Det där låter lite mer dramatiskt än det verkligen är. Sista dagen som heltidsanställd på ett vanligt jobb vore nog en bättre beskrivning. Jag är ju öppen för att fortsätta göra roliga saker som ger pengar, vilket ju går att kalla för jobb. Jag ska också finnas lite behjälplig för min arbetsgivare i början av nästa år vilket innebär att jag får lön fram till sista januari.
Att sluta jobba i unga år verkar slagit igenom stort senaste tiden. Har fått mail från 2 bloggläsare som båda slutat jobba vid 38-40 senaste månaderna. Och bara förra veckan var det 2 personer av de jag följer på Twitter som meddelade att nu tagit steget för att sluta jobba innan 45. Superkul givetvis!
Då jag själv tidigare tänkt jobba till kanske slutet av 2019, sen sommaren 2018 och nu landat i årsskiftet 2017/2018 och så många andra inom ganska kort period väljer att sluta jobba just nu känns det som att det är läge att fundera på vad det beror på. Kan det vara de senaste årens starka börs som gjort att vi är många som nått målet tidigare och därmed vågar ta steget? Det låter ju i så fall lite riskabelt.
Oavsett om man använder 4% regeln eller något annat sätt att räkna ut när man har tillräckligt kapital för att våga ta steget så är den stora faran att man tar beslutet på en högt värderat börs. Det ökar risken för att man inleder livet som ung pensioner med en börs som rasar 40% eller mer precis i början. Vilket egentligen är den enda faran om vi tittar på 4% regeln historiskt. Klarar man de första 2-3 åren utan större nedgångar är man med all sannolikhet hemma.
Jag litar i grunden på 4% regeln, men har tidigare föreslagit att man ska kräva att portföljen håller sig över det uträknade värdet i 12 månader i följd. För att minska risken att man värderar börsen på en extremt hög nivå och springer in till chefen och säger upp sig samma sekund som portföljens värde för första gången överstiger en viss målnivå. Ser vi på de stora historiska rasen så har det alltid skett direkt efter starka uppgångar (ännu starkare än vad vi haft senaste tiden).
En liknande modell som att titta på en börsvärdering de senaste 12 månaderna är att fokusera på bolagens utdelning. Då dessa inte tenderar att vara alls lika volatila som aktiekurserna. Jag kommer ju ha utdelning som en bas som kompletteras med fondförsäljning. För vår del har vi ytterligare några delar som ger en ökad säkerhetsmarginal.
- Jag och min fru slutar inte jobba samtidigt. Så även om min lön slutar komma nu inom kort fortsätter det komma in lön den 25e varje månad till hushållet minst ett år till. Så går börsen ner våren 2018 så kan vi fortsätta köpa in oss, dock i lägre takt.
- Alternativa inkomstkällor i form av bloggen och bokförsäljning. Den stora försäljning av boken som vi såg innan sommaren är ju över, men i november såldes lite över 200 exemplar. Detta kommer ju rimligtvis minska ytterligare framöver. Men kan jag sälja 100 exemplar i månaden under en tid framöver så motsvarar det ca 5000 kr på faktura för min del. Jag har inte tagit beslut om en ny bok, men tanken finns ju där i bakhuvudet om jag bara kommer på den rätta vinkeln.
- Vanan att leva billigt. Tanken är att kunna leva för 30.000 kr netto för tvåmannafamiljen som helhet. Men skulle börsen rasa 60% och flera bolag ställa in utdelningen de 5 närmaste åren skulle jag bli förvånad om vi mentalt klarar av att sälja fonder i den takten som behövs för denna ekonomiska nivå just de värsta åren. Utan då gissar jag att vi kommer sänka kostnaderna till minst den nivå vi levt på under 2017 och trivts bra med (20.000 kr i månaden). Med låga fasta kostnader blir detta odramatiskt.
