Utdelning 2018

Sommaren 2015 växlade jag över till en strategi som vi kan kalla för "köp och behåll med fokus på utdelning". Jag gick då över från att fokusera så mycket på värdet av portföljen till att fokusera på att nå en målsättning i antal aktier och därmed en årlig utdelning. Jag tänkte det kan vara lite kul att se hur jag lyckats med målet att skapa en utdelning som går att leva på och hur väl mina mål/prognoser stämt med verkligheten.

Målsättningen fram till 2018 har egentligen varit av mindre intresse då utdelningen bara återinvesterats och varit en del i att köpa det antal aktier jag önskar. Men redan 2015 satte jag upp målet om 120.000 kr i utdelning för 2018. Det betyder ju 10.000 kr i månaden och det är vad jag lever på idag. Men målet är att kunna höja det. Det löser jag genom att ha möjlighet att sälja aktiefonder för 5.000-10.000 kr i månaden beroende på behov (motsvarande ca 5% av värdet per år vilket bör vara relativt uthålligt, men dessa pengar är ok om de minskar något i värde över tid fram mot möjligheten att plocka ut olika pensionsdelar). Det långsiktiga målet när min fru slutat jobba är 30.000 kr netto för oss båda ihop per månad.

Då jag under 2018 ska leva på min slutlön från jobbet och intäkter i min enskilda firma så kommer utdelningen för 2018 sparas på sparkonto inför 2019 då den kommer börja användas för konsumtion. Det gör också att jag inte behöver sälja några fondandelar innan 2019.

Hur ser då chanserna ut för att nå 120.000 kr i utdelning under 2018? Med tanke på att målsättningen sattes upp för flera år sen så måste jag ändå säga att det är skrämmande rimligt.

Såhär ser det nämligen ut:

Tabellen visar hur många aktier jag har idag av respektive bolag. Skulle bolagen dela ut exakt samma belopp 2018 som 2017 så skulle jag alltså få 115.940 kr i utdelning (detta är betydligt mer än jag fick i år eftersom jag köpt många av aktierna efter utdelningstillfället för 2017). 

Mitt mål för portföljen som helhet är en organisk utdelningstillväxt om 3%. Med dessa 3% tillväxt landar vi på 119.418 kr. Jag ska dessutom köpa aktier för lite över 20.000 kr från decemberlönen som kommer öka upp antalet i några aktier.

3% utdelningstillväxt räknar jag rakt över på portföljen som helhet. Det bör vara rimligt även om det finns både preferensaktier och några andra tungt vägande bolag som troligtvis inte kommer höja (kanske till och med sänka?). Jag har läst att det spekuleras i feta extrautdelningar både i Volvo (10-14 kr enligt Nordea och SEB), Telia (1 kr extra enligt SEB) samt i Atlas Copco (20 kr enligt Barklys).

Vad tror ni? Visst vågar jag tro på en bit över 120.000 kr nästa år i utdelning?

4 arbetsdagar kvar

Arbetsdagen är slut för idag och det är nu bara 4 dagar kvar till pension eller "självpensioneringen" som de kallade det i senaste Kvalitetsaktiepodden. Bra ord tycker jag!

Min arbetsbelastning har varit betydligt lägre än normalt senaste månaden, vilket är normalt antar jag. Jag har sluppit sitta med på många möten som handlar om nya arbetssätt för 2018 etc. Så det har blivit en lite mjuk successiv avslutning. Jag har ändå varit noga med att göra rätt för mig och leverera fullt ut på det som jag förväntas göra.

Passar på att påminna om att #uppesittarkväll går ovanligt tidigt denna månad. Sändningen är redan idag och börjar kl 20 på denna länk https://www.youtube.com/watch?v=BuUeURHw3I4 

Jag kommer köpa aktier som vanligt för stor del av lönen den här månaden. Sen får jag en lön i januari också. Samt sparad semester och stor del av 2018 års semester. Så det blir runt 3 månadslöner i början av nästa år. Dessutom kommer jag under våren få en del pengar för senaste tidens försäljning av min bok. Det blir dessa pengar jag ska leva på under nästa år. Utdelningarna för 2018 sparar jag och det är dessa jag ska leva på under 2019. Så jag ska njuta av aktieköpen som görs närmaste veckorna för decemberlönen.

