Tuesday, February 27, 2018

Sabbatsår

När jag 2005 fick mitt första riktiga jobb och därmed drog igång sparandet på allvar hade jag två parallella mål. För det första en säkerhet i och med provanställning och vad jag upplevde som en osäker arbetsmarknad. Om jag blev arbetslös under en period skulle jag inte behöva bli desperat och ta vilket skit som helst. Det mer långsiktiga och diffusa målet var från början att bli rik.

Det gjorde att det ganska tidigt fanns med som ett alternativ att leva på pengarna under en period redan efter några månaders eller enstaka års sparande. Under resans gång har detta känts mer och mer avlägset för mig. Trots att jag för 3 år sen började tycka att det var ganska trist på jobbet och att pengarna jag då sparat ihop skulle räcka minst 10-15 år så var jag inte ens nära att ta en paus. Hade jag blivit uppsagd då hade jag troligtvis tagit första bästa jobb för att återuppta sparandet och närma mig mitt slutmål. Att stoppa snöbollen som äntligen hade fått upp lite fart med sparande på över 20.000 i månaden och 2-3 miljoner i kapital som växte med avkastningen var där och då uteslutet.

Även nu när jag äntligen har slutat jobba så är jag väldigt tacksam över att jag är fri på riktigt. Kan ju bara gissa hur det hade känts att veta att jag skulle tillbaka till jobbet ett visst datum även om det låg långt bort. Då hade jag nog personligen hellre haft kravet på mig att tjäna 2-5.000 i månaden under de kommande 10 åren. Istället för att vara helt ledig nu och veta att jag ska tillbaka till heltidsjobb någon gång i framtiden.

Det var med ovanstående tankar i bakhuvudet som jag såg på Onkel Toms videoklipp där han berättar hur de resonerat när de tagit 2 sabbatsår istället för att bita ihop och jobba några år till och sen bli "fria på riktigt". Vi ska komma ihåg att förutsättningarna är väldigt olika för mig och Onkel Tom. Jag hade "turen" att börja spara direkt efter universitetet vilket gjort att jag dels var ung och dels att jag heller aldrig vant mig vid högre kostnader än studentbudgeten. Dessutom trivdes jag bra på jobbet de första 7-8 åren vilket gjorde att den perioden och därmed de 3 första miljonerna gick lite av sig självt. Att börja betydligt senare och dessutom från en utgångspunkt där man levt upp hela lönen under många år, har ett antal barn och dessutom är ganska less på jobbet redan efter något enstaka år av sparande är något helt annat.

Ytterligare ett exempel på att det inte alltid är så lätt fick jag igår när jag pratade telefon med en före detta kollega. Han är 50 år och vantrivs betydligt värre än vad jag gjorde på jobbet. Tyvärr har han inget sparkapital förutom pengar i huset trots 30 års kontinuerligt jobb. Han frågade hur han skulle göra för att liksom mig komma ur ekorrhjulet snarast möjligt. Han hade också lite tankar om att starta eget men visste inte om det skulle funka ekonomiskt. Min första instinkt var ju att berätta sambandet mellan sparkvot och hur många års arbete som krävs för att bli fri. Men jag insåg innan jag hann öppna munnen att något i stil med följande inte skulle funka "50% sparkvot i 10 år så är du hemma, ja i kombationen med din ålder och att du snart kan plocka tjänstepension". Vantrivs man så är 10 år en gigantisk tid och har man aldrig sparat något är 50% sparkvot vid 50 år förmodligen helt orealistiskt. Och att spara 20% för att kunna sluta vid 64 eller för 67 är ju heller inte vad man vill höra som 50 åring som har ångest varje söndag.

Jag landades aldrig i någon tydlig rekommendation där på telefon. Men kanske är istället 20% sparkvot dels för att spara undan lite pengar men framförallt för att testa att leva på 80% av tidigare lönen. Försöka göra det under en period och se om det går att få en uppgörelse med arbetsgivaren på några månadslöner för att på så sätt skapa förutsättningar 1-2 års glapp där han kan testa det där med att starta eget eller hitta ett alternativt jobb. Ett jobb där det inte skulle vara hela världen om lönen var lite sämre än det nuvarande bara han trivs.

Ni som är unga och har relativt hög sparkvot har en betydligt enklare och rakare väg till frihet. Om det är det ni nu vill. Låt snöbollen rulla så snabbt och länge som möjligt utan avbrott.

22 comments:

  1. Anonymous9:37 AM

    Tack för omnämnandet.

    Ibland känns det jobbigt att tankemässigt - eventuellt för inget är säkert - behöva återgå till vardagen som den var. Ibland känns det inspirerande och jag tror det finns goda möjligheter att skapa sig en intressant vardag om jag nyttjar det jag har med mig från min resa så här långt.