- Möjligheten att jobba extra. För egen del är jag ganska säker på att jag aldrig kommer ta ett heltidsjobb som anställd igen. Men jag har min enskilda firma. Grundtanken är att bara ta riktigt roliga uppdrag, men vid historiens värsta börskrasch kan jag nog tänka mig gå en bit bort på skalan från jätteroligt.
Jag ser verkligen fram mot livet i frihet och är inte så orolig som det kanske kan verka utifrån listan ovan. Men att säga upp sig från en fast anställning som möjliggör regelbundna aktieköp har varit en stor grej för mig. Då har jag velat tänka igenom beslutet ordentligt.
Jag litar i grunden på 4% regeln, men har tidigare föreslagit att man ska kräva att portföljen håller sig över det uträknade värdet i 12 månader i följd. För att minska risken att man värderar börsen på en extremt hög nivå och springer in till chefen och säger upp sig samma sekund som portföljens värde för första gången överstiger en viss målnivå. Ser vi på de stora historiska rasen så har det alltid skett direkt efter starka uppgångar (ännu starkare än vad vi haft senaste tiden).
En liknande modell som att titta på en börsvärdering de senaste 12 månaderna är att fokusera på bolagens utdelning. Då dessa inte tenderar att vara alls lika volatila som aktiekurserna. Jag kommer ju ha utdelning som en bas som kompletteras med fondförsäljning. För vår del har vi ytterligare några delar som ger en ökad säkerhetsmarginal.
- Jag och min fru slutar inte jobba samtidigt. Så även om min lön slutar komma nu inom kort fortsätter det komma in lön den 25e varje månad till hushållet minst ett år till. Så går börsen ner våren 2018 så kan vi fortsätta köpa in oss, dock i lägre takt.
- Alternativa inkomstkällor i form av bloggen och bokförsäljning. Den stora försäljning av boken som vi såg innan sommaren är ju över, men i november såldes lite över 200 exemplar. Detta kommer ju rimligtvis minska ytterligare framöver. Men kan jag sälja 100 exemplar i månaden under en tid framöver så motsvarar det ca 5000 kr på faktura för min del. Jag har inte tagit beslut om en ny bok, men tanken finns ju där i bakhuvudet om jag bara kommer på den rätta vinkeln.
- Vanan att leva billigt. Tanken är att kunna leva för 30.000 kr netto för tvåmannafamiljen som helhet. Men skulle börsen rasa 60% och flera bolag ställa in utdelningen de 5 närmaste åren skulle jag bli förvånad om vi mentalt klarar av att sälja fonder i den takten som behövs för denna ekonomiska nivå just de värsta åren. Utan då gissar jag att vi kommer sänka kostnaderna till minst den nivå vi levt på under 2017 och trivts bra med (20.000 kr i månaden). Med låga fasta kostnader blir detta odramatiskt.
- Möjligheten att jobba extra. För egen del är jag ganska säker på att jag aldrig kommer ta ett heltidsjobb som anställd igen. Men jag har min enskilda firma. Grundtanken är att bara ta riktigt roliga uppdrag, men vid historiens värsta börskrasch kan jag nog tänka mig gå en bit bort på skalan från jätteroligt.
Jag ser verkligen fram mot livet i frihet och är inte så orolig som det kanske kan verka utifrån listan ovan. Men att säga upp sig från en fast anställning som möjliggör regelbundna aktieköp har varit en stor grej för mig. Då har jag velat tänka igenom beslutet ordentligt.
Att det blivit just en 4%-regel man pratar om är ju för att det är den uttagsnivån som visat sig klara av alla de krascher som vi hittills sett, alltså även de tillfällen då man slutat jobba precis på toppen innan ett stort ras. Med lite mer tur med timingen har uttagsnivåer på ca 5,5 % normalt sett fungerat bra.
ReplyDeletePeter
Ja precis. 4% ska egentligen vara tillräcklig marginal. Men jag är en försiktig person i detta avseende. Och i vissa fall som tex att sluta jobba just våren 2000 så har det varit gränsfall med 4%.
Delete4% är (i amerikanska sammanhang) tillräcklig marginal för att i de flesta fall ha klarat av att leva på kapitalet i 30 år.
