kr i månaden.

Hoppas det var svar på de frågor som dykt upp.

Saturday, June 23, 2018

Ett halvår som fri

Jag ligger i sängen efter en trevlig midsommarafton och inser att det idag är exakt 6 månader sen jag gjorde min sista arbetsdag. Det har blivit lite vin och öl idag, men ingen nubbe, så hoppas jag ska lyckas få ihop ett någorlunda begripligt inlägg.

Jag har också fått lite frågor som kommentar på senaste inläggen om hur jag upplever livet utan jobb så det passar bra att försöka sammanfatta mina upplevelser.

Arbetskamrater
När jag jobbade träffade jag rätt mycket folk varje dag. Säkert 20-30 människor per dag som jag hade någon typ av personlig kontakt med och cirka 5 som jag jobbade riktigt nära. Jag hade inget emot dessa människor men heller inga jag direkt saknar eller skulle umgås med nu när jag inte behöver. Men här är det en jätteskillnad i hur många personer jag träffar och interagerar med en vanlig dag.

Kompisar
När det kommer till privata kompisar utanför jobbet umgås vi mer nu än när jag jobbade. Dels för att jag tar mer initiativ och hör av mig men också att jag är så mycket mer flexibel med tider. När alla jobbade så pratade vi ofta om att ses men datum och tider krockade eller någon avbokade med kort varsel för att något akut dök upp. Nu anpassar jag mig mycket mer till tid och plats som passar den andre vilket gör det hela enklare.

När någon är pappaledig, blivit arbetslös eller har lugnare på jobbet slår jag till och hör av mig. Jag har också käkat lunch och joggat med bloggläsare och Twitterkontakter något jag nog inte tagit mig för om jag jobbat heltid.

Telefon/mail
När jag jobbade fick jag 50-100 mail per dag och 5-10 telefonsamtal. Något jag upplevde som rätt stressande bitvis då det oftare var problem än lösningar och de som ringde oftare ville ha än ge. Nu ringer det kanske 1 gång om dagen och jag får 3-4 mail dessutom med trevligare innehåll. Mycket skönare känsla i magen nu när telefonen blinkar till.

Tid
Alla har vi väl skrattat åt någon gammal släkting som sagt något i stil med att "på torsdag kan jag inte för då ska jag till banken och betala en räkning". Riktigt så illa är det ju inte men när jag förut klämde in något på väg till eller från något annat eller på lunchen så vill jag numera gärna ha en rejäl lucka mellan om det ska bokas in flera aktiviteter samma dag.

Jag har inte alls upplevt att omgivningen förväntar sig att jag ska ställa upp och göra saker som passa barn eller hundar eller planera kompisresan för att de vet att jag har massa tid. I den mån jag har tagit lite mer ansvar så är det för att jag själv erbjudit mig.

Omgivningens reaktioner
Alla i min nära omgivning vet ju om att jag slutat jobba heltid tack vare någon form av ihopsparat kapital. Men detaljer är inget jag pratat så mycket om och de flesta verkar inte vilja/våga fråga så mycket. Då jag inte skyltar med blogg och bokskrivande som tar upp lite tid händer det att jag överdriver konsultdelen i mitt företagande. Så om verkligheten är att jag jobbar 5-10% av en heltid så tror jag många fått uppfattningen att jag jobbar 40-50%. Vilket gör att frågorna blir färre.

Till folk jag inte känner tex en granne som nyligen kommenterade att han sett mig hemma mycket på dagarna orkade jag inte diskutera utan sa att jag bytt jobb och numera jobbade hemifrån.

Ekonomi
När det kommer till våra månatliga kostnader har det inte ändrats så mycket sen jag slutade jobba. Vi lever precis som under 2017 på ca 20.000 i månaden ihop för 2 personer. Det är mindre än vad vi kan göra baserat på vårt befintliga kapital och dessutom jobbar ju min fru fortfarande och jag drar in lite extrapengar. Det betyder alltså att vi fortfarande är i en ackumuleringsfas där vi strävar mot att bygga upp ett större kapital.

Jag upplever att det på vissa saker går åt mindre pengar än när jag jobbade. Kläder är en sån sak då jag slet ut en del skjortor, byxor och skor på jobbet medans jag numera går mer i bekväma och slitstarka kläder till vardags som inte slits på samma sätt som långärmad skjorta och kostymbyxor. Å andra sidan står jag själv för tex mobil numera.

