Saturday, December 10, 2016

Den kända kommentatorn Lars julkort

Många av er kommer kanske ihåg förra årets julkort från Lars som är en känd profil i ekonomibloggarnas kommentarsfält. Läs förra årets hälsningar där jag utnämdes till årets fanatiker och en tänkbar tandkrämstjuv.

Lämnar härmed över ordet till Lars för årets utmärkelser, och nedanstående får stå helt för honom

Årets julkort 2016
Några vinnare. Korten i år skickas till lite nya förmågor.

Årets kock: Vinnare här: Bloggaren Att välja lycka. TOMAT OCH BACONPASTA. Har varit en tydlig trend att man börjat laga mat i bloggosfären. Då jag investerar enkelt är jag förtjust i enkel mat. Bloggarens recept på tomat och baconpasta är enkelt och gott.

Årets Rookie: Aktienovisens inlägg HUR FAN INVESTERAR NI? En härlig uppgörelse med mycket trams som figurerar i den ekonomiska bloggosfären. Detta att så fort en aktie går ner så upplevs det som rea: Att det kan finnas en verklig orsak tycks ingen tänka på.

Årets roligaste inlägg: Daniel Investeras KNEP FÖR FIN AVKASTNING

Årets kriminalfall: Daniel Investeras suveräna genomgång av ett mordfall där förvaltaren slår ihjäl kunderna kallat MORD OCH FÖRVALTNING. Aktiv kapitalförvaltning när den är som sämst.

Årets Aktiva Förvaltningscase: Bloggaren Petrusko. FÖRVALTAREN SÖLADE BORT MARTIN ÅSLUNDS INVESTERING. Här är en fotbollsspelare Martin Åslund som ber Folksam att förvalta 200 000kr. Startår 1999. Resultat: 17 år senare är endast 138 000kr kvar.
Hade han investerat i indexfonder hade han haft runt 400 000kr.

Årets Pajasinlägg: Vinnare här är Cornucopia. Här visar återigen den aktiva förvaltningen sitt rätta ansikte. BÖRSÅRET SER UT ATT SLUTA STARKT. Så här låter det. Själv ligger aktieportföljen +47%, men som sagt stora delar är bortplockade och ligger som likvider på annat håll. Och nej, vad jag har i portföljen är inget jag skriver ut. Man häpnar. Här är en man som alltid har synpunkter på allting. Nu är det knäpptyst.
Önskar alla En God Jul o Gott Nytt År

Med vänlig hälsning

Lars

Friday, December 09, 2016

Aktiespararna

Har börjat titta på att gå med i aktiespararna. Har funderat på det tidigare med medlemsavgiften på 595 kr/år har alltid känts övermäktig.

Köper hellre aktier än betalar medlemsavgifter har jag tänkt. Men nu när jag ska börja leva för några tusenlappar till varje månad kanske det kan vara ett alternativ.

Är det någon av läsare som är med? Är det kul? Värt avgiften?

#sparpodden

Att Sparpodden tappat "lite" av sin glans från Günther och Jans storhetstid tror jag de flesta är överens om. Inte ens topp 5 inom kategorin i Podcastpriset där omröstningen pågår just nu säger det mesta.

Senaste avsnittet var ett försök tillbaka till rötterna med fokus på sparande där lyssnares sparmål togs upp. Men första 5-10 minuterna satte fingret på vad jag tror är poddens problem. En lång diskussion om valet i Italien som resulterade i absolut ingenting. Italienarna röstade nej, men börsen fortsatte upp. Alltså absolut noll effekt för oss svenska privatsparare. Inte ens om börsen hade gått ner 2% på valresultatet tycker jag det är något en sparekonom på en av de stora nätmäklarna ska lägga så mycket fokus på. Ut och prata boränta, fondavgifter, månadssparande, sparkvot, risken med att bara äga ett bolag och sånt som faktiskt påverkar oss privatsparare långsiktigt. Lite synd, för både Peter Benson  och Joakim Bornold är mycket kunniga och har bra tankar när de väl kommer in på rätt ämnen och lyssnarfrågor.

Men som sagt i onsdags gjorde man ett försök i rätt riktning med ämnet sparmål i fokus. Jag respekterar och avundas folk som älskar jobbet och tänker jobba heltid minst till 70. Även om jag har svårt att förstå varför man då ska bry sig om sparande och investeringar för att jaga någon procent extra avkastning. Att byta pengar idag mot mer pengar i framtiden känns för mig meningslöst, troligtvis kommer den som har ett välbetalt jobb och älskar att jobba ha en lön som mer än väl räcker mellan 55 och 70.

Att byta pengar idag mot frihet och tid i framtiden är enligt mig däremot ett klockrent byte.

Detta resonemang höll inte poddarna Jocke och Peter med om, utan de ansåg att jag troligtvis inte var så nöjd med livet när mitt sparmål lästes upp. En lite konstig slutsats kan jag tycka när det bara är de 25% av min tid som utgörs av arbete som jag är missnöjd med.

Eller som bloggkollegan Fantastiska Farbror Fri uttryckte saken: "Fattigdom är att inte veta hur man skulle använda mer fritid".

Thursday, December 08, 2016

Sparmål 2017

Som en liten fortsättning på inlägget igår om att jag inte gör något budget kommer här något som på sätt och vis går stick i stäv med det.

När det kommer till aktieköp gillar jag verkligen att planera och skriva upp mina kommande köp och vad jag räknar med att det kan kosta och hur många nya aktier jag tror mig kunna hinna köpa under en viss period. Det är ju också en form av budget. Så jag erkänner att jag inte är helt konsekvent.

Nu går mitt sparande in i en ny fas och jag räknar med att "bara" föra över 22.000 kr till portföljen varje uppesittarkväll (jämfört med planerade 25.000 som i verkligheten blev nästan 27.000 kr under 2016).

Såhär planerar jag att fördela mina aktieköp under 2017. Detta är en grov plan och jag har som ni ser dels en pott för spontana köp på 25.000 kr, vilket skulle kunna bli en preff eller något nytt spännande bolag eller mer av befintliga. Jag är också ganska frikostig med att flytta runt lite i siffrorna framförallt under andra halvåret om jag redan fyllt kvoten i något bolag, som när H&M handlades under 250 kr i år köpte jag vidare trots att jag egentligen var klar med den. I år har förutom H&M även Investor fått stor del av kakan. Investor ligger fortfarande högt upp på priolistan som ni ser.

Planen är alltså att köpa aktier för 350.000 kr under nästa år. Sen behövs lite pengar för skatt. Alla dessa inköp är räknade på dagens priser. Så kommer börsen gå upp under 2017 får jag skramla ihop några kronor till eller köpa färre aktier. Går börsen ner så får jag råd med några aktier extra.

Utdelningen på ca 100.000 kr för nästa år kommer återinvesteras vilket gör att behovet av insättning är 264.000 kr vilket motsvarar 22.000 kr per månad.


Huvudsyftet med detta är att kunna göra en prognos på utdelningen 2018, men också jobba långsiktigt och mot ett mål och inte få infall i att köpa Fingerprint helt plötsligt bara för att den faller i pris. Är också väldigt motiverande att köpa 3 st Investor en måndag morgon och mata in det i excelarket och se antalet aktier öka med 3 och kvarvarande målköp under året minska med lika många.

Vad tycks?

Wednesday, December 07, 2016

Göra budget

Har fått lite frågor på mail om det här med att göra en budget. Flera andra bloggare har också publicerat sin budget med olika kostnader uppdelat i olika kategorier månad för månad.

Sanningen är att jag inte ens minns senast jag gjorde en egen budget måste vara minst 10 år sen (har dock ibland räknat på och skrivit här på bloggen hur mina kostnader fördelas men det är en fördelning gjord i huvudet i efterhand inget jag använder i vardagen eller skriver upp löpande). Vet inte riktigt vad det skulle tillföra att jag i början av året uppskattar att jag ska köpa skor för 40 kr i månaden i snitt. Eller skriva upp avgiften till a-kassan i något fint excelark. Jag håller helt enkelt igen så mycket jag kan på kostnaderna utan att ha det uppskrivet i någon budget. Använder skorna tills de går sönder och sen köper jag så prisvärda nya skor som möjligt efter det.

Men det som passar mig behöver ju inte passa alla andra. Vill du öka sparandet kan det säkert fungera att kartlägga dina kostnader idag och i lugn och ro värdera vad du skulle sakna minst att dra ner på. Och att då göra en budget som du följer upp. Enklast är dock att köpa så lite som möjligt och verkligen överväga varje inköp noga, oavsett om du har en budget eller inte.

Gör du budget?

Tuesday, December 06, 2016

Dyrare SL-kort

Just när jag ska börja lyxa till det med SL-kort för att kunna åka tunnelbana till och från jobbet så höjs priserna för första gången på 6-7 år. Typiskt min otur.

Verkar som priset höjs den 9 januari så lutar åt att jag köper 3 månader i början av året till det lägre priset. Efter det ska det väl börja närma sig vår och möjligt att springa och cykla till jobbet igen.

Blir spännande att se hur det känns att stå där vid automaten den 2 januari och betala över 2000 kr. Men ska nog gå bra...

Sunday, December 04, 2016

Att vara en fullinvesterad pensionär...

Här kommer den utlovade uppföljningen på gårdagens inlägg nämligen hur man ska hantera nedgångar på börsen efter jobbslut och om man vågar ligga fullinvesterad när börsen är ens inkomst. Jag har ju under mitt sparande varit med om ett par större nedgångar, framförallt det sämsta året på 100 år nämligen 2008. Då var jag i en situation där mitt årliga sparande uppgick till runt 25% av portföljens värde. Jag belånade mig dessutom när börsen gått ner 50% för att köpa fler aktier, något jag vågade göra då jag kunde betala av lånet under det kommande året från lönen. Det vill säga det jag egentligen gjorde var att köpa kommande års sparande på ett bräde, då jag tyckte priset var attraktivt.

Egentligen tycker jag tankegången är ganska lik frågan om du får 1 miljon ska du då investera allt pang bom eller sprida ut inköpen under en period. Denna problematik kallas ofta Lump Sum (att investera allt direkt) vs Dollar Cost Averaging (sprida ut inköpen). Precis som i gårdagens inlägg där jag länkade till en duktig bloggkollega i form av Onkel Tom föreslår jag idag Stefan Thelenius inlägg i frågan för dig som vill läsa mer. Men en kort version är att detta har undersökts mycket och slutsatsen är att det vid de flesta tillfällen är bäst att sätta in allt på börsen direkt istället för att sprida inköpen. Kan man dessutom se till att tajma detta vid ett tillfälle då börsen är billig är det givetvis ännu bättre, men tajma är ju inte så lätt som det låter även om jag hade tur att lyckas 2008.

Den dagen man inte längre har något kassaflöde i form av lön som man användas för att köpa billigt vid nedgång kommer nedgångarna blir betydligt mer psykiskt påfrestande. Inte ens nu när mitt årliga sparande uppgår till klart under 10% skulle jag må speciellt dåligt av att börsen går ner. Glädjen i att få köpa H&M för 180 kr och Investor för 200 kr för 350.000 kr under ett år skulle överväga det faktum att portföljens värde gått ner med 40%.

Diskussionen kom även upp på Twitter i helgen och synpunkten att det kunde vara värt att ha 70/30 eller 80/20 fördelning mellan aktier och räntor. Detta för att kunna vikta om regelbundet tex varje månad. Principen med att tex alltid ha tex 70% aktier är ju att efter en månad med då börsen gått ner så kommer du ha mindre än 70% aktier. Då viktar du om genom att köpa mer aktier för att komma upp i 70%. Fortsätter börsen ner fortsätter du köpa till allt lägre pris. Går börsen upp så får du mer än 70% aktier och säljer alltså av vid ett tillfälle då börsen gått upp lite.

Men precis som i fallet med Lump Sum vs Dollar Cost Avaraging så är min gissning att de 30% som ligger utanför börsen (helt utan avkastning med dagens ränta) kommer kosta mer än vad fördelen att köpa lite billigare kommer innebära. Min taktik kommer därför vara att inte sälja av något när jag slutar jobba för att ha pengar redo att köpa för vid nedgångar. Utan ligga 100% investerad långsiktigt.

Däremot kommer jag som jag skrivit tidigare försöka ha lång framförhållning där jag ska leva på utdelning från år 1 under år 2. Då merparten ligger i svenska aktier som delar ut på våren år 1 kommer jag ha lång framförhållning att agera innan slutet av år 2 då de sista pengarna ska användas. Mina fonder till värde 1-1,5 miljon kommer jag sälja månadsvis för att täcka upp fram till pensionen kan börja plockas ut. Så här kommer jag behöva sälja större antal fondandelar i nedgång än i uppgång. Den stora utmaningen tror jag kommer vara den mentala, att se börsen rasa men inte ha några pengar att agera med.

Tankar? Svagheter i mitt resonemang?

Saturday, December 03, 2016

4% regeln

Något som den inbitna ekonomibloggsläsaren säkert kommit i kontakt med flera gånger är den så kallade 4% regeln. För dig som inte är lika inbiten bygger den på att när dina årliga utgifter uppgår till 4% av ditt kapital (dvs du har ett kapital som uppgår till 25 gånger årsbehovet) kan du leva på pengarna resten av livet. Och dessutom höja omkostnaderna i takt med inflationen. Att pengarna räcker mer än 25 år och dessutom höjs med inflationen bygger givetvis på att man räknar med att få viss avkastning på pengarna.

Detta är ju egentligen ganska likt att man kan sluta jobba när utdelningarna täcker alla omkostnader, eftersom 4% direktavkastning är rätt normalt.

Den duktiga bloggaren Onkel Tom har gjort en ordentlig genomgång av detta bakåt i tiden. Läs inlägget här 

Har två tankar i detta ämne där det mesta redan är sagt och uträknat av betydligt vassare personer än mig.

1. Oavsett om man tror 3, 4 eller 5% är en rimlig årlig uttagskvot så tycker jag man ska värdera portföljens värde på en snitt av de senaste 12 månaderna. Stora nedgångar på börsen på minst 30% sker ofta utdraget under 2-3 års nedgång i rad. Och de sker nästan alltid från toppar som byggts upp snabbt med över 20% uppgång senaste året. Så att springa in till chefen och säga upp sig samma dag som portföljen utgör 25 gånger årsbehovet efter en rusning på börsen är riskabelt. Tänk årsskiftet 1999/2000 när börsen gått upp 60% under 1999.

4% uttag per år blir snabbt 8% uttag om börsen går ner 50%. Och då de största nedgångarna senaste 100 åren alla bestått av nedgångar som varat i 2-4 år så tär det mycket på kapitalet. Men som Onkel Tom visar så klarar man 4% även om man började vid ett illa valt tillfälle år 2000.

Att värdera portföljen på ett snitt de senaste 12 månaderna gör att värderingen blir mer lik att värdera den motsvarande 4% direktavkastning. Eftersom utdelningarna svängar mindre än aktiekursen.

2. Har man sparat ihop kapitalet som möjliggör tidig pensionering genom lönearbete i Sverige så har man under tiden som man sparat pengar jobbat ihop en hel del pengar till den allmänna pensionen. Jag utgår nämligen från att man bara räknar sina pengar utanför pensionssystemet när man pratar 4%. Många av oss har även tjänstepension där några tusenlappar i månaden sparas vid sidan om det kapital.

Det gör att man behöver inte behöver räkna med att kunna leva uteslutande på sitt egna kapital till döden. Vid 55 eller 60 kommer vi kunna börja plocka ut vissa delar av pensionen. Och även om pensionen blir lite svag för oss som bara jobbat kanske 15-20 år jämfört med de som jobbat 40 år så kommer det bli ett antal tusenlappar varje månad.

Själv tänker jag inte använda 4% regeln utan istället göra en uppskattning hur mycket pension jag kan plocka ut från 55. Sen ser jag hur mycket utdelning från aktier som jag aldrig säljer som jag behöver utöver denna pension. Från jobbslut vid 37 eller 38 år fram till 55 då jag inte har någon pension så räknar jag med att sälja fonder för att kompensera upp aktieutdelningarna. Fonderna kan vara helt förbrukade när jag kan börja plocka ut pension.

Det gör att jag räknar med att ha samma belopp från jobbslut till döden. Utdelningstillväxten bör mer än väl kompensera för inflationen.

Ex
Behov av pengar varje månad 20 000
Pensionsprognos från 55 5 000
Behov av pengar från utdelning 15 000
Behov av pengar från fonder
från jobbslut till 55 5 000

En annan närbesläktad tanke är hur man reagerar på stora börsnedgångar när man inte längre har ett kassaflöde från lön att stoppa in på börsen för att kompensera för nedgången, inte minst mentalt. Återkommer med tankar kring detta imorgon.