DeleteMen om du ska få kapitalet att hålla i 60 år, så är det hyfsat hög risk att 4% inte duger. Lägg därtill lite skattemässiga osäkerheter och hög CAPE, så tycker jag att 3% är ett bättre mål.
4% är en smula riskabelt, den som drog sig ur vid 1999/2000, var exponerad 100% mot börsen och tog ut 4% inflationsjusterat är nere på halva portföljvärdet nu!
Har man å andra sidan jobbat ihop kapitalet genom lönearbete i Sverige har man troligtvis byggt upp ett visst kapital i pensionssystemet via minst 10 års heltidsarbete. Framförallt om man haft tjänstepension under åren som anställd.
DeleteAbsolut, men 4% är ändå en risk.
DeleteJag har med TP + IP + PPM i min simulering och skulle väl kunna klara mig på ett uttag om 4%/år (dvs kapitalet hinner inte ta slut innan pensionen kickar in vid 65), men det räcker med ett fåtal dåliga år direkt efter tidig pensionering för att kalkylen ska bli kass.
Exempel, 4% statslåneränta (dvs högre skatt på ISK) och dålig utveckling av vinster och utdelningar (sämre än inflationen) kan göra att 4% uttag inte är hållbart. Som sagt, 1999/2000 är ett exempel, men även 70-talet var en smula stressigt.
Har utvecklat dessa tankar i ett par trådar på Reddit som du kanske tycker är intressant:
USA: https://www.reddit.com/r/financialindependence/comments/6p8b66/a_study_of_100_stocks_and_fire_usa_18712015_17/
Sverige: https://www.reddit.com/r/financialindependence/comments/6p12ni/a_study_of_100_stocks_and_fire_sweden_18702016_17/
Att tänka på är att 4 %-regeln är till för "riktiga pensionärer", dvs sådana som inte _kan_ jobba längre. Då gäller det att kapitalet håller. För en som går i pension som 40-åring bör det inte varavett stort problem att ta någon slags jobb några år om man har oturen att ha helt fel timing.
DeleteNär det gäller exdmplet att pensionera sig innan IT-kraschen ska man komma ihåg hur sjukt mycket börsen hade gått upp då.
1995: 19 %
1996: 39 %
1997: 28 %
1998: 17 %
1999: 71 %
En miljon som låg på börsen (index) i början av 1995 blev 4,2 miljoner utan nysparande i slutet på 1999. Ganska långt från läget idag.
Fortsättning på ovanstående resonemang.
DeleteMed tanke på ovanstående bör man alltså väga in olika individuella faktorer inför ens val att sluta arbeta.
Trivs man rätt bra på jobbet och har en bra position i arbetslivet som är svår att komma tillbaks till om man väl har klivit av, är det rimligt att köra på för att få lite extramarginal. Finns det praktisk möjlighet att ta tjänstledigt för att pröva på livet som fri, resa lite osv är det utmärkt.
Trivs man dåligt och har ett jobb som inte är så attraktivt och välbetalt, utan man kan rimligtvis återfå något liknande, kan man lätt chansa och sluta jobba med kanske 6 % withdrawal rate. Skiter det sig får man dra på sig arbetsoverallen igen några år, men man fick i alla fall smaka på friheten ett tag. Har man tur får man några bra börsår och landar snart i en trygg withdrawal rate.
Börsen har gått upp ganska mycket redan idag (+100% på fem års sikt ungefär), åtminstone en bra bit över vad som är långsiktigt sannolikt. Jag har dock ingen aning om vi kommer puttra på med +5-7% nästa år eller om vi kanske redan sett en nedgång påbörjas på den svenska marknaden.
DeleteÄr man i ackumuleringsfasen vore det allra bästa att få en nedjustering av värderingarna, säg en nedgång på 20-30%. Men vi får väl se, omöjligt att veta om så blir fallet.
