Wednesday, August 31, 2016

Motivation

Har ju ett antal gånger återkommit till det här med motivation och längtan att bli FRI från lönearbetets slaveri. Finns fler som delar denna längtan och igår på Twitter kom en diskussion upp som väckte en intressant tanke hos mig.

Det var profilen "Dubbel Utdelning" som på temat att det är svårare att motivera sig för jobb för mig nu när jag har 2-4 år kvar att jobba jämfört med när jag hade 6-12 år kvar.



Jag har inte tänkt på det så tidigare. Och det kan säkert vara andra faktorer också som tex hur man trivs på jobbet i allmänhet etc som spelar in hur stark längtan efter friheten är. Men för mig har det varit ganska tydligt att när jag började jobba heltid och fick en lön som jag snabbt märkte att jag kunde spara stor del av så växte ganska snabbt önskan om att bli rik. Tyckte det var roligt att jobba men kände att pengarna var en bra säkerhet om jag ofrivilligt skulle bli av med jobbet under en period. Så från att ha tänkt att varje kvartal med roligt jobb där jag kan spara en del av lönen är en bonus som gör att jag hinner bygga upp en större buffert för perioder utan jobb eller ökad konsumtion senare i livet.

Någonstans på vägen skedde en förändring. Där jag började inse att om jag nu skulle bli av med jobbet skulle jag garanterat klara mig resten av livet utan att bli fattig eller behöva leva på bidrag vilket jag inte vill. I nuläget skulle jag klara mig resten av livet på dagens utgiftsnivå och skulle kunna jobba några timmar i veckan för att få några tusenlappar till i månaden till ökad konsumtion. En uppsägning när man jobbat 10 år på samma ställe skulle säkert också ge en ok deal så man fick några månadslöner extra. Så från att ha varit nöjd över varje period extra som jag kan jobba vidare så har jag nu börjat längta något enormt efter att få sluta jobba. Helt enkelt för att drömmen att få sluta börjar bli realistisk vilket den inte var när man kämpade mot sin första miljon på kontot. Om vi tänker att det krävs 14-15 års jobb för min del så skulle den värsta perioden vara mellan år 10 och år 13 vilket så här långt stämmer väldigt bra för mig och min mentala inställning till jobb. Jag började jobba 2005 och det var någonstans runt sommaren 2015 som jag verkligen började tänka dygnet runt på vilket datum jag skulle våga sluta jobba. Så förhoppningsvis känns det då också bättre när jag uppnått de 90% runt sommaren 2018, och kan ta det sista 1-2 åren med förnyad glädje och arbetslust.

Som jag skrivit tidigare är nu planen att bita ihop till minst sommaren 2018, då stämmer jag av läget och funderar fram tills dess är det bara kötta på och bita ihop. Kan jag hitta ett roligare jobb med samma eller högre lön är det givetvis jättebra. Men är inte villig att gå ner i lön innan dess utan vill prioritera ett högst sparande för att få slut på eländet med jobb som anställd relativt snart. Från sommaren 2018 är jag mer öppen för att kunna gå ner i tid, starta eget eller sluta jobba helt om jag känner att den nivån på levnadsstandard som utdelningen 2018 medger är ok.

17 comments:

  1. Anonymous6:29 PM

    Kan förstå känslan. 70-90% av vägen har man investerat mycket tid och kraft. Men det är inte tillräckligt. Ska ju till 100%. Man är nära men har fortfarande rätt långt att gå. Dessutom tror jag man i regl blir mer medveten om hur lång tid (eller kort) tid det är kvar. Kör på så sitter du snart och blickar tillbaka på detta och skrattar..

    ReplyDelete
  2. Anonymous6:43 PM

    Hej!

    I podden prata pengar (avsnitt 26) så är Günther Mårder med som gäst. Och där nämner Günther att sannolikt kommer det en större sättning på börsen nångång de kommande 2-2,5 åren. Frågan är hur ska du positionerar dig för att investera i den nergången? Jag skulle i det här läget inte gå all in. Hur tänker du kring detta?

    Tack för en grym blogg! Fortsätt med den fina arbetet som du gör!

    Mvh
    Kalle

    ReplyDelete
  3. Jag kommer vara fullinvesterad runt årsskiftet eller strax efter. Kommande 2-3 åren efter det kommer jag köpa aktier för sparande och återinvesterad utdelning för 350.000-400.000 per år. Därutöver kan jag tänka mig att belåna portföljen samt höja mitt bolån med runt 300.000 kr vid en större sättning. Så känner mig redo för en nedgång om/när den kommer.

    ReplyDelete
  4. Känner igen känslan, tror att jag räddades lite av att jag fick gå tidigare med betalt för det började kännas segt med något år kvar. Frun är inne i ett liknande skede just nu då hon tänker jobba 10-18 månader till och tycker att det känns tufft...och då ska det jämföras med minst 25 år till för dem som går i vanlig pension:-)

    ReplyDelete
  5. Hallar6:26 AM

    Kan du inte skriva ett inlägg om hur du förreställer dig dina dagar sen när du är fri? Sedan kan du återkoppla till det ett tag efter pensionen för att jämföra. Personligen gillar jag mitt jobb och tycker det är socialt kul och intressant att åka dit. Dock kommer jag nog inte jobba lika mycket extra bär jag blir ekonomiskt oberoende.