Pensionsuppgörelsen

Bakgrund och fakta
Den stora nyheten i pensionsuppgörelsen som offentliggjordes förra veckan var att lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 64 år (väntat men vissa trodde på 63 år). Övergången sker i några steg fram till år 2026 vilket betyder att den fullt ut påverkar personer födda 1963 eller senare. En annan förändring är att du idag har rätt att jobba kvar till 67 om du vill det, vilket ska höjas till 69 år.

Något som målas upp som ett problem som ska lösas med dessa nya regler är att man idag får ut en lägre andel av sin tidigare lön i pension efter ett helt yrkesliv jämfört med för 20-30 år sen (LO presenterade siffror att en typisk av deras medlemmar har gått från 72% av slutlönen 1987 till 58% av slutlönen idag). Vilket främst beror på att medellivslängden har gått upp dvs pengarna ska räcka under fler år.

Annika Strandhäll sa på pressträffen att ändringarna var nödvändiga för att vi ska säkra tillräckliga pensionsnivåer i och med den ökade livslängden.

Mina tankar
Om vi börjar med det faktum att man idag får en lägre procent av sin slutlön vid normal pensionsålder så ska vi komma ihåg att reallönerna har ökat kraftigt. Så det är fullt möjligt att dagens 58% i LOs exempel innebär en lika stor köpkraft som 72% möjliggjorde för 30 år sen. Men procenten är tydligen viktigare än vad pensionären kan köpa.

Det är heller ingen som tvingats att sluta vid 61 tidigare. Utan det har varit en MÖJLIGHET att kunna ta ut pension redan då. De som påverkas av ändringen från 61 till 64 år är de som själva önskar att sluta tidigare på bekostnad av lägre pension. Jag ser inte samhällsproblemet i att man själv kan välja om man vill ha låt säga 40% av slutlönen under många år eller 60% av slutlönen under färre år. Nej det är givetvis inte det lägre månatliga uttaget som är problemet med att vissa väljer att sluta vid 61. Det är att de som slutar jobba genererar lägre skatteintäkter. Dvs det är skatteintäkterna som anses för låga, inte pensionerna.

Rätten att jobba vidare till 69 då? Ja om både du och arbetsgivaren är överens har det ju sedan tidigare varit helt ok att jobba hur länge du vill. Det nya är alltså att det blir svårare för arbetsgivaren att bli av med en trött 67-68 år gammal anställd som tycker det är toppen att gå till jobbet och få lön ytterligare något år.

Vilka påverkas?

Hur många är det då som påverkas av en höjd ålder från 61 till 64 år? Såhär ser det ut idag (enligt pensionsmyndigheten).
Andel personer som börjar ta ut allmän pension vid:
61 år: 7,5 %
62 år: 7,1 %
63 år: 9,5 %

De som påverkas är alltså de knappt 25% som tycker det känns ok med en lägre pension i utbyte mot att få sluta jobba några år tidigare. Detta kan ju möjliggöras på flera sätt, exempelvis genom att sänka sina omkostnader eller tack vare ett tidigare sparande. Tittar vi på sparande under ett helt yrkesliv handlar det här troligtvis om personer som haft ett månadssparande på 1-5% av månadslönen. Detta låga sparande genererar möjligheten att plocka ut några tusenlappar i månaden för att stärka upp en lägre pension. Men kommer inte räcka för att helt ersätta en lön under några år utan pension.

Har du haft en sparkvot på 10% eller mer under ett helt yrkesliv är det inga problem att sluta jobba vid 61 även i framtiden. Även om du då får klara dig helt utan pension under 4-5 år. Dels har dessa 10% som sparas via ränta på ränta under ett helt yrkesliv gett några miljoner. Men pensionen ska också sättas i relation till 90% av lönen och inte 100% av lönen. En person med 10% sparkvot har nämligen aldrig vant sig vid att använda 100% av lönen.

För oss med ett sparkvot på 40-80% som slutar jobba någonstans mellan 30 och 45 år bör man se uttag av allmän pension som en ren bonus som ligger 20-35 år bort från jobbslut. Det hinner hända mycket på dessa år och man får inte ha så tight marginal att man inte tål en förskjutning av första uttaget av allmän pension med 4-5 år.

Händelserik vecka

Då var den näst sista arbetsveckan avklarad. En händelserik vecka som förutom jobb har innehållit julkonsert med Avanza, middag med bokförlaget och dessutom en middag och en julfika med släkt/vänner. Så det har varit fullt upp. Som "tur är" har jag varit lite småkrasslig så har inte behövt stressa med att hinna träna varje dag.