    Det jag tycker är tråkigt ibland är att ekonomisk frihet blir religion. 20 millar, avbetald kåk och eget flyg är målet, inget annat duger och dessutom ska man då inte räkna med att man får någon pension i Sverige. Vi har valt att fokusera på friheten, där ekonomin är ett verktyg inte ett självändamål.

    Men med det sagt så är brådskan olika precis som du är inne på. Den beror på nuvarande situation, ålder, önskemål osv.

    Din Onkel Tom

    ReplyDelete
  2. Anonymous9:46 AM

    Jag är 28år och sparar idag ca 60% av lönen. Målet är att kunna arbeta 75% den dagen jag får barn, därmed krävs ca 110 000 i utdelning/år för att täcka upp inkomsttapp + pensionstapp.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Om du idag lever på 40% av lönen borde det väl vara minsta problemet att gå ner på 75% arbetstid? De ska ju dessutom höja barnbidragen nu såg jag.

      Delete
    2. Anonymous10:00 AM

      Nuvarande utgiftsnivå kommer inte vara hållbar i längden, när målet är nått kommer jag återgå till betydligt lägre sparkvot. På sikt kan jag tänka mig konsulta med egen firma ett par månader per år.

      Delete
  3. Anonymous9:52 AM

    Hej Miljonären,

    Du har ju en rejäl summa i Indexfonder, hade varit väldigt intressant om du kunde skriva vilka du har valt och varför.

    Mvh GBG-Invest

    ReplyDelete
    Replies
    1. Länsförsäkringar global, tillväxtmarknad och Europa i den ordningen. Samt i Lysa (89% aktier och 11% räntor på Lysa).

      Inga svenska fonder då jag mest har fonderna för global spridning till billig peng.

      Delete
  4. Marcus10:09 AM

    Tycker det är rätt svårt vad som ska räknas som relativt högt sparkvot. Mitt hushåll (jag, sambon, inga barn, boendes i bostadsrätt) har en sparkvot på 45% utan att varken snåla eller slösa, vi har helt enkelt ett leverne ungefär som vi önskar, men det är klart, får man barn i framtiden och ska flytta till ett hus blir det väl ännu svårare att nå en sparkvot över 50%.

    ReplyDelete
  5. Intressant inlägg. Med två små barn vill vi gärna vara hemma mera, dels för att vara med barnen men även bara för att hinna med vardagen. Samtidigt känner vi att det är skönt att ha en hög sparkvot och jobba på några år för att få till ett bra kapital.

    Som vanlig är det enklaste alternativet att inte göra nånting alls. I det här fallet innebär det att jobba vidare fulltid och spara 60%

    ReplyDelete
    Replies
    1. Bra kommentar. Att gå ner i tid och minska men ändå behålla viss sparkvot borde jag tagit upp också.

      Delete
  6. Anonymous2:03 PM

    Är man 50 år bör man veta mycket mer om hans liv och intressen. Självklart är det fullt möjligt att förändra sitt liv till det lyckliga även i den åldern, men att traditionellt investera sig till frihet på kneg är nog inte riktigt lösningen.
    T.ex. hur mycket pengar har han i sin bostad? Familj, fru barn? Kan han tänka sig att flytta? Jobba med något annat? osv.

    ReplyDelete
  7. Anonymous4:56 PM

    Varför bytte du inte jobb när du vantrivdes? Känns det bra att nyttja välfärd men inte bidra själv? Hur definierar du din ´´frihet`` ? Du är ju beroende av börsen. Hur fixar man sitt sociala liv när man är ensam hemma?

    ReplyDelete
    Replies
    1. Jag hittade inget roligare jobb med lika bra lön. Och det var enklare att köra på när det bara var några år kvar.

      Jag är billig i drift för välfärden och kommer nog vara en plusaffär även i framtiden med skatt på kapitalet, moms och ev extrajobb.

      Frihet är att jag kan bestämma helt själv (ihop med min fru) var jag ska bo och vad jag ska göra på dagarna. Börsen sköter sig själv och påverkar inte min frihet.

      Jag har mycket lättare att träffa de jag vill träffa nu när jag är helt flexibel. Förut hände det ofta att jag inte fick till en lunch eller träff med kompis pga krock med jobb. Nu kan jag när som helst och låter andra parten välja tid.

      Delete
    2. Anonymous5:34 PM

      Han bidrar i allra högsta grad till välfärden. Dels genom enorma summor skatt, dels genom att leva ett klimatsmart och hälsosamt liv nästan helt utan sjukdomar osv

      Delete
  8. Mattias Karlsson2:47 AM

    Så är det ju. Det är mycket lättare att som ung att spara hårt och låta tiden ge en snöbollseffekt. Det är värre ju äldre man blir. Speciellt om man överdriver med säkerhetsmarginalen. Jag har ofta läst på Mr money mustache forum om 57-62 åringar som diskuterar om man ska välja 4% rule eller om 3,5 eller till och med 3%, är bättre. Detta trots de har redan en full 401K, inga lån på huset, etc.
    Det som de ofta glömmer bort är något annat som ökar ganska kraftigt runt 50 års ålder. Döden.

    Själv så planerar jag på ha en viss säkerhetsmarginal, men jag ser ingen mening att jobba flera år och gå vid 57 års ålder, bara för jag inte räknat med min pension i beräkningarna. Jag har ingen barn så jag vill gärna äta upp så stor del av mina pengar innan jag faller av pinnen. Med rimliga säkerhetsnivåer.

    ReplyDelete
  9. Det bästa med att börja som ung direkt efter studierna, om man bortser från den långa tid man får ränta på ränta är helt klart att man inte vant sig med att göra av med massa pengar varje månad.

    När jag började jobba så visst ökade man utgifterna något, men det var ju inte direkt många tusenlappar man behövde öka dom med jämfört med när man studerade för att det skulle kännas som att man levde lyxliv jämfört med tidigare samtidigt som man kunde spara en stor del av lönen.

    ReplyDelete
  10. Anonymous2:13 PM

    Funderar du aldrig på andra investeringar än just aktier/fonder? Aktier/fonder har ju bra avkastning men är ju inget som du har glädje av i vardagen. Det jag närmast tänker på är som gästbloggaren Olof att köpa en sportbil tex. Att Olof siktar på en 911 är nog ingen slump då de flesta 911 äldre än 15år stiger i värde. Vore kul att läsa lite om alternativa investeringar.

    Ang din vän så be honom göra en värdeinventering och se hur mycket han har. Har han inte sparat så finns ju chansen att det finns större materiella värden som går att realisera. När man vet vad man har så är det lättare att se möjligheterna.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Jag föredrar kassaflöde eller att i alla fall kunna sälja lite löpande varje år. Vilket är svårt med bil, klocka etc. Är dessutom inte så intresserad av sånt. Skog eller hyreshus vore roligt, men har hittills valt skogs- och fastighetsbolag på börsen istället.

      Delete
  11. Anonymous3:50 PM

    Att arbeta i 30 år utan att spara kapital utöver värdestegring i huset är ju också ett val. En biljett ur ekorrhjulet skulle i hans fall vara att sälja huset och bosätta sig i en billig bostad. På så vis får han sannolikt fram ett par miljoner. Två miljoner ger enligt 4-procentregeln 80000 om året. Kan han på det acceptera en sparkvot på 50% och att leva på 120000 om året som du gjorde så borde han inte behöva arbeta mer än högst 5 år till innan han är fri.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det lät inte som hans fru och barn var lika peppade på att ändra sitt liv för att han vantrivdes på jobbet. Men om 5-7 år är sista barnet utflyttat så då skapas kanske lite möjligheter att realisterna husvinst.

      Delete
  12. Vore intressant vad det finns för olika möjligheter. Alltså ett medelålders par som downsizar genom att sälja hus och flytta in i hyresrätt.

    ReplyDelete
  13. Anonymous1:32 PM

    Tjena Miljonären!

    Jag skulle vara intresserad av att veta hur du har tänkt när du har byggt din aktieportfölj. Jag har följt din blogg sedan början av 2015 och vet att du pratat lite om varför du valt att ta in vissa enskilda bolag, men det skulle vara intressant att läsa ett inlägg om ”tanken” med hela portföljen.

    Jag håller själv på att bygga en stockpicked portfölj. Planen är att den ska bestå och vara viktad enligt följande, varav första sektionen jag har hittills, den andra planerar jag att ta in under året om mina köpkurser slår in:
    Kinnevik 7%
    Investor 6%
    SEB 5%
    Atlas 5%
    Volvo 5%
    Fagerhult 5%
    Kone 5%
    Fortum 4%
    Bilia 4%
    Ericsson 5%
    Hm 5%
    Jm 3%
    Ncc 3%

    Planerad del:
    Latour 5%
    SHB 5%
    ABB 4%
    Tele2 4%
    Lundin petroleum 4%
    Lucara Diamond 3%
    Boliden 3%
    Jnj 4%
    Balder 3%
    Sca 3%

    H&M, JM, Ericsson samt NCC är inplockade i år på låga kurser då jag ansåg att de fått för mycket stryk.

    ReplyDelete
  14. Anonymous7:28 PM

    Läste i kommentar ovan att det var några år kvar innan sista barnet var utfluget. Men då detta sker kan det skapa utrymme för extra sparande beroende på hur mycket kostnad för mat mm minskar i detta skede. Kanske också är så att han inom kort kan ställa krav på att barnen skall bidra ekonomiskt beroende på deras situation och ev extrainkomster. Men det är väl trots allt det lilla det gör ur ekonomisk synvinkel och hjälper honom kanske knappt för stunden.

    ReplyDelete