15 arbetsdagar kvar - lite om uttagsfasen

Då är det bara 15 arbetsdagar kvar till jul. Och därmed totalt i mitt liv.

Det där låter lite mer dramatiskt än det verkligen är. Sista dagen som heltidsanställd på ett vanligt jobb vore nog en bättre beskrivning. Jag är ju öppen för att fortsätta göra roliga saker som ger pengar, vilket ju går att kalla för jobb. Jag ska också finnas lite behjälplig för min arbetsgivare i början av nästa år vilket innebär att jag får lön fram till sista januari. 

Att sluta jobba i unga år verkar slagit igenom stort senaste tiden. Har fått mail från 2 bloggläsare som båda slutat jobba vid 38-40 senaste månaderna. Och bara förra veckan var det 2 personer av de jag följer på Twitter som meddelade att nu tagit steget för att sluta jobba innan 45. Superkul givetvis!

Då jag själv tidigare tänkt jobba till kanske slutet av 2019, sen sommaren 2018 och nu landat i årsskiftet 2017/2018 och så många andra inom ganska kort period väljer att sluta jobba just nu känns det som att det är läge att fundera på vad det beror på. Kan det vara de senaste årens starka börs som gjort att vi är många som nått målet tidigare och därmed vågar ta steget? Det låter ju i så fall lite riskabelt.

Oavsett om man använder 4% regeln eller något annat sätt att räkna ut när man har tillräckligt kapital för att våga ta steget så är den stora faran att man tar beslutet på en högt värderat börs. Det ökar risken för att man inleder livet som ung pensioner med en börs som rasar 40% eller mer precis i början. Vilket egentligen är den enda faran om vi tittar på 4% regeln historiskt. Klarar man de första 2-3 åren utan större nedgångar är man med all sannolikhet hemma.

Jag litar i grunden på 4% regeln, men har tidigare föreslagit att man ska kräva att portföljen håller sig över det uträknade värdet i 12 månader i följd. För att minska risken att man värderar börsen på en extremt hög nivå och springer in till chefen och säger upp sig samma sekund som portföljens värde för första gången överstiger en viss målnivå. Ser vi på de stora historiska rasen så har det alltid skett direkt efter starka uppgångar (ännu starkare än vad vi haft senaste tiden).

En liknande modell som att titta på en börsvärdering de senaste 12 månaderna är att fokusera på bolagens utdelning. Då dessa inte tenderar att vara alls lika volatila som aktiekurserna. Jag kommer ju ha utdelning som en bas som kompletteras med fondförsäljning. För vår del har vi ytterligare några delar som ger en ökad säkerhetsmarginal.

- Jag och min fru slutar inte jobba samtidigt. Så även om min lön slutar komma nu inom kort fortsätter det komma in lön den 25e varje månad till hushållet minst ett år till. Så går börsen ner våren 2018 så kan vi fortsätta köpa in oss, dock i lägre takt.

- Alternativa inkomstkällor i form av bloggen och bokförsäljning. Den stora försäljning av boken som vi såg innan sommaren är ju över, men i november såldes lite över 200 exemplar. Detta kommer ju rimligtvis minska ytterligare framöver. Men kan jag sälja 100 exemplar i månaden under en tid framöver så motsvarar det ca 5000 kr på faktura för min del. Jag har inte tagit beslut om en ny bok, men tanken finns ju där i bakhuvudet om jag bara kommer på den rätta vinkeln.

- Vanan att leva billigt. Tanken är att kunna leva för 30.000 kr netto för tvåmannafamiljen som helhet. Men skulle börsen rasa 60% och flera bolag ställa in utdelningen de 5 närmaste åren skulle jag bli förvånad om vi mentalt klarar av att sälja fonder i den takten som behövs för denna ekonomiska nivå just de värsta åren. Utan då gissar jag att vi kommer sänka kostnaderna till minst den nivå vi levt på under 2017 och trivts bra med (20.000 kr i månaden). Med låga fasta kostnader blir detta odramatiskt.

- Möjligheten att jobba extra. För egen del är jag ganska säker på att jag aldrig kommer ta ett heltidsjobb som anställd igen. Men jag har min enskilda firma. Grundtanken är att bara ta riktigt roliga uppdrag, men vid historiens värsta börskrasch kan jag nog tänka mig gå en bit bort på skalan från jätteroligt.

Jag ser verkligen fram mot livet i frihet och är inte så orolig som det kanske kan verka utifrån listan ovan. Men att säga upp sig från en fast anställning som möjliggör regelbundna aktieköp har varit en stor grej för mig. Då har jag velat tänka igenom beslutet ordentligt.

Sparåret närmar sig slutet

Då var vi inne i december månad. Bättre än november va?

December innebär att det börjar bli dags att slutföra året och sen utvärdera de insatser som gjorts. När det kommer till sparande bokför jag i excel månad för månad och månaden börjar då med lönen den 25e. Att jag inte följer kalendermånaden beror på att jag sprider mina köp under en längre period efter lönen. Så större delen av köpen sker under en annan kalendermånad än vad löneutbetalningen sker. Det betyder att sparåret 2017 slutar i samband med decemberlönen, och lönen som betalas ut 22/12 räknas in i sparandet för januari 2018.

Jag har 12.000 kr kvar att köpa aktier för "i år", alltså fram till 22 december. Ett tag igår var jag sugen på att trycka in rubbet i Kopparbergs Bryggeri som nu kommit ner en hel del i kurs på grund av problem med pundkursen till följd av Brexit. Ett fint bolag som jag inte äger men som jag länge tittat på. "Problemet" är att Kopparbergs handlas på en mindre lista vilket ger 19 kr i minicourtage. Jag behöver därför köpa i poster lite större än ordinarie 800-996 kr. Men köper jag för 10-12.000 funkar det. 

Det som talar emot köp av Kopparbergs är att jag inte är övertygad om att pundproblematiken är något som kommer lösa sig närmaste tiden (även om bolaget vidtar åtgärder och har flyttat produktion till Storbritannien för att även få kostnader i Pund), att tillväxten på 3% i volym inte är superimponerande (har redan H&M som skyller dålig försäljning på väder, så behöver inte ett till sånt bolag) samt att direktavkastningen fortfarande är i lägsta laget för mig som inom kort ska leva på utdelningar. 

Dessutom känner jag mig själv och vet att jag kommer ha dåligt samvete varje gång jag köper mina favoritöl Carlsberg eller Staropramen på Systembolaget i framtiden om jag äger aktier i Kopparbergs. (Här finns det ju visserligen pengar att spara om jag går över till Kopparbergs varumärken Sofiero eller Dansk Fadöl...)

Trots att jag som ni ser kämpat för att hitta argument mot tror jag inte Kopparbergs är ett dåligt långsiktigt köp på strax över 200 kr. Men heller inte tillräckligt bra för att jag ska lägga hela tillgängliga potten för årets kvarvarande köp just där. Då jag snart kommer sluta få lön och därmed dra ner markant på aktieköpen är det dessutom lite sent att gå in i nya bolag då jag inte kommer hinna vikta upp dem till ens 1% av portföljen de närmaste tiden. 

Så det får bli att fylla på i befintliga innehav istället. Totalt sett kommer året 2017 landa på att jag köpt nya aktier för 380.000 (varav ca 100.000 utgörs av återinvesterade utdelningar och resten av sparande). Utöver det har jag satt in lite pengar i indexsparade hos Lysa under hösten och kommer när jag hunnit räkna ut mitt överskott i min firma göra en insättning i min IPS motsvarande maximalt möjligt pensionsavdrag (givetvis efter max avsättning till periodiseringsfond först). Har även börjat bygga upp ny buffert som tömdes i samband med vårt köp av bil. Med tanke på att jag höjt mina omkostnader ordentligt under 2017 får jag vara mer än nöjd med det sparandet på klart över målet om 300.000 kr.