Jag tillhör den där "trivs-bra-på-jobbet"-kategorin, så 3% SWR är ett lagom mål att sikta på tycker jag personligen. Ju närmare man kommer tidigast möjliga pensionsdag (55 år för tjänstepensionen), desto mer intressant är det att blanda in dessa konton i beräkningen också.
Hei! 15 dager igjen, bare! Spennende! Jeg las denne i dag: https://www.madfientist.com/safe-withdrawal-rate/ . Du har kanskje allerede lest den, men konklusjonen var at om man har minst 50 % av porteføljen igjen etter 10 år, så kommer det sannsynligvis til å gå bra. Har man under 50 % etter 10 år, så må man nok pusse opp sin CV og finne fram strykejernet. :) Men hvis porteføljen er halverat, så vil vel de fleste begynne å jobbe igjen, man vil jo ikke bare stå å se på at porteføljen forsvinner helt. Og dessutan intressant at det var høy korrelasjon mellom Schiller P/E og SWR.
ReplyDeleteJag kommer försöka agera direkt om jag anar problem. Att sitta passiv i 10 år och sen börja putsa på mitt CV i panik.
DeleteMen bara man är lite uppmärksam och kan tänka sig agera så kommer det ju lösa sig. Precis som du säger.
Hej!
ReplyDeleteDetta är första gången jag skriver här på bloggen.
Jag vill bara berätta att du har betytt väldigt mycket för mitt sparintresse.
En arbetskamrat berättade för mig om din blogg runt år 2011. Då hade jag arbetat några år efter examen och mitt sparande handlade mest om att få ihop till handpenningen till min första bostadsrätt. Läsandet av din blogg sammanföll med att jag började månadsspara i aktiefonder. Sparintresset och sparkvoten ökade för varje år i takt med att jag insåg att det inte alltid var så kul att arbeta heltid. Jag har följt din blogg ända sedan år 2011. Jag har läst många bloggar sedan dess men det är fortfarande din som har inspirerat mig mest. Jag tror det beror på att din blogg inte bara handlar om att analysera enskilda aktier eller sådär utan att satsa på sparandet seriöst.
Jag har precis nått två miljoner i aktie/fond-portföljen och har runt 40 % lån på lägenheten. Hur långt tror du miljonären att jag har kvar tills jag blir ekonomiskt oberoende?
Tror jag skulle leva gott på 13 000 kr i månaden efter skatt. Jag kan spara 18 000 kr i månaden i dagsläget (tjänar cirka 37 500 före skatt) om jag verkligen anstränger mig. Råknar med 1000 kr/månad i löneförhöjning de kommande åren.
Mvh Johan
Varför lever du för 19k Nu? Om du lever gott på 13k så kan du ju lägga dig på typ 9k ett tag och spara 28500kr istället och nå sitt mål mycket snabbare.
DeleteUrsäkta.. trodde det stod efter skatt, glöm allt :)
DeleteDet ser bra ut, anonym 4:06! 13 000 / månad är lågt men om du klarar dig på det (dvs ingen familj/barn gissar jag?) så är det ju alla tiders.
Delete13 000/mån netto = 156 000/år netto. Med "4%-regeln" behöver du då ett kapital på 3 900 000 kr. Du är alltså ungefär halvvägs där. Säg 5% avkastning netto av kapitalet per år + 18 000/mån nysparande, så är du där om sex år.
Räknar du in räntan på ditt bostadslån i dina 13 000 kr/mån?
Hej Joakim!
DeleteMina fasta kostnader ligger på ungefär 8 000 kr. Och då räknar jag in mina räntekostnader där (har inte så högt lån så även om räntan dubblas eller mer håller kalkylen)
Så för mig hade 13 000 kr även räckt för att sätta guldkant på tillvaron :) Inga barn heller.
Sex år krävs, då är jag isåfall 40.
Om vi säger att jag skulle vilja 15 000 kr i månaden istället borde kanske ytterligare två års lönearbete räcka (med lite tur att börsen går hyfsat dessa två år)?