Jag vet också att många ifrågasätter om det är värt att leva sparsamt bara för att slippa jobba. Som jag ser det har vi byggt upp en grund som möjliggör ett uttag på minst 30.000 i månaden, utan motprestation. Tycker vi det räcker så är vi helt fria med hur vi spenderar vår tid. Tycker vi livet vore bättre med 35.000 i månaden behöver vi tjäna 5.000 kr netto per månad på något sätt. Vilket innebär lite jobb och låg skatt. Dvs det är inte hugget i sten att man måste leva på en viss ekonomisk standard resten av livet för att man slutat jobba heltid på ett fast jobb.

Har ni några frågor på ämnet som jag missat är det bara att ställa dom så ska jag försöka svara.

Wednesday, June 20, 2018

Rationella köpbeslut

I min bok har jag ett avsnitt med 10 spartips som tillsammans gör att en person kan spara 5.000 kr i månaden med minsta möjliga negativa påverkan på livskvalitén. Pengar som med ett långsiktigt sparande skapar en förmögenhet. Ett av tipsen är "våga ifrågasätta varumärken". Vad jag menar med det är att inte betala mer än varan är värd bara för att det är ett speciellt varumärke på produkten. "Pris är vad du betalar och värde är vad du får" gäller inte bara på börsen utan även i butiker.

Idag på förmiddagen var jag ute och cyklade 90 minuter i skogen och lyssnade då på två poddar som berörde detta ämne. Först "Ekonomi på riktigt" som handlade om reklam och sen "Kapitalet" som handlade om matbutikernas egna varumärken.

Om vi börjar med reklam så är det ju tydligt att väldigt mycket reklam ska tala till oss på ett känslomässigt plan. Det vill säga det finns ingen rationell fördel som säger att produkt X är si och så mycket bättre än övriga och därför värd att köpa. Utan det är mer en fin film med sommaräng och ett lyckligt barn i reklampausen så ska vi tänka att produkt X verkar ju trevlig och bra vilket gör att vi mer eller mindre undermedvetet tar varan i butik. Det innebär alltså att när vi köper produkt X så ska vi inte bara betala för själva produkten och en marginal för tillverkare och butik. Vi ska också betala så mycket pengar så det räcker till att en reklambyrå ska kunna komma på att sommaräng och barn passar bra ihop med varumärket, inspelning av en reklamfilmen och sen kostnaden för själva reklamutrymmet. Så TV4 får råd att producera Lets dance med hjälp av reklamfilmen med sommarängen som går i pausen. Visst detta skapar arbetstillfällen och kanske i slutänden även ett trevligt TV-program för de som gillar Lets Dance. Men är du verkligen villig att betala extra för produkten i butiken för att någon kändis ska få lära sig dansa i TV?

Något som hänger ihop tätt med detta är handelns egna varumärken. Det vill säga att det bredvid det klassiska varumärket finns en kopia som kostar några kronor mindre. Inte helt omöjligt att den är tillverkad i samma fabrik med samma råvaror (med någon mindre ändring som bara görs för sakens skull så det ska kännas mindre förnedrande för varumärkeslevarantören). Det är givetvis tråkigt för leverantören när deras försäljning går ner så de får ledig kapacitet i fabriken och får sälja en kopia på sin egna vara till lägre pris för att i alla fall nyttja den lediga kapaciteten till något. Men för oss som konsumenter är det ju bara positivt om vi får betala för själva varan och inte betala extra för att det ska finnas utrymme för ett bolag att bygga varumärke genom att spela in reklamfilmer med sommarängar och barn. Detta har med största sannolikhet hållit nere den totala prisbilden i matbutikerna vilket gör att även märkesvarornas priser hålls nere.

Vissa kan hävda att det blir tråkigt i butiken med bara butikens egna varumärke, men jag tror alltid det kommer finnas utrymme för innovation och nya spännande produkter för de som vill betala extra för inspiration och trend. Eller om man har ett recept eller tillverklingsmetod som skapar mervärde. Men att vi år ut och år in ska betala några kronor extra för ketchup där vi inte känner någon smakskillnad för att de ska kunna spela in en ny reklamfilm med ett barn med ketchup i halva ansiktet och göra om designen på förpackningen vartannat år är ju idioti.

För att vara extra tydlig menar jag alltså inte att man alltid ska välja den billigaste varan. Man ska bara väga pris mot värde. Dvs tycker man Coca Cola är godare än ICAs egna Cola så är det värt att köpa originalet men välj hellre elbolag på pris och miljövänlighet än att elbolaget presenterar ett TV-program. Din TV kommer inte märka någon skillnad på kvalité på det som kommer genom eluttaget. Jag köper tex alltid Head & Shoulders schampoo för att jag tycker det är bra, inte för att de gör reklam med Henrik Lundqvist. Reklamen kan dock locka in nya köpare som märker att det är en bra produkt och då finns det ju en produktfördel i grunden. Den är den fördel jag många gånger saknar och då väljer jag den billigare kopian utan att skämmas det minsta.