Hoppas ni också är på väg att knyta ihop säcken för 2017 på ett sätt som ni är nöjda med.

Sparekonomernas roll som tyckare

Jag tycker det är toppen att nästan alla de stora bankerna har sparekonomer eller andra talespersoner som ska företräda spararna, uttala sig i media och utbilda oss privatsparare. Ju fler som kan sprida kunskap desto bättre!

Claes Hemberg (Avanza) och Joakim Bornold (Nordnet) är kanske de två mest kända. Jag fick för en tid sen höra på ett föredrag av Jens Magnusson från SEB och han var riktigt bra. hans titel är privatekonom istället för sparekonom, men som jag förstår det är arbetsbeskrivningen ungefär den samma.

Det som gör mig lite förbryllad och föranleder detta blogginlägg är när sparekonomerna har en ganska stark egen åsikt i en fråga. Låt mig ta några exempel.

Höjd skatt på ISK (och KF)
I frågan om höjd skatt på ISK tycker jag det är självklart att en sparekonom ska ta spararnas parti oavsett var man står politiskt och tycker om skattetryck och finansiering av välfärd generellt. Det är lika självklart som att en försvarsadvokat alltid ska ta klientens sida. Här har så vitt jag sett alla sparekonomer gjort just det.

Så långt allting gott med andra ord.

Fondavgifter
Vad gäller frågan om aktiv och passiv förvaltning blir det lite mer lurigt. Här kommer troligtvis spararnas intresse och arbetsgivarens intresse kollidera lite. Lägre avgifter på fondsparandet kommer ge lägre provision på fondavgifterna. Men här tycker jag också sparekonomerna skött sig. Det finns lite forskning att luta sig mot att det över tid är svårt att slå index med en hög avgift, men samtidigt kan man ha lite egna åsikter om att rätt aktiv fond absolut kan vara värd sitt pris. Dvs det finns någon form av konsensus om vilken som är den allmänna sanningen. Och den håller sig de flesta sparekonomer till.

Även här tycker jag alltså allt är i sin ordning.

Amorteringskrav eller rimlig pris på Bitcoin
Utmaningen uppstår när sparekonomerna tar på sig uppgiften att uttala sig om saker som uppenbarligen bara är en ren åsikt. Nu senast om amorteringskravet som klubbades igenom idag vid lunch.

Claes Hemberg på Avanza tycker detta med ökad amortering för vissa grupper är toppen. Och det är han ju absolut välkommen att tycka. Men om han tycker det på sin arbetstid som sparekonom på Avanza blir jag lite förvirrad. Är det hans egen åsikt, Avanzas åsikt eller vetenskapligt bevisat att ökat amorteringskrav är bra?

Avanzas åsikt verkar det inte vara. För deras VD verkar nämligen tycka precis tvärt om.

Missförstå mig rätt. Högt i tak och att man får tycka tvärt emot chefen är givetvis bra!

Andra exempel är när det blir prestige och många också blir väldigt upprörda är när man ska uttala sig om kursen i tex Fingerprint eller nu senast Bitcoin. Att man såg problem med att många unga personer utan lång historik på börsen hade väldigt stor del av sina pengar investerade i ett enskilt bolag som i fallet med Fingerprint är ju ett klockrent exempel på när man opartisk kan gå ut att varna för detta med hjälp av statistik och historiska exempel. Jag tycker problemet uppstår när man börjar uttala sig om kursen.

Tyvärr fungerar vi ju alla så att den dagen vi sagt att något är en bubbla eller en annan aktie är köpvärd så kommer vi bli personligt engagerade i frågan. Argumentera för vår sak när vi får mothugg och bli ännu mer fasta i vår övertygelse och samtidigt förhoppning om att vår prognos ska slå in. "Fingerprintsekten" var inte sena att håna Hemberg för hans varningar när aktien gick upp hundratals procent. Vilket knappast gjorde honom mer positiv till bolaget.

Jag tror inte på alla som sa att "Jag hoppas jag har fel men jag tror Fingerprint kan rasa minst 50%" när den stod i 100 kr. De flesta hoppades nog inte alls att de hade fel och var nog inte det minsta ledsna att verkligheten överträffade deras farhågor efter allt skit de fått i samband med uttalandet.

Att man däremot delar sina egna investeringar på tex Shareville som både Günther gjorde på sin tid och jag tror även Joakim Bornold gör idag är bara transparent och bra tycker jag.

Jag vill alltså se mer av allmänna spartips, information om dubbelbeskattning i IPS, det dumma med att ha räntefonder i en ISK, allmänna rekommendationer om att sprida riskerna eller intervjuer med duktiga ekonomer och förvaltare. Men mindre av sparekonomens personliga åsikter om amorteringskrav, generella politiska beslut som inte direkt rör sparande och käbbel om vad som är rimligt pris på ett visst bolag eller kryptovaluta.

Håller ni med eller är det bara jag som blir förvirrad av alla personliga åsikter där ute? Kanske är det uppenbart för alla andra vad som är vetenskapligt belagd fakta, vad som är en åsikt från bankens sida och vad som är rent privat tyckande?

Reklam: Det finns fortfarande möjlighet till beställning av signerat julklapp med valfri hälsning av min bok. Efter en strid ström av beställningar fram till i helgen har det nu stannat av värre än Oscar Properties försäljning av lägenheter i Norra tornen. Det gör att det fortfarande finns ca 15 exemplar kvar. Hoppas de går åt. Läs mer om pris och hur ni beställer här.

Jag är mycket glad och tacksam för alla som redan har beställt boken. Så varje extra bok som går iväg nu ser jag som en ren bonus.

63 år och hemlös - Nyhetsmorgon i TV4

När vi gör oss klara för att åka till jobbet på morgonen brukar TV4 Nyhetsmorgon stå på i bakgrunden. Min fru tittar lite medan jag mest brukar höra ljudet. Igår och idag på morgonen var det däremot något som fångade min uppmärksamhet. Ett reportage om en svensk 63 årig man som enligt uppgift jobbat hela sitt liv men inte orkat med jobbet längre vid 61 och börjat ta ut pension. Pensionen är då bara 4700 kr i månaden mellan 61 och 65, vilket inte räcker till både mat och boende. Vilket gör att Nils väljer mat och därmed tvingas sova på Centralen eller i sin sovsäck under bar himmel.

Nils verkar vara en skötsam kille och ganska långt från mina fördomar om hur hemlösa ska se ut. Så programmen berör mycket. Jag tror inte det är någon högoddsare att Nils fått erbjudande om att bo gratis hemma hos någon inom den närmaste veckan. Om han nu vill det.

I studion från Nyhetsmorgon tisdag.

Ute i verkligheten från Nyhetsmorgon onsdag

Min första reaktion är ett kritiskt ifrågasättande. Kan detta verkligen stämma? Vi vet ju inte hur många år Nils jobbat och vad han tjänat. Men då man först kan få garantipension och bostadstillägg från 65 och Nils vägrar ta emot socialbidrag så får vi ju lita på att det stämmer med 4.700 kr. Just frågan om socialbidrag är ändå den springande punkten i berättelsen tycker jag. Nils berättar själv om ett möte med socialtjänsten "Du har inte rättighet att komma här och begära något, då får du ta och stoppa din pension" – och bli ett socialfall, vilket jag inte vill vara.