När det kommer till aktierna så har jag i veckan fått 1272 kr i utdelning från Johnson&Johnson samt köpt aktier i Castellum och Klövern Pref. H&Ms svaga försäljning i 4e kvartalet var största nyheten. Läs gärna duktiga bloggaren Lundaluppens tankar om H&M. Som motvikt talar allt för att Stefan Person köpte några miljoner nya aktier igår (säkert vet vi i början av nästa vecka när insynssiffrorna i så fall kommer).

Efter veckans aktieköp ska jag bara köpa 3 Klövern pref till så har jag jämnat till siffrorna till fina tal inför årsskiftet. Passar bra då jag inte har så mycket likvider kvar och att jag räknar sparandet från lönen i dec till januari och därmed till 2018 års sparande.

Klövern pref ger en fin start på utdelningsåret 2018 med utdelning redan 4 januari. Lite intressant kuriosa är att Klövern pref har avskiljning av utdelningen precis före varje kvartalsskifte samt sedan utbetalning av utdelningen några dagar efter. Det funkar ju så att värdet på aktien sjunker med utdelningen vilket betyder att under några dagar så är det värdet motsvarande utdelningen dolt i någon form av ekonomisk svart hål. Det roliga är att det är just vid dessa tillfällen där några procent av aktiens värde är borta som värdet stäms av för att beskattas i ISK. Hoppas det gick att hänga med i svängarna där. Annars är det inget livsavgörande. Men hoppas det är något man klurat ut hos Klövern när man bestämt datum för avstämning och utdelning.

Förutom att köpa 3 Klövern Pref under min sista arbetsvecka så ser jag fram mot Uppesittarkväll som sänds redan på måndag pga julen. Får väl se hur det blir med Nicklas och Philips medverkan med tanke på nedläggningen av podden och att de inte var med på Uppesittarkväll senast. Hoppas de kommer medverka även i framtiden.

H&M

En dag som den här måste man väl nästan kommentera H&Ms försäljningssiffror även om jag inte har något revolutionerande i analysväg att erbjuda er läsare. Dagens nedgång betyder runt 45.000 kr för mig. Så ett bra tillfälle att träna på tankegången att portföljens ekonomi och min privatekonomi inte är direkt sammankopplade.

Jag ser på några ställen på nätet att småsparare pratar om en överreaktion och köpläge i aktien idag. Kanske är det så men känns inte glasklart. H&M har uppenbarligen stora problem med försäljningen i butik och hela framgångskonceptet med att växa genom att öppna nya butiker är nu hotat. Om man tappar ett par procent i försäljning trots att man öppnar massa nya butiker och tvingas börja stänga butiker finns det en risk att man kommer in i en ond spiral.

Vi har visserligen sett enstaka minusmånader även tidigare. Och på helåret 2017 så är det ju trots allt några procent plus i omsättningen. Så med rätt valutamedvind kanske rapporten i januari inte blir fullt så hemsk som dagens siffror indikerar. Det blir också spännande att se vad som händer med utdelningen 2018. En sänkning har aldrig känts närmare, och frågan är om det inte vore det bästa att svälja stoltheten och sänka utdelningen? Dagens siffror var ju bara kopplad till försäljningen, så vi vet fortfarande inte vad nedgången i omsättning betyder för lönsamhet och kassaflöde.

Jag köpte några småskvättar H&M i början av december runt 190 kr. Men köper inget mer idag.

Norska oljefonden

I helgen skrev jag ett inlägg om hur pengarna i Nobels arv förvaltas och vilket uttagsandel som de räknar med per år. 4 miljarder som de förvaltar kan ju låta mycket. Men i jämförelse med den norska oljefonden så är inte 4 miljarder så mycket att skryta med. Här pratar vi nämligen om 8500 miljarder norska kronor. Så jag fortsätter bidra till den ekonomiska folkbildningen av er bloggläsare med ett inlägg om denna bjässe.

Den norska oljefonden (eller statens pensionsfond utland som den egentligen heter) upprättades 1990. Syftet är helt enkelt att placera det överskott som oljan ger nu så att pengarna ska komma norska befolkningen till godo även senare när oljan är slut.

Storlek och årliga uttag
Om vi börjar med storleken på fonden och de 8500 miljarderna norska kronor (över 1 biljon dollar) så motsvarar det över 1,6 miljoner norska kronor per idag levande norsk invånare. Ganska imponerande att bygga upp det på under 30 år. Inte minst eftersom pengarna löpande används redan nu.