    ReplyDelete
  6. Farbror fri: Men då stämmer inte riktigt teorin för din fru om hon fortfarande tycker det är tufft med 10-18 månader kvar. Då borde hon vara inne på sista 10% nu när det ska bli lättare igen?

    Hallar: Jag kan försöka mig på ett sånt inlägg. Fast lite av tjusningen är ju att inte behöva planera eller veta vad man ska göra på dagarna. Men klart jag har lite tankar eller vad vad jag skulle göra om jag slapp jobba nu närmaste månaderna.

    ReplyDelete
  7. Anonymous11:26 AM

    Hur skulle du praktiskt göra för att bli uppsagd med fallskärm efter tio år? (bortsett från stor nerdragning i firman). Nån som testat?!
    Förstår annars delvis känslan, hungern avtar, pösmunksyndrom? ;)

    ReplyDelete
  8. "Och där nämner Günther att sannolikt kommer det en större sättning på börsen nångång de kommande 2-2,5 åren."

    Inget ont om Günther men 2013 siade han att börsen skulle gå ner 2014 (men den gick upp). Om man skall ta med sig något som Günther sagt så är det nog detta:

    -"Försök inte tajma börsen genom att hoppa in och ut."

    ReplyDelete
  9. Anonymous12:43 PM

    Angående att beskriva livet som fri, du skulle kunna ta en exempeldag, så som den skulle kunna se ut om du fantiserar om det nu. Alltså oplanerade saker, men ändå troliga, som i ditt fall, träning antagligen. Skulle vara kul att läsa om. Ska skriva ett sånt själv.

    Det är nog bra att hänga upp tillvaron på några projekt eller annan struktur i alla fall, annars är det lätt att fastna i att uppröra sig över nyheterna, slötitta på teve osv. vilket man ser hos äldre och sjuka hela tiden.

    För oss blir givetvis barnen som gör att vi måste hålla strukturen.

    //JoF

    ReplyDelete
  10. Miljonären gjorde ett inlägg för några år sedan om hur en typisk dag i hans arbetsfria liv skulle kunna se ut. Minns du vilket inlägg det var Miljonären?
    Per (ekonomiskt fri sedan jag för något år sedan sålt huset och nu hyr en villa istället...)

    ReplyDelete
  11. Anonym om uppsagd: Har inga planer på att missköta jobbet i 1 år med förhoppning om att bli uppsagd. Men antingen får jag ha tur och att det blir någon form av omorganisation där jag kan anmäla mig som frivillig. Men tror också det kan finnas viss möjlighet att helt enkelt förklara att min motivation har försvunnit och jag tror det är bättre att anställa någon ny hungrig person istället för att jag sitter av tiden och gör det nödvändiga men inte mer. Pratar inte om fallskärm på 2 årslöner. Men 3-9 månader har andra på jobbet lyckats få.

    Varken Günther eller någon annan vet hur börsen ska gå. Men att vi får en nedgång på minst 30% inom 5 år känns absolut så troligt att man iaf ska fundera på hur man hanterar det.

    Kommer faktiskt inte ihåg själv exakt det inlägget om mitt liv som fri. Vet att jag berört det några gånger och givetvis tänkt på det 1000 gånger.

    ReplyDelete
  12. Anonymous5:59 PM

    Jag har börjat ta två fridagar i veckan. Telefonen avstängd. Inget datorkollande. Inget schemalagt. Superhärligt. Är egenföretagare och är inne på mitt sista år innan pensioneringen. Är 51 år. Så visst går det att göra en tidig exit. Hade jag varit löneslav hade jag inte stått ut så länge som jag faktiskt gjort. :-)

    ReplyDelete
  13. Anonymous11:41 AM

    Vill bara flika in ännu en gång och tacka för intressanta inlägg. Önskar en billig men trevlig helg!

    Ps. Fann härom veckan att flera Second Hand säljer (ibland helt nya, inplastade) DVD filmer för 5 till 10kr styck. Billigt helgnöje!

    ReplyDelete
  14. Anonymous1:55 PM

    En fråga. Om du skulle ha bolån på 1.5 miljoner och lyckats skrapa ihop 1.5 miljoner kontant. Skulle du:
    1. Betala av lägenheten för att slippa lån och börja spara från scratch igen.
    2. Investera 1.5 miljoner i aktier/fonder.
    3. En mix av 1 och 2.
    Tacksam för svar.

    ReplyDelete
  15. Om lägenheten var värd under 2 miljoner skulle jag amortera ner det lånet till runt 50-60% belåning. Om lägenheten var värd över 2 miljoner skulle jag investera i aktier och fonder. Men inte köpa för allt vid ett och samma tillfälle även om det rekommenderas av vissa. Utan kanske utspritt på 15 månader x 100.000 kr i månaden.

    ReplyDelete
  16. Anonymous9:11 PM

    Folk behöver en bättre inställning till arbete. Gillar du inte ditt jobb, byt! Hitta ett som du tycker är roligt. Man behöver inte vara ekonomiskt oberoende för att kunna göra det man tycker är kul.

    Men spara är bra, fortsätt med det.

    ReplyDelete
  17. Funderar också mycket på det nu, hur ska mitt liv se ut efter "pension", för har insett att det kommer ske inom ett fåtal år. Många tankar som snurrar, hur mycket ska jag jobba, med vad, med vilka kunder?

    ReplyDelete