Då jag inte har någon koll på hur lätt det är att få socialbidrag och respekterar Nils önskan om att inte bli ett socialfall så släpper vi det alternativet också. Och jag som inte pallar jobba ens till 40 ska väl inte heller ifrågasätta hans val att sluta jobba vid 61, även om jag personligen självklart hellre hade jobbat till 90 än blivit hemlös. Att sova på centralen och behöva oroa mig för att någon ska sno mina få tillhörigheter som ligger i en väska är bland det värsta jag kan tänka mig. Tyvärr fastnar jag också lätt i tankar som att han borde tänkte efter tidigare, kanske sparat någon krona under alla sina år med jobb eller funderat en extra gång om han verkligen skulle sluta vid 61. 

Men nu är ju läget som det är. Frågan är då istället hur man överlever på 4.700 kr i månaden? 

Då jag under långa perioder levt för ca 6.000 kr i månaden, och levt bra, kanske inte 4.700 känns så avlägset. Men det är en grym skillnad. Dels har jag under perioderna när jag levt för 6.000 kr i månaden haft en sambo som betalat halva boendet. Jag har också haft en bostadsrätt där jag bundit upp pengar och därmed fått en väldigt låg avgift. En avgift till bostadsrättsföreningen på 2.000 kr i månaden är ju inte jämförbar med en hyra på 2.000 kr.

Jag tror inte Nils tycker det är lika hemskt som jag skulle tycka att det var att vara hemlös för då tror jag han hade kunnat lösa situationen. Och med risk för att trivialisera Nils situation så ska jag ändå sätta mig in i tanken vad jag skulle göra om jag imorgon bitti vaknade upp i Nils situation. Och vi säger att det av någon anledning är helt omöjligt att hitta någon form av arbete som ger en inkomst och att det är omoraliskt både att få socialbidrag och äta gratis på något soppkök (vilket Nils ändå gjorde i reportaget).

Månad 1-5 - Bita ihop och ta en dag i taget. Försöka hitta någonstans att bo under vintern som är gratis men bättre än centralen. Om jag ringde på i 50 hus och förklarade läget borde någon låta mig sova i deras garage under ett några veckor? Sikta på att äta för 30 kr om dagen. Målet blir att leva för 1.700 kr i månaden inkl allt. Jag sparar då 3.000 kr i månaden.

Månad 6-9. Nu är det lite varmare ute. Så gör som Nils gjorde förra sommaren och lever under bar himmel eller i vindskydd. Fortsätter spara 3.000 kr i månaden.

Månad 10. Nu är det höst igen. Med mina 27.000 kr sparade så försöker jag förklara läget och visa på mitt fina sparande senaste 9 månaderna för banken för att få köpa motsvarande denna bostadsrätt med 50% belåningsgrad (att låna mer hade ju varit bättre, men har respekt för att banken tycker min kvar att leva på kalkyl ser lite knaper ut). 

Förhoppningsvis kommer det ut någon mindre lägenhet under nästa höst då 20-25 kvadrat skulle räcka. 

Hoppas som sagt verkligen att det inte uppfattas som att jag försöker trivialisera Nils tuffa situation för jag lider verkligen med honom och blev berörd av inslagen. Men som sparfanatiker kan jag inte riktigt låta bli att gå igång på ett upplägg som skulle leda mig ur situationen genom aktiv handling. 

Vad tänker ni när ni ser inslagen om Nils? Jag delade klippet på Twitter under förmiddagen idag och man kan om man hårdrar det lite dela upp kommentarerna/meddelande jag fått i 2 läger:

1. Han får skylla sig själv. Han borde kollat upp vad som gällde innan han slutade. Han har säkert jobbat svart.

2. Det är skandal. Samhället blåser hederliga medborgare som kämpat hela livet men lägger miljarder på afghaner som låtsas vara under 18 år.

Helt klart ett ämne som berör.

Presentation av Castellum

Ett av de bolag jag köpt mest i det senaste 2 åren är Castellum. En stabil utdelare som höjt utdelningen varje år i snart 20 år. 

Då jag vet att det är en privatspararfavorit och många av er läsare också gillar bolaget så delar jag ett klipp från Castellums VD Henrik Saxborns presentation från igår kväll. Han formligen osar av självförtroende.

Tyvärr har kursen kommit upp lite senaste veckorna. Gillar bättre när man kan köpa Castellum till 4% direktavkastning räknat på en trolig utdelning för 2018. Vilket motsvarar en kurs på 131-132 kr om vi gissar på 5,25-5,30 i utdelning nästa år.

PPM-special

Som jag nämnde i senaste inlägget har jag haft lite extra pensionsfokus i helgen både genom att titta ikapp Uppesittarkväll med detta ämne och att jag läst Pensionsboken av Fredrik Lanner. Det är ju dessutom snart den tiden på året som PPM-pengarna kommer in och ska placeras. Så jag tänkte det kunde vara läge för lite PPM-special.

Hur mycket PPM-insättningar får man?

Som du kanske redan vet så sätts 2,5% av din lön av till PPM samt 16% till allmän pension. Det finns dock en maxgräns som är lite rörig. Se denna tabell.

Det röriga 1: Det är alltså inte 2,5% av lönen upp till en viss gräns. Utan det är 2,5% av 93% av lönen upp till 41 359 kr. Det vill säga du behöver tjäna minst 41 359 kr för att få maximal PPM, men du får då bara 2,5% av 38 438 kr.

Det röriga 2: PPM-pengarna som sätts in på ditt konto inom ett par veckor (i början av december) baserar sig inte på 2017 års siffror utan baseras på lönen du hade 2016. Gränserna som står i tabellen gäller alltså för de pengar som ska sättas in på ditt konto i december 2018. Det betyder att mina PPM-pengar baserat på lönen i januari 2016 fortfarande ligger och ruvar i en räntefond med minimal ränta, trots att jag har en sparhorisont på runt 25 år. Om ett par veckor får jag sen äntligen pengarna utbetalade och placerade i mina valda fonder. 

2016 var gränserna något lägre än 2017. Så det handlar om 2,5% av något mindre än 38 438 kr nu i år. Så slutsatsen är att du maximalt kommer få strax över 11.000 kr insatt på ditt PPM konto inom någon vecka. Dessa pengar fördelas då ut enligt din redan valda procentuella fördelning.

PPM-fonder

Du som inte gör något val av PPM-fonder placeras dina pengar i AP7 Såfa (även kallad soffan eller soffliggarfonden). Denna fond är en ganska avancerad produkt. Dels jobbar den med belåning vilket gör att man får en exponering mot aktiemarknaden på 1,24 gånger. Så om det globala indexet går upp eller ner med 10% så går Såfa upp respektive ned med cirka 12,5%. Dessutom viktas man automatiskt över till mer ränta efter att man fyllt 55 år enligt denna modell.

Sammanfattningsvis är AP7 Såfa troligtvis ett bra alternativ. Dock tveksamt om det är rätt läge att byta till en produkt med belåning just nu när vi har så många starka börsår bakom oss. Men det får ju var och en bedöma. Har man valt andra fonder men vill "byta tillbaka" till AP7 Såfa så är det möjligt.

Om man istället för AP7 Såfa väljer att själv försöka hitta rätt fonder finns det framförallt en sak att nämna. Det är att man inom PPM har en stor rabatt på fondavgifterna. Det betyder att om det är någonstans man kan välja en aktiv och lite dyrare fond så är det i PPM. Själv har jag bara delvis följt det rådet. Såhär ser mitt PPM-val ut. 

Som ni ser är jag inte speciellt aktiv. En av fonderna har jag haft i många år och de två andra i lite över 1 år. Jag har heller inga planer på att byta i det korta perspektivet. Att regelbundet "se över" sina fonder och ta bort de som inte presterar är ju ett vanligt råd. Man pratar då ibland om 1-2 gånger om året. Jag tycker dock det är lite problematiskt. Ett konkret exempel. Didner & Gerges Aktiefond har verkligen gjort bra ifrån sig under en lång period. Så här ser det tex ut under de 10 senaste åren. 