4% av fondens tillgångar får nämligen användas varje år som del i statsbudgeten. Siffran 4% kanske känns bekant, och frågan är alltså om inte pengarna kommer ha möjlighet att räcka för evigt. Motsvarande över 60.000 NOK i dagens penningvärde per norsk invånare och år för evigt i så fall (lite mindre om befolkningen ökar över tid). Oljan är ju inte slut än så fonden kommer dessutom fortsätta fyllas på i ett antal år framåt.

Förvaltningen
Totalt jobbar runt 550 personer världen över med förvaltningen av pengarna. Det krävs tydligen en hel del folk för att hålla koll på investeringarna i 9000 olika bolag.

För den som vill fördjupa sig i fonden finns det en väldigt detaljerad hemsida där man kan läsa exakt vilket värde och procentuell andel fonden äger i varje bolag. För den som inte känner för att läsa detaljerna så kan jag ändå rekommendera en imponerande räknare som räknar om marknadsvärdet varje sekund på startsidan. Det tickar på i bra takt både upp och ner där kan man säga. 

Fördelningen är just nu 66% aktier, 32% ränta och 2% onoterat/fastigheter (direktägda fastigheter alltså, fastighetsaktier räknas till aktiedelen). Det har tagits ett beslut att aktieandelen ska öka från 60 till 70% så den är på väg uppåt. Största innehav är Apple där fonden äger aktier till ett värde av ungefär 60 miljarder. Fonden har en regel om att maximalt äga 10% av aktierna i ett bolag. Så det blir därför omöjligt att ta större positioner i små bolag.

Man skulle kunna säga att det är frågan om en indexnära men ändå vissa försök till aktiv förvaltning. Avvikelsen mot index ska bara vara större 1,25 procentenheter ett år av tre.

Julkonsert med Avanza

Igår kväll var jag och min fru på julkonsert i Katarina Kyrka på Södermalm i Stockholm. Jag är normalt sett ingen stor fantast av vare sig kyrkor eller julsånger. Men den här gången var det riktigt trevligt. Körerna var väldigt duktiga, dirigenten engagerad och akustiken bra, men det sjuka är att min entusiasm nog främst beror på att det var Avanzas Private bankring som bjöd in till konserten.

För att bli Private bankingkund hos Avanza behöver man ha 3 miljoner i totalt kapital på banken. Vilket jag uppnådde för ungefär 3 år sen. Jag kommer ihåg att det var en stor milstolpe för mig då som jag var väldigt stolt att jag uppnått i relativt ung ålder. Huvudsyftet för egen del var att komma åt det billiga bolån som Avanza har för dessa kunder.

Nu när jag och min fru är gifta har vi kopplat ihop våra konton och då är det ju betydligt lättare att nå 3 miljoner. Man får dessutom koppla på tjänstepension och de som är egna företagare får även räkna in företagets pengar om de finns hos Avanza. Visst, 3 miljoner är absolut mycket pengar, men med ovanstående kriterier så är det uppnåeligt för ganska många. Vilket också kön utanför kyrkan igår visade.

Vi kom 40 minuter innan konserten skulle börja och då var kön runt 150 meter lång runt halva kvarteret. Bilden visar första tredjedelen av kön.

På väg in i kyrkan välkomnades man av VD eller ordförande. Jag gick på äldst och rikast och valde därmed högra spåret. Så jag blev välkomnad av Sven Hagströmer. Min fru gillar yngre hockeykillar så hon höll vänster...

För drygt 10 år sen när Avanza var på jakt efter nya Private bankingkunder så lät det såhär från banken i en artikel:

–Besökarna är ljushåriga, man får nog säga vithåriga. För det är först när du kommit upp i åren som du hunnit skaffa dig en personlig förmögenhet, säger Claes Hemberg.

Kapitalkravet från Avanza är lägst tre miljoner kronor. Hälften av dem är pensionerade och så gott som ingen är under 45 år.
https://www.sydsvenskan.se/2005-11-13/huggsexa-om-vithariga-mangmiljonarer 

Vi har ju inte haft någon speciellt hög inflation på senare tid. Men antalet unga personer som klarar gränsen verkar ha rusat i höjden. Igår drällde det av 30-åringar och småbarnsfamiljer i kyrkan. Men visst vi sänkte fortfarande medelåldern. Totalt uppskattar jag att det var någonstans mellan 500 och 1000 personer på plats.

Att det attraktiva bolånet nu hela tiden är slutsålt måste ju också vara ett tecken på att gruppen inte längre är en liten exklusiv klick. Kul att många lyckats komma upp i gränsen!