Vad tror du om att ha 40 % belåning på bostaden? Faktum är att jag ändå har väldigt låg boendekostnad även om jag måste betala räntekostnaden varje månad. Känns lite tråkigt att behöva jobba tills lånet är avamorterat om jag skulle klara mig på avkastningen från aktierna/fonderna..
Mvh Johan
Jo precis. 15 000/mån = 180 000/år = 4 500 000, eller två år till ungefär med ditt sparande.
DeleteDen stora risken med allt sånt här är ju att börsen störtdyker direkt efter pensionering. Säg att vi får sänkta utdelningar och sänkta börskurser som tillsammans gör att kapitalet minskar med 50% under några års tid -- då börjar det plötsligt finnas risk att pengarna tar slut. Väldigt ovanligt historiskt sett förstås, men om du var med 2001-2003 och 2008 så vet du hur det kan svänga på marknaden (och under 70-talet var inflationen hög).
Har inget emot en (låg) belåning. Så länge avkastningen på ditt investerade kapital är högre än räntan på lånet så ser jag inget egentligt problem. Jag kör själv med lite lätt belåning i min ISK.
Personligen siktar jag på 20 000 kr/mån och 3% SWR (oräknat tjänstepension, PPM och inkomstpension), men det är verkligen hängslen och livrem över det tycker jag själv.
Kul att du gillar bloggen. Du har ju också fått lite input från Joakim. Sen tror jag man får känna lite hur det känns när det börjar bli verklighet. Dvs hur stor uppoffring är det att jobba 1 år till i förhållande till vad det ger ekonomiskt.
DeleteHej! Jag är en nybörjare inom detta och vill ställa en fråga, när man väl skapat en pengamaskin så är det väl meningen att ha den kvar och ta ut utdelningarna? Alltså man nallar inte på pengamaskinen, den håller väl sig tills man dör om man inte väljer att sälja av den?
ReplyDeleteJa det är en möjlig och bra taktik. Men även utdelningen kan sänkas under en större kris.
DeleteVad ska du ha pengarna till när du dör? Klart du ska nalla på pengamaskinen, på ett planerat sätt.
DeleteFör egen del skulle det kännas lite för skakigt och spännande att med nuvarande börsvärdering lita på 4 %-regeln - framförallt om jag hade varit i 40-års åldern. Själv har jag säkerhetsmarginaler i alla möjliga avseenden - 56 år med drygt 10 miljoner i nettotillgångar, hyfsad lön och bra pension som täcker våra levnadsomkostnader även om vi påbörjar uttag redan från 61 (eller 63 om regeringen höjer gränsen för uttag) men tvekar ändå lite att sluta arbeta riktigt än. Varför då - jo ska köpa ett nytt hus så snart vi hittar ett och vill gärna låna till lite drygt hälften av köpeskillingen - typ 2 - 3 miljoner i lån (inte Sthlm alltså). Verkar dock som att alla låneinstitut kräver att man har inkomst av tjänst för att få låna oberoende av tillgångar. Tror (men är inte hundra) att Nordnet och Avanza har samma krav för sina superlån (Avanzas inte tillgängligt nu). I-landsproblem ja - men vill helst inte sälja av tillgångar ännu. Vid en eventuell större sättning på börsen är finansiering utan lån däremot en lysande affär - den som hade en spåkula!
ReplyDeleteVad kommer du att göra första veckan / månaden som fri?
ReplyDeleteFira jul. Sen får vi se.
DeleteGrymt med 15 dagar kvar Miljonären - bara att njuta av varenda dag på jobbet nu!
ReplyDeleteRent formellt kalendermässigt bräcker du ju mig då jag har 15+10=25 dagar kvar. Men om vi räknar strikt teknisk arbetad tid så vinner jag eftersom jag jobbar halvtid och har således bara har 12,5 heldagar kvar :)
Antar att din blogg flyger rejält vid det här laget och att detta side hustle borde kunna bli en fin slant att ha som extra kassaflöde.