Men även fonder som presterar väldigt bra har ibland en sämre period. Ska man då utvärdera sina fondval 1-2 gånger om året och kasta ut de som inte presterar finns risken att man tar förhastade slutsatser. Man kunde till exempel kastat ut Didner & Gerges fond i början av denna fina 10 årsperiod om man stämt av utvecklingen på ett halvårs sikt i början av 2009.

I mitt fall ovan har jag valt fonder som kompletterar min huvudsakliga inriktning i min aktieportfölj med svenska storbolag. Det gör att jag valt utländska innehav och en småbolagsfond i PPM. Om jag ska utvärdera det 1-2 gånger per år och till exempel svenska småbolag under perioden underavkastat är inte slutsatsen självklar att jag bör byta ut fonden. Det kanske just är då som det börjar bli dags för småbolagen att utvecklas bättre än storbolagen igen. Kanske kan jag jämföra med andra småbolagsfonder och byta till en som verkar prestera bättre, men även här finns det risk att man byter för sent så det är fullt normalt att två fonder växeldrar lite i olika perioder.

Så jag är väldigt passiv i mitt PPM-sparande och har också valt fonder som jag tror på över väldigt lång tid. Skulle jag däremot hitta några fonder som jag blev sugen på men där en lite högre avgift avskräcker skulle jag absolut välja dessa fonder i PPM framför mitt privata sparande i ISK/KF för att få chansen att utnyttja rabatten på fondavgiften.

Vad tycker ni om mina fondval? Hur står sig mina 211.000 kr mot er andra födda runt 1980?

Avslutar med lite rolig kuriosa från pensionsmyndighetens sida:

Detta är alltså enbart allmän pension. Ej tjänstepension eller privat pensionssparande inräknat.

Pensionsboken av Fredrik Lanner

Jag missade större delen av sändningen från Uppesittarkväll förra veckan pga kvällsjobb just den dagen. Men nu har jag kollat ikapp sändningen under helgen. Det blir inte riktigt samma känsla som att se det live. Men tycker gänget på Unga aktiesparare gjorde ett riktigt bra jobb. 2h direktsändning när de 2 programledarna blir sjuka och lämnar sent återbud är en utmaning. Kul också att man vågar ta tag i det lite tyngre ämnet med pension för en ung målgrupp.

I förra veckan fick jag dessutom Pensionsboken av Fredrik Lanner som jag läst under helgen. Så det har blivit mycket pensionsfokus senaste dagarna.

Kan börja med att nämna att Pensionsboken är utgiven av Sterners förlag dvs samma förlag som gett ut min bok. Så jag kan uppfattas som partisk.

Boken börjar med att gå igenom pensionssystemet både grundläggande med inkomstpension, PPM, tjänstepension etc, men även lite djupdykning med delar som jag hade sämre koll på som tex delningstal (som handlar om uppskattad medellivslängd).

Nästa kapitel använder den teoretiska grunden från första kapitlet och resulterar i lite mer konkreta råd. Även här blandas lite mer grundläggande delar som jag som läsare redan har koll på med lite mer djupdykning i vissa strukturerade produkter etc.

Tredje kapitlet är det sista av de tre lite större blocken handlar om åren precis innan pension och under pensionsåren. När vågar man gå i pension? Flytta utomlands? Hur funkar seniorlån och bostadstillägg etc?

Boken avslutas med några kortare avsnitt kring pension för företagare, pensionssystemets framtid samt lite kort om olika myter, frågor och tips. Samt en ordlista.

Boken som helhet är ganska detaljerad och går ner på djupet som det blir när man skriver en hel bok inom ett specifikt ämne. Jämfört med min egen bok där pensionssystemet behandlas under ca 10 sidor så djupdyker Fredrik 150 sidor inom samma ämne. Så den kommer till viss del fungera som en uppslagsbok för mig själv om jag någon gång av rent intresse vill läsa mer om någon detalj jag inte har full koll på.

Samtidigt som boken går på djupet är den väldigt praktiskt, mycket tack vare att vi under hela boken får följa 5 familjer med olika förutsättningar. Dessa exempel är dessutom lite småroliga och annorlunda här får vi tex träffa Lotta 45 som driver eget företag men plockar 6000 kr svart från kassan varje månad. Samt paret där ena partnern inte är lika road som den andre av tanken att flytta utomlands efter pension och därför funderar på skilsmässa. Men en bra spridning av anställda med låg och hög lön, egna företagare etc. Så chansen är stor att du hittar några personer som påminner om dina egna förutsättningar och därmed kan nyttja råden som Fredrik ger dessa personer.

Du kan läsa mer och boken och köpa den via Sterners förlag.

Julbord och vinterstudion

Igår var jag och min fru och åt julbord, det var gott och trevligt. Sånt man kan lyxa till det med nu när vi bränner 20.000 kr i månaden ihop.

Jag är fortfarande mätt och lite slö, så det har varit skönt att inleda söndagen i soffan framför Vinterstudion. Grymt lopp av Kalla idag. Svenska herrarna hade det lite tyngre. Det känns ju inte helt fel att vara pensionär när Vinter-OS drar igång, så det kommer bli några timmar framför TV-sändningarna. Jag kan dock glädja er löneslavar som också gillar Charlotte Kalla med att tex damernas 10 km fristil går kl 7.30-9.00 svensk tid en torsdag, så det kanske kan gå att kombinera med ett jobb med lite flexibla arbetstider. Men många tävlingar går mitt på dagen svensk tid.

I eftermiddag blir det en löptur för att fira att snön och isen nu är helt borta från gångvägarna och efter det ett besök på Willys. Vi köper bara det mest nödvändiga idag och hoppas på bra erbjudanden nästa vecka. Det har varit lite dåliga kampanjveckor på slutet tycker jag, trots att vi kollar av alla olika butikers kampanjer. Drömmen vore bra pris på kycklingfilé och lax. Det pratas ju om att laxpriserna har gått ner på slutet, men det är inget jag sett i butikerna än.

4 veckor kvar på jobbet nu.

Dagens köp

Då var större delen av lönen överförd dit den hör hemma. Det vill säga till aktieportföljen.

Hittills idag har fört över 3000 kr via Swish till mitt konto hos Lysa där det automatiskt fördelas ut i aktier och räntor. Samt via Avanza köpt aktier för 900-990 kr i H&M, Castellum, Nordea, Investor, Klövern pref och Akelius pref.

Jag får se om det blir något USA-köp i eftermiddag. Kul grej med gratis courtage hos nätmäklarna men vi får inte glömma växlingsavgiften på 0,25% som finns kvar och ju är dyrare än courtaget.

Sen blir köp i betydligt lägre takt kommande veckor för att landa runt 25.000 kr totalt under månaden.

Lön igen

Som vi konstaterat tidigare rullar tiden på riktigt fort och det är redan dags för lön igen. Jag missar tyvärr större delen av #Uppesittarkväll idag då jag har en jobbaktivitet fram till runt kl 20.30. Jag är väl hemma strax efter kl 21. För er som inte vet det sänder Unga Aktiesparare live på sin youtubekanal mellan 20 och 22 kvällen innan lön.

Det är inte hela världen att missa första halvan av själva programmet utan för mig är det mest en härlig stund när man vet att portföljen inom bara några timmar ska få ett tillskott av nya pengar. Jag tycker också fenomenet skapar en härlig gemenskap via sociala medier, då jag av egen erfarenhet vet att man kan känna sig lite ensam med sitt intresse av att spara och investera pengar. De flesta andra tänker nog på annat än aktier när man nämner den 25e och lön. Det var mycket för att komma i kontakt med andra som jag började blogga en gång i tiden.