Intervju med Patrik Adamson, VD på Lysa

I samarbete med Lysa

Robotrådgivning har ju verkligen slagit igenom i Sverige senaste halvåret. När uppstickaren Lysa lanserades i våras blev jag intresserad då det kändes som något nytt och okänt. Jag tog därför kontakt med dem kring ett samarbete med bloggen. Jag har även startat ett månadssparande hos Lysa under hösten.

Som en del i samarbetet tyckte jag det skulle vara intressant att höra lite mer om Lysas första halvår på marknaden och hur de ser på det ökade intresset för robotrådgivning samt få lite tips om hur jag som sparare ska använda Lysa för att få bästa möjliga avkastning. Jag tog därför kontakt med Lysas VD Patrik Adamson för att få svar på mina frågor.

Berätta lite om dig själv och din bakgrund.

Innan jag startade Lysa med mina medgrundare följde jag en traditionell karriärbana i finansbranschen. Jag läste på Handels, arbetade på investmentbank i London och sedan på investmentbolag i Sverige. Men jag har alltid velat starta något eget, en önskan som nog är formad av att jag är uppvuxen i en företagarfamilj i Huskvarna. För två år sedan föll stjärnorna på rätt plats: Rätt idé, två fantastiska medgrundare och stöttande ängelinvesterare ledde till att Lysa föddes.

Patrik Adamson, VD Lysa

Hur växte idén om Lysa fram?

Det växte fram ur en frustration att jag som insatt investerare inte skötte mina investeringar på ett bra sätt och att för mycket pengar försvann i olika dolda avgifter (i spreadar, valutaväxlingar och kickbacks). Det hängde ihop med att jag ägnade mycket tid på min arbetsgivares investeringar och efter en lång dag på jobbet ville jag spendera kvällen med familjen och inte lägga tid på vilka ETF:er/fonder jag skulle köpa. Med Lysa ville jag skapa en tjänst som gör det enkelt att investera på ett riktigt bra sätt, utan dolda avgifter.


Nu har ni varit igång i lite över ett halvår. Hur har första tiden varit vad gäller intresse, och kundtillströmning i förhållande till era förväntningar?

Väldigt bra. Det finns ett stort intresse för en tjänst utan intressekonflikter för de som inte har tid eller lust att göra det själv. Vi förvaltar idag en kvarts miljard åt nära 3 000 kunder. Det är i linje med våra förväntningar.


När man blir kund hos er och gör ett självtest får man ju en rekommendation på fördelning aktier och räntor. Är det er erfarenhet att kunderna väljer denna fördelning eller tror man sig veta bättre än testet och gör en egen anpassning?

De flesta följer rekommendationen. 65 % accepterar exakt det förslag som vi givit, 20 % gör en mindre ändring och 15 % gör en större ändring.


Den största skillnaden jag som kund märker med Lysa jämfört med indexfonder är den automatiska rebalanseringen som gör att min önskade fördelning mellan aktier och räntor följs. Hur ofta sker den och vad är tanken bakom funktionen?

Om den faktiska fördelningen skiljer sig från kontots målfördelning med mer än 3 procentenheter under fem dagar triggas en automatisk ombalansering. Tanken är att behålla en konstant risknivå på kontot. Det innebär till exempel att systemet köper aktier automatiskt i en marknadsnedgång.


Kan det finnas en poäng att även som riktigt långsiktig investerare välja en lite högre andel räntor för att få bättre kraft i rebalanseringen? Jag tänker att man med lägre andel aktier automatiskt får mer torrt krut att fylla på aktiedelen med under en längre och större börsnedgång?

Min övertygelse är att det är extremt svårt att tajma marknaden. Många har sparat krut sedan början av decenniet. När det väl går ner är det lika svårt att tajma när det är rätt att gå in. Min rekommendation är att vara investerad genom cykeln och enbart investera pengar i aktier som man har råd att riskera.


Om jag är bekväm med en högre risk och väljer 100% aktier och 0% ränta får jag ju inte någon nytta av rebalanseringen. Kan jag inte då lika gärna välja 20% Avanza Zero/Nordnet superfonden Sverige och 80% Länsförsäkringar Global? Sammanlagda avgiften på fonderna blir ju lägre än att välja Lysa?
Det är en helt ok kombination men vi anser att Lysas är bättre. Avanza Zero har 30 innehav och Nordea, H&M och Atlas Copco utgör 25 % av hela Avanza Zero. Länsförsäkