Vad är ett års extra arbete värt?

En återkommande kommentar här på bloggen är det så kallade "one more year syndrome" dvs att man vill ha både hängslen, livrem och cykelhjälm på sig för att våga ta klivet och sluta jobba. Och när man har allt detta så vill man helst ha ett par knäskydd också. Och har man ändå köpt lagt så mycket pengar på skydd så kan man väl lika gärna köpa ett par armbågsskydd också?

Helt enkelt att man alltid tänker att det skadar inte med några månaders jobb till. Som snart blir flera år. Risken med detta är ju att man jobbar alldeles för länge och bygger upp så mycket marginaler att man dör med många miljoner som man aldrig fick någon nytta av. Men som det varit en väldig massa slit att få ihop.

Hur mycket effekt ger det då på den framtida passiva inkomsten att jobba ett extra år? Jag räknade lite och kom fram till följande.

Förutsättningarna är dessa. Summorna liknar mina egna men har avrundat det till ett exempel, då de exakta kronorna inte är avgörande. 

I båda exemplen har man en aktieportfölj med direktavkastning 4%. Utöver denna utdelning stiger aktiernas pris med 2% om året (6% totalavkastning). Även nästa år så ligger direktavkastningen på 4% vilket betyder att vi fått 2% utdelningstillväxt varje år (detta gör också att vi egentligen inte behöver bekymra oss om det orealistiska i exemplet att aktiernas pris skulle stiga med exakt 2% om året. Utdelningstillväxten kommer ju också variera men mindre än aktiernas pris. Och med stabila bolag bör ett snitt om 2% utdelningstillväxt varje år vara ett försiktigt antagande. Aktieutdelningen återinvesteras fram till jag slutar jobba. Därtill köper jag nya aktier för 300.000 kr under det sista extra året på jobbet i tabell 2.

För fondernas del har jag räknat lite annorlunda. Här tänker jag mig i detta exempel att fonderna är något som ska täcka upp för "de kritiska åren" från det att jag slutar jobba tills dess att jag kan börja plocka ut olika pensionsdelar. Då vi inte vet exakt hur reglerna ser ut så räknade jag för skojs skull med år 2040 i båda exemplen, dvs lite senare än vad man kan plocka ut tjänstepension idag. Aktieutdelningen fortsätter att stiga med 2% om året så vi aldrig sålt någon aktie, medan fonderna successivt töms på pengar för att vara slut just 2040 när den "vanliga pensionen" börjar ramla in.

Även för fonderna har jag räknat med en totalavkastning på 6% om året. I exemplet med pension 2018 säljer jag fonder motsvarande 7% av värdet första året. Sen höjer jag detta belopp med 2% om året. Vilket kompenserar för den inflation om 2% jag räknat med. Då både aktieutdelningen, beloppet jag säljer fonder för och inflationen är 2% så blir min passiva inkomst exakt den samma i dagens penningvärde alla år.

I exemplet med pension 2019 vill jag fortfarande att fonderna ska vara slut år 2040 och kan därför sälja fonder för lite mer varje år då kapitalet är större första året (tack vare 6% tillväxt under det extra jobbåret) och att uttaget ska ske på ett år mindre för att allt ska vara ute år 2040. Det gör att jag i detta exempel säljer motsvarande 7,21% första året (för att pengarna ska ta slut samma år som i tabell 1) och sen höjer jag även här uttaget med 2% per år.

Hoppas det gick att hänga med i alla turer där. Som vi ser i exemplen ovan så innebär alltså ett års extra jobb för mig 2000 kr till i månaden att leva på resten av livet. Har för enkelhetens skull inte räknat på allmän pension, PPM och tjänstepension som ju kommer vara lite högre om jag jobbar till 2019 än 2018. Har heller inte räknat med skatt på ISK/KF vilket kompenseras av att 6% totalavkastning på börsen är ganska försiktigt.

Förstår ni hur jag räknat? Har jag tänkt rätt tycker ni? Egentligen hade det kanske varit mer relevant att räkna på 2017 vs 2018 då de flesta kommentarer bygger på att jag redan borde slutat jobba. Men principen är den samma, och jag har redan bestämt att jag kör på till 2018.