Hälsar Seglarn
Mitt problem med regler om SWR är att de förutsätter att man vill dö med en massa pengar på banken. Klart att man ska avveckla sitt kapital på ett ordnat sätt sista åren. Då landar man på ett betydligt lägre belopp som krävs för pension. Jag chansar hellre på att att pensionera mig extra tidigt med en 10%-ig risk att behöver återvända ett par år till arbetslivet än på att jobba lägnre än nödvändigt.
ReplyDeleteJag håller med i grunden. Men samtidigt lite lurigt att börja ta hänsyn till avveckling av kapitalet när man har 50-60 år kvar att leva. Så det är som du säger något man kan ägna sig åt med kanske 10-25 år kvar av livet.
DeleteJag har varit sparsam hela livet, men inte insett vikten av investering ordentligt förrän det senaste året, så jag räknar med att jag behöver jobba ca. 9 år heltid till. Men att därefter sluta jobba helt är nog inte vettigt varken för den ekonomiska tryggheten eller för den mentala hälsan.
ReplyDeleteMin tanke är i stället att efter 9 år bara jobba tillräckligt för att täcka mina omkostnader, antingen i samma bransch som nu med en halvtidstjänst, eller heltid med något jag har större intresse av men som betalar sämre. Då kan jag skjuta upp "pensionen" och fortfarande åtnjuta större frihet/fritid.
Jag är med i liknande situation som dig, frihetsjakande. Men samtidigt känner jag ett sug efter att bygga imperium vilket gör man ibland tittar åt hyreshus håll etc.
ReplyDeleteKan du känna igen dig i detta? Eller har detta kanske något att göra med det bekräftelse behov som eventuellt tagit mig/oss dit vi är.
Känner absolut igen drömmen om ett imperium. Men intalar mig själv att det inte är värt att jobba vidare för att dö med 1 miljard i tillgångar. Hade jag haft naturliga arvingar i form av barn hade jag nog tänkt annorlunda och haft ännu svårare att våga ta steget och sluta jobba.
DeleteHej
ReplyDeleteJag har läst mig till att du inte avser att sälja dina "vinnare" för att kompensera upp för dina "surdegar" (alltså inom din portfölj). Vilket är sunt. Samtidigt i ett scenario med en börskrasch så resonerar du (om jag minns/förstått rätt) att kanske det kan vara läge att jobba lite för att kunna köpa mer aktier.
Så till en fundering jag fick som är med mannaminne från 2009.
Det kändes som att var och varannat stabilt bolag sänkte utdelningen och att väldigt många fick göra NE.
I ett sådant läge (säg att hälften av dina bolag sänker utdelningen rejält och att hälften behöver göra NE). Hur skulle du göra.
Det blir svårt att parallellt hinna jobba ihop pengar medans NE pågår. Och utan fast jobb verkar det vara svårt att belåna ens en obelånad fastighet.
Den kan bli en rysare för en "jobbfri" som precis börjat stappla runt på egna ben.
Sedan angående NE. Väldigt många i diverse forum anser att det är en gyllene chans att kunna "snitta ner sig billigt", vilket jag inte förstår resonemanget kring. Allt annat lika (dvs låtsas att kursen/börsvärdet står oförändrad under hela NE-perioden), hur resonerar du kring "snitta ner sig billigt" vid NE.
Keep up the good work.
Thanks
Makkann
Ett tillägg till ovanstående NE.
ReplyDeleteFör att du ska få möjlighet att räkna på det.
Vill minnas att många stabila bolag låg på -80% (då var det färgen röd för siffror på DI´s ettårsförlorare).
Och dessa bolag som då behövde göra NE behövde ta in pengar som låg kring 30-50% av börsvärdet. Kanske att dessa var i riktigt krisläge. Så utgå från att din totala portfölj har gått ner lika index och i räkneexemplet skulle vara -50%.
Och därefter ta med random ut hälften av dina bolag och utgå från att dessa i snitt behöver ta in 25% av det börsvärde som då gäller (vid det värde efter att index gått ner 50%).
Vore kul och se hur "worst case" skulle se ut tabellmässigt.