Förutom Uppesittarkväll är det dessutom Thanksgiving i USA. Jag är ingen expert på kristna högtider men det har något med tacksamhet mot gud att göra, ursprungligen för en bra skörd. Någon skörd av spannmål har jag inte fått, men däremot en fin utdelningsskörd under 2017. Frågan är om jag ska tacka gud eller mig själv för den?

Det är lätt att slå sig själv för bröstet och tycka man är så jäkla bra och kämpat så hårt. Men att då glömma bort att man nog faktiskt fått ganska bra förutsättningar (troligtvis inte av just Gud utan snarare av slumpen om du frågar mig). Något att tänka på vid intervjuer med idrottare som ofta lyfter fram sitt hårda arbete. Min tro är att utan genetiska förutsättningar som max 1% av befolkningen har så är det omöjligt att spela i landslaget i fotboll. Sen måste det så klart till hård träning också och det är ju många som begåvats med förutsättningarna som inte tar vara på det.

Men att tro att man blivit bäst i världen på en sport bara för att man tränat så mycket hårdare än alla andra på jorden är lika dumt som att tänka att jag skulle haft 5 miljoner i kapital även om jag fötts med dyslexi och alkoholiserade föräldrar i en favela utanför Rio.

Jag vet inte om det gick att hänga med i det resonemanget. Men sammanfattningsvis är jag glad och stolt över att jag lyckats genomföra mitt mål att spara ihop pengar som gör att jag kan sluta jobba i ung ålder. Det har tagit över 12 år av ganska dedikerat arbete. Jag är samtidigt tacksam över att jag haft turen att få förutsättningarna som gjort detta möjligt.

Reklam: Det fortsätter att komma in några beställningar av böcker varje dag. Superkul att få skriva hälsningar och posta några brev varje kväll. Det finns nu strax över 25 böcker kvar. Läs mer om erbjudandet här.

Idag höjs skatten på ISK och KF

Idag kommer det omskrivna förslaget att höja skatten på ISK och Kapitalförsäkring klubbas igenom i riksdagen. Cleas Hembergs namninsamling på över 30.000 namn gav ingen effekt på kort sikt, men kanske minskar risken för en tredje höjning (ja dagens höjning blir den andra på kort tid) av ISK-skatten i framtiden?

ISK var ju något som lyftes fram som rekommendation när avdragsrätten för privat pensionssparande försvann för ett par år sen. Och hur låg pensionen kommer bli om man inte sparar själv matas vi ju med så gott som dagligen. Det gör att många har kritiserat att skatten nu ska höjas på det rekommenderande alternativet som då drabbar "vanliga människor" som försöker spara lite till sin pension.

Något som det skrivs ganska mycket om är möjligheten att löneväxla för personer som tjänar över gränsen för statlig inkomstskatt. Löneväxla betyder att man byter lite av dagens lön mot avsättningar till tjänstepensionen. Vilket är en fördel om man tror att man betalar högre skatt i procent idag än vad man kommer göra på sin framtida pension.

Ett alternativ som det skrivs betydligt mindre om än löneväxling är möjligheten att starta en enskild firma vid sidan om sin vanliga anställning. Det är något jag själv haft i många år även om verksamheten och därmed intäkterna gått lite upp och ner. Inom ramen för sin enskilda firma kan man sätta av upp till 35% av vinsten i pensionssparande. Det vill säga sätta in pengar i sin gamla IPS där man inte längre ska spara pengar man tjänat på vanligt arbete som anställd.

Fördelarna med det är flera. Dels stoppar man in obeskattade bruttopengar. Som man förmodligen kan plocka ut till lägre skatt som pensionär. Men dessutom är schablonskatten bara hälften av den som betalas i ISK och KF (15% av statslåneräntan istället för 30%). Så vitt jag kan förstå blir skillnaden ännu större nu efter höjningen av schablonskatten för ISK/KF. För jag har inte någonstans läst att IPS ska påverkas eller få något högre golv? Mindre än halva skatten kommer göra stor skillnad med ränta på ränta under en lång sparperiod, inte minst då vi kan räkna med att statslåneräntan i snitt troligtvis kommer vara lite högre än dagens.

Är det inte svårt att starta en enskild firma då? Nej det skulle jag inte säga att det är. Det handlar egentligen om att skaffa så kallad FA-skatt, vilket betyder att du har både F-skatt (egen företagare) och A-skatt (anställd). Jag själv har en liten konsultverksamhet och då är bokförningen väldigt enkel, jag har egentligen ingen balansräkning då jag inte har några tillgångar i firman. Utan jag fakturerar några kunder om året och sen har jag lite kostnader i form av inköp av lite papper och frimärken och kanske någon resa till ett möte. Mellanskillnaden mellan intäkterna och kostnaderna är mitt överskott (vinst). Man tar inte ut någon lön i en enskild firma utan överskottet är det som man efter skatt få behålla som sin lön. Det lär man sig att bokföra och deklarera väldigt enkelt om man är lite intresserad. Om man under något år skickar noll fakturor så kostar det inte att ha firman rullande i väntan på nästa kund.

Vad som kan vara en lite större utmaning är ju att hitta någon att skicka fakturorna till. Men här är min erfarenhet att det är mycket lättare att hitta extrajobb om man kan fakturera än om du ska bli anställd och få vanlig lön. Jag tror inte jag hade fått ett enda av mina uppdrag om jag inte hade möjlighet att skicka faktura med F-skatt.

Man bör ju också kolla med sin arbetsgivare att det är ok att man bedriver en enskild firma vid sidan om jobbet. Och fundera på om jobba mer under några år är värt att kunna jobba betydligt mindre sen.

Ska man jobba helt som egen företagare finns det troligtvis fördelar att bedriva det som ett aktiebolag, framförallt om vinsten beräknas bli lite större. Men för lite sidoverksamhet som omsätter 10.000-100.000 kr om året med låga kostnader tycker jag personligen ett enskild firma har fungerat utmärkt. Jag kommer sätta av 35% av årets överskott till min IPS, där får sen pengarna ligga och gotta till sig i indexfonder med under halva ISK-skatten i ca 20 år. Innan jag plockar ut dom som en del av min mycket låga pension, med låg skatt som följd.

Även du som saknar tjänstepension i din anställning får fortfarande göra avdrag för insättning i IPS. På upp till 35% av lönen. Se till att bli kompenserad med en högre lön först bara för att du inte får tjänstepension.

Tillägg: Tjänar du inte över brytpunkten för statlig skatt om du lägger ihop din lön från anställning och enskild firma är det troligtvis inte värt att spara i IPS. Se tipsen ovan som något att kolla vidare på om det verkade intressant. Inte som rådgivning som passar alla situationer.

Dokument utifrån om medborgarlön

I går söndag sändes en dokumentär om medborgarlön på SVTs Dokument Utifrån. Ni kan se den här på SVT Play.

Jag har inte funderat så mycket på ämnet tidigare och är därmed inte så insatt men fick lite nya insikter. Jag kände till exempel inte till att alla medborgare i Alaska får en kontant utdelning varje år från deras oljefond (1000-2000 dollar om året de senaste åren). Problemet är att intäkterna för fonden är beroende av oljepriset vilket gör utbetalningarna ganska sårbara.

Nu är ju inte 1000-2000 dollar något som går att leva på. Men principen är intressant att man har en fond där en del av vinsten återinvesteras och en del betalas ut varje år. Precis som den personliga "pengamaskin" som många av oss investerare bygger själva.

I programmet berättade man också om en studie som gjorts på lotterivinnare där den fortsatta arbetsinsatsen inte påverkades av en vinst på 5000 dollar i månaden livet ut. Däremot jobbade vinnarna med annat efter vinsten, man vågade ta större risker och starta egna verksamheter istället för att jobba vidare som anställda.

Frågan om medborgarlön är ju extra aktuell i tider av automatisering med robotar och självkörande bilar etc. En studie från 2013 säger att runt hälften av alla jobb kommer försvinna som en följd av automatisering. Bill Gates har till och med föreslagit en speciell robotskatt där roboten sa betala skatt för det arbete som den ersatt en människa med (eftersom ju människan betalade skatt när den genomförde samma arbete).

Jag vet inte om jag blev så mycket klokare av dokumentären totalt sett. Det känns fortfarande som det är mycket som ska lösas för att få någon medborgarlön på plats. Och mycket av retoriken gick ut på hur vi skulle ta pengar från de rika företagen och ge ut till folket.

I Sverige är ju fortfarande alla fullt sysselsatta med att diskutera hur vi ska jobba mer och längre. Inte mindre.

Så det är nog säkrast att själv skapa den passiva inkomsten som möjliggör att allt jobb blir frivilligt snarare än att hoppas på att samhället ska få någon lösning på plats de närmaste 20-30 åren. Men helt klart ett intressant ämne som vi troligtvis kommer höra mer om närmaste åren. 

Skulle vara kul med andra personers reflektioner efter att ha sett dokumentären.

Kvällsjobb helt fel dag

Ny måndag närmar sig och det återstår nu 5 arbetsveckor till jul och det är därmed också vad som återstår i form av heltidsjobb som anställd i resten av mitt liv. Det rullar verkligen på snabbt nu.

När jag sammanställde tiden fram till jul förra helgen kom jag fram till att det fanns något att se fram emot varje vecka. Förra veckans höjdpunkt var det utdelningen i H&M, vilken jag placerade i Akelius och Klövern pref i fredags. Fint att boosta utdelningen med lite inköp till 6,2 resp 6,6% direktavkastning. Kommande veckas planerade höjdpunkt var tänkt att bli torsdagens #uppesittarkväll. Men tyvärr har det dykt upp en jobbaktivitet fram till kl 21 just den kvällen. Får bli att kolla sändningen och twitterflödet i efterhand.

Planen är att investera lönen i november och december som vanligt. Sen kommer jag få en vanlig lön i januari plus sparad semester och större delen av 2018 års ordinarie semester. Totalt blir det ungefär 3,5 månadslöner som betalas ut nästa år vilket tillsammans med arvode för min bok ska räcka till mina omkostnader under hela 2018. Det ser dessutom ut att bli lite utrymme för några aktieköp även under 2018.

Utdelningen jag får under 2018 ska sparas på sparkonto och användas till konsumtion under 2019, för att skapa tillräckligt med framförhållning och buffert. Så det återstår 2 regelrätta uppesittarkvällar i mitt liv, varav jag alltså missar den första.

Reklam: Det återstår nu 36 böcker med chans till specialsignering inför jul. Tack till er som beställt under helgen. Läs mer här.

Årets julklapp är här!

Sen jag gav ut min bok innan sommaren har jag många gånger fått frågan om det går att få boken med en personlig hälsning i signeringen. Tyvärr har det varit svårt att lösa med logistik och fakturering då hanteringen sköts via ett centralt system.

Nu har jag efter lite övertalning fått till en tillfällig lösning inför jul som gör det möjligt att köpa en signerad bok till bra pris och dessutom påverka vad det ska stå i signeringen. Främst tänkt som en julklapp, men ni får givetvis gärna köpa en bok till er själva också.

Antingen skriver ni bara namnet på den som ska få boken så komponerar jag ihop en egen hälsning. Ni kan också vara mer kreativa och välja hela hälsningen själva. Vill du tex ge boken i julklapp till din bror som röker som du tycker ska sluta röka och istället spara ihop pengar så ni kan åka till New York ihop 2020 så skriver jag det. Bara er egen fantasi sätter begränsningen. 

Priset är 195 kr + 30 kr porto. Boken kommer med posten inom ett par dagar från beställning. Fakturan kommer i ett separat kuvert. Ni beställer genom att maila mig på bloggmiljonaren@hotmail.com

Skriv: 

- Namn och adress dit boken ska skickas (fakturan kommer till samma adress)

- Namn eller annan hälsning som ska stå i samband med min signering

Logistiskt är detta en liten utmaning. Och då priset till och med är lägre än ordinarie pris så har jag fått ok från förlaget på att köra detta under en begränsad tid och med en begränsad upplaga. Jag kommer ha 50 böcker tillgängliga och föreslår att ni beställer innan 13/12 så ni hinner få leverans innan jul (eller så långt lagret av de 50 böckerna räcker).

Hoppas möjligheten blir uppskattad och att jag får fullt på upp på kvällarna närmaste veckorna med böcker, hälsningar och kuvert.

Boken har 11 kapitel och 150 sidor. Den är tänkt att ge både inspiration och handfasta tips på hur man får ut mest av sitt sparande. Passar oavsett om man vill spara 60% av lönen och gå i pension innan 40 eller 5% av lönen för att i framtiden kunna få en extra guldkant på livet. 

Olika typer av sparsamhet och liv

Bloggaren Sparpingvin har skrivit om Sven-Olof som lever på 4000 i månaden och bor på 15 kvadratmeter utan dusch eller Internet. Läs inlägget här.

Veckans affärer gjorde ett reportage om SR profilen Gurgîn Bakircioglu. Som till synes utan sparkapital ska resa runt i husbil i södra Europa och jobba 1 dag i veckan för att dra in 6000 kr i månaden. Läs reportaget här

Läsare av min blogg tipsar gärna om denna typ av reportage och skriver något i stil med "haha nästan värre än dig". Och jag förstår att det går att se likheter då jag också levt billigt och det är utanför normen att både leva i en husbil och att gå i pension innan 40.

Men jag ser mig själv som ganska långt från båda dessa personer. Visst jag har levt ett antal billiga år, men det har varit en period i mitt liv och haft ett tydligt syfte. Jag bor i en fin lägenhet med golvvärme i badrummet, har en bil och Netflix. Vi räknar från och med nu att resa utomlands minst 2-3 gånger om året och äter mat ute flera gånger i veckan.

Från det att vi båda slutat jobba räknar vi med att kunna leva för minst 30.000 kr netto per månad i dagens penningvärde resten av våra liv. Det är givetvis mycket mindre än om vi jobbat vidare med två heltidslöner, men absolut ingen missär på gränsen till svält för två vuxna utan barn.

Sen tycker jag det är jättebra att folk är olika och lever på olika sätt. Men att ganska impulsivt säga upp sig utan större sparkapital för att jobba mindre och leva billigt tycker jag är raka motsatsen till det vi gör. Dvs biter ihop år ut och år in på jobbet och sparar 70-80% av lönen på aktiemarknaden långsiktigt. För att sen många år senare ta steget att sluta jobba.

Troligtvis har bloggen bidragit till bilden då jag valt att lyfta fram dessa nästan komiskt sparsamma delar. Men reaktionerna från mina kollegor nu när jag ska sluta jobba är tydlig. Ingen har märkt att jag sparat pengar i den omfattning jag har gjort.

Ratos

Ett av få bolag jag redan uppnått mitt mål i aktieportföljen är bolaget Ratos. Jag har 2500 aktier och inga planer på att köpa fler. Det gör Ratos till ett ganska litet bolag i min fortfölj om ca 2%, med tanke på att det är ett investmentbolag bestående av massa andra bolag. Portföljen ska även växa ytterligare lite vilket gör att Ratos kommer få ännu lite lägre vikt när nysparande och utdelningar återinvesteras i andra bolag.

Dagens rapport i Ratos var ingen höjdare. Bolaget fortsätter att underprestera och såväl gamla surdegar som nya förvärv kämpar i motvind. Så det är möjligt att man borde göra sig av med skiten och lägga pengarna i andra bolag som presterar bättre. Men min strategi är ju att köpa för att behålla väldigt många år. Och att det går tungt just nu är ju inprisat i aktiekursen.

För mig som har 50-60 års horisont så kan det vara intressant att se att det var mindre än 10 år sen som Ratos var den stora stjärnan bland investmentbolagen. Det är ju lätt att glömma och att tycka Investor är ett kanonbolag (vilket jag tycker och därför har lagt stor del av 2016 och 2017 års köp i Investor). Såhär såg det tex ut om man jämförde några av de större investmentbolagen för 10 år sen.

Ratos klarade nedgången i IT-bubblan bäst av alla och uppgången under de goda åren 2004-2007 var enastående. Det gick alltså att argumentera för bolaget både i dåliga och bra tider. Ratos fortsatte sen att klara sig bra ända fram till 2011. Sen har det varit ett antal tunga år efter det.

Det går ju absolut att ha en trendföljande strategi och direkt sälja bolag som inte presterar. Det går också att ha en motsatt strategi och ta hem vinster när ett bolag gått väldigt starkt på kort tid och köpa när det "gör som ondast" i bolag som gått tungt. Men båda dessa strategier kommer kräva tajming och kosta i courtage. 

Min poäng är att det är inte helt otänkbart att om 10 år så är det något av dagens stjärnbolag tex Latour som hamnat i en tuff period. Och att Ratos äntligen fått lite ordning på affärerna. Just nu känns vändningen i Ratos rätt långt borta och då känns det skönt att kunna glömma bolaget eftersom jag inte ska köpa mer och heller inte sälja.

På tal om att köpa och sälja. Har inte så mycket likvider i portföljen nu efter lite hetsiga köp senaste veckorna. Men runt 2000 kr finns kvar plus kommande utdelning i H&M fram till lönen om 1,5 vecka. Jag kommer köpa en del Investor och Klövern pref. Kanske lite Castellum också även om den stått emot senaste veckans nedgång lite väl bra för att locka mig.

Diverse måndagsbetraktelser

En ny vecka inledd och nedräkningen mot jul och pensionering går vidare.

Idag har FI som väntat lämnat över förslaget om ytterligare 1% amortering för bolån större än 4,5 gånger bruttolönen. Såhär är befolkningens bolån fördelade. Svårt att uppskatta de gula prickarna i diagrammet men enligt uppgift så ligger idag 15% av lånen över denna gräns. OBS att de nya kraven om de går igenom bara ska gälla nya lån.

Jag roade mig med att sätta in vårt hushåll som en lite större svart prick. En försiktig värdering av lägenheten ger 30% belåningsgrad. Med två löner som vi har 2017 så är vårt bolån lägre än vår samlade bruttolön. Nästa år får vi bara min frus lön större delen av året och då är lånet runt 1,5 gånger lönen. 2019 slutar troligtvis även hon på jobbet och då blir det troligtvis bara mindre inkomster från extrajobb vilket gör att lånet mycket väl kan vara 10 gånger större än lönen. Men återigen befintliga lån påverkas inte, så mer en rolig tanke än att vi kommer behöva ta höjd för amortering i vår kalkyl.

Här finns mer info från Finansinspektionen samt några filmsnuttar som visar på olika typfall. Kontentan från filmerna är att bankernas kalkyler för att man ska klara räntan och ha pengar så det räcker att leva på slår till innan 3% amorteringskrav i de flesta fall. Men vi ser ju att det trots allt finns en del prickar i övre högre rutan på diagrammet.

Nu är det strax dags för avgörande kvalmatchen till VM. Jag tycker fotbolls VM är minst dubbelt så roligt om Sverige är med. Så hoppas verkligen det går vägen, även om jag tror det blir tufft. För att hedga mig lite så satte jag in 100 kr hos ett av de få spelbolag jag inte redan varit kund och utnyttjat bonusen på nämligen Expekt. Jag fick 500 kr i bonus vilket gjorde att jag kunde sätta 600 kr på att Italien går till VM. Tyvärr behöver jag omsätta eventuell vinst lite innan jag tar ut den. Vilket går att lösa med lite stök. Expekt har ganska tuffa omsättningskrav när man får så mycket som 500% bonus. 

Att jag tidigare varit kund hos de flesta bolag och redan använt bonusen man får som ny kund beror inte på att jag gillar spel. Utan att jag använt ett system där man sätter in pengar på många bolag samtidigt och sen spelar mot sig själv för att effektivt slussa pengarna mot ett konto där de kan tas ut. Samma system som Günther Mårder pratade om i Sparpodden under namnet "gång på gång".

Kommer ändå hoppas på Sverige. 100 kr är det absolut värt med ett VM.

Bra lördag

Underbart med helg. Och snart är det lördag hela veckan lång. Längtar så!

Jag räknade ut igår att jag jobbat 624 veckor (ungefär) och att det nu är 6 arbetsveckor (exakt) kvar till pension. Det vill säga knappt 1% kvar.

Idag har vi tvättat bilen och bytt till vinterdäck. Första däckbytet på egen bil eftersom vi köpte den i somras. Jag och min fru hjälptes åt. Däckbytet gick på 20 minuter. Riktigt nöjd med den tiden. Sen har det blivit lite bakning av kladdkaka och en flaska cava till middagen. Sån lyx man kan unna sig när man lever för nästan 10.000 kr per person i månaden.

6 veckor kvar på jobbet alltså. Jag har faktiskt något kul varje vecka att se fram emot. Några höjdpunkter i kronologisk ordning:
- Utdelning från H&M
- Uppesittarkväll (och kanske courtagefri USA-handel samtidigt vid Black Friday den 24/11?)
- Weekend med julbord och hotellövernattning med min fru
- Julfest med jobbet
- Julfest med Sterners förlag (som gett ut min bok)
- Avtackning + AW med närmaste teamet på jobbet

Så jag ska försöka njuta av tiden samtidigt som jag hoppas att de 6 veckorna går fort och friheten är här så snart som det bara går. Men det var ju nästan härligare med skolavslutningen än själva sommarlovet. Och många tycker ju fredagen är bättre än söndagen. Så dessa 6 sista veckor med hela pensionen framför mig ska jag ta tillvara på.

Hoppas ni har en bra helg där ute, oavsett om ni redan är fria eller har 10, 100 eller 1000 veckor kvar till friheten.

Amorteringskrav och bopriser

Eftersom vi har runt 30% belåning på vår lägenhet så har jag inte lagt ner så mycket energi på det här med nya amorteringskraven. Vi räknar dessutom med att bo kvar i något år till och när det är dags för nästa flytt har troligtvis varken jag eller min fru någon inkomst, så nya lån känns avlägset. Ska vi flytta kommer det vara till något billigare för att binda mindre kapital i boendet. Men även om det inte påverkar mig personligen direkt så kan det ju få spridningseffekter på hela ekonomin om välavlönade personer ska lägga stor del av sin lön på amortering istället för konsumtion.

Såhär ser ju amorteringskraven som infördes förra året ut för lån tagna efter 1 juni 2016:
Belåning över 70% av bostadens värde = 2% av lånet i amortering per år
Belåning 50-70% av bostadens värde = 1% av lånet i amortering per år
Belåning under 50% av bostadens värde = frivilligt att amortera

I nästa vecka väntas finansinspektionen lämna över ett förslag till regeringen om att även lägga på 1% ytterligare amortering på ovanstående om bolånet överstiger 4,5 gånger hushållets lön före skatt. Läs om det här. Det betyder som jag förstår det att även de med under 50% belåning kan få 1% amorteringskrav om lånet är tillräckligt stort i förhållande till lönen. Detta gäller nya lån, så oroa er inte om ni redan har ett bolån.

Två medelinkomsttagare som tjänar totalt 60.000 kr ihop brutto och lånar 3,5 miljoner för att köpa ett boende för drygt 4 miljoner kommer alltså få amortera 3% av lånet om året. Det betyder 8.750 kr i månaden. Om bruttolönen i familjen på 60.000 kr är någorlunda jämnt fördelat betalar ingen av dem statlig skatt och nettolönen blir runt 45.000 kr i månaden. Amorteringen motsvarar då 19,5% av nettolönen.

En av personerna i paret ovan knegar på några år och gör en fantastisk karriär. Med den nya lönen 70.000 kr per månad känns det fjuttigt att bo i en lägenhet för 4 miljoner. Så man köper en villa för 10 miljoner och lånar 8. Den andra personen tjänar fortfarande 30.000 kr i månaden, dvs familjens totala bruttolön är 100.000 per månad. Nu ska det amorteras 20.000 kr i månaden vilket motsvarar 31,5% av den nya totala nettolönen.

Lek med tanken att räntan dessutom går upp till 3-4% på bolånet. Då börjar det bli enormt stor del av lönen som går till boende.

Tänk vad sparkvoter som de ovan skulle kunna ge för effekt på annat håll. Nu är det visserligen bara 3-5 år i lånets inledning som denna höga amortering behövs innan belåningen har matats ner till under 70% och takten blir 1 procentenhet lägre per år. Men ränta på ränta på ett långsiktigt sparande på börsen fungerar ju så att dessa inledande år är extremt viktiga för att snöbollen ska hinna börja rulla. Slutsatsen måste bli att överkonsumera inte boende!

Jag misstänker att dessa regler främst inte syftar till att tvinga folk att amortera 3% av lånet per år. Utan snarare avskräcka från att ta dessa stora lån. Och på så sätt kyla av bomarknaden.

Ni som är intresserad av bopriser i Stockholm och dess utveckling kan titta på denna presentation från igår när Joakim Alm hade en presentation hos Erik Penser. Frispråkigt och med fler svordomar än vad man är van vid från en börs-vd.

Reklam på bloggar

Den senaste veckan har det varit lite diskussion på Twitter och bloggar kring det här med reklam/samarbeten/sponsrade länkar etc. Exempelvis har Gustavs aktieblogg och Petrusko skrivit om detta.

Som jag ser det är det för det första den som driver en blogg, hemsida, tidning eller TV-kanal som väljer hur man vill ha det. Så länge man håller sig inom lagens ramar. Man kan klaga hur mycket man vill på att TV4 har så mycket reklam att det är omöjligt att se en film där. Men enda rimliga åtgärden då är att göra slag i saken och sluta se filmer på TV4. Inte klaga över reklamen på TV4s Facebooksida.

Att TV4 lyckas ha fler tittare än SVT på sina morgonprogram trots att TV4 gör avbrott för reklam titt som tätt måste vara ett bra betyg för innehållet hos TV4 (eller dåligt hos SVT och brist på ytterligare alternativ). När man betänker att SVT säkert har samma budget för sitt morgonprogram så är det egentligen rätt anmärkningsvärt hur TV4, med det handikapp det innebär att avbryta för reklam, kan locka fler tittare. På samma sätt så måste en blogg med mycket reklam också leverera ett bra innehåll för att fortsätta locka många läsare som kan nås av reklamen.

Hos oss ekonomibloggare finns det ju ingen finansiering i stil med den SVT har. Man ställs då inför några olika alternativ.

Bloggandet som ren hobby:
Utan någon intäkt på bloggen får man ju se det som ett rent nöje. Drivkraften att blogga kan då vara till exempel:

- Få chansen att sprida sina åsikter och påverka läsarna och i förlängningen samhället tex politiskt.

- Kul att bygga nätverk, lära känna andra bloggare och utbyta tankar kring investeringar som hobby.

Bloggande utan reklam men ändå med ekonomisk drivkraft
Även en blogg utan reklam kan ha en ekonomisk drivkraft. Även om den blir lite mer långsiktig. Sådana exempel skulle kunna vara:

- Att skriva om aktier och investeringar och via läsarna får nya uppslag och feedback på ens analyser. Vilket kan leda till bättre investeringar.

- Att bygga ett personligt varumärke som kan leda till affärsmöjligheter i förlängningen genom att tex ge ut böcker, få chansen att skriva för någon tidning, få anställning inom branschen eller hålla kurser.

Blogg med reklam 
Väljer man att ha reklam på bloggen finns det några olika varianter.

- Automatiskt genererad reklam via tex Google Adsense. Du påverkar inte vilka annonser som syns på bloggen och får betalt per klick. Detta bör inte riskera att påverka innehållet i bloggen och placerar man annonserna på ett rimligt sätt ska det heller inte störa läsaren märkbart.

- Länkar i texten som man får betalt på om någon använder för att bli kund eller köpa något. Kan i värsta fall leda till att man skriver om något bara för att få en anledning av avsluta med en länk. Eller att man rekommenderar varan som länkas till trots att den är dålig för att leda till fler avslut.

- Hela inlägg som skrivs som ett samarbete med ett företag som vill nå bloggens läsare. Detta ställer störst krav på att samarbetet känns ärligt och relevant.


De ovanstående drivkrafterna går nog nästan alltid om lott. Det finns helt enkelt ingen rimlig ekonomi i att skriva en blogg bara för att tjäna pengar. Man måste drivas av att det är en rolig hobby i grunden. Och har man inte ett genuint intresse för ämnet kommer det lysa igenom.

Något som inte riktigt kommit fram i debatten om reklam är skillnaden i arbetsinsats som krävs för att driva en stor blogg med många läsare med 5-10 inlägg i veckan. Jämfört med en mindre blogg där man gör 1-4 inlägg i månaden. Med ett heltidsjobb där man bloggar om sin hobby för nöjes skull när andan faller på kanske man anser att man klarar sig utan några hundralappar i reklamintäkt per månad. Vilket gör att man stolt kan berätta att man minsann inte har någon reklam. Att skriva fler inlägg för att få upp antalet besökare och möjliggöra större intäkter på reklamen hinns inte med och prioriteras inte i övriga livspusslet.

I andra änden av skalan kommer jag befinna mig efter årsskiftet. Jag har då slutat jobba visserligen med vetskap om att mina pengar bör räcka resten av livet för det liv jag vill leva. Men älskar man pengar och aktier så skadar det ju verkligen inte att tjäna lite extra. Med obegränsat med tid och låg inkomst blir det mer intressant att kunna tjäna någon tusenlapp i månaden på bloggen. Även om det kommer kräva 20-30 timmar i månaden och ersättningen per timme blir obetydlig. Eftersom bloggen är mycket roligare och friare än andra tänkbara jobb med betydligt högre lön.

Förutom att det självklart skulle vara roligt att tjäna lite mer pengar på bloggen så ser jag även möjlighet att genom samarbeten utveckla bloggen för att skapa mervärde för er läsare. Det vill säga göra aktiviteter som kommer kosta lite pengar att få till. Ett sådant exempel skulle kunna vara att göra olika reportage och besök runt om i landet som kommer innebära kostnader i form av resor och andra utlägg för mig själv. Dessa skulle jag tycka var utvecklande och roligt för egen del, men troligtvis inte så roligt att jag är beredd att lägga ner en massa jobb på det och samtidigt förlora pengar. Så i det fallet handlar det om att göra det med hjälp av en samarbetspartner eller inte alls.

Jag kanske får anledning att återkomma till mina tankar om reportage och lite mer genomarbetade inlägg i framtiden. Tills vidare så fortsätter jag med Google Adsense och enstaka exklusiva samarbeten i form av sponsrade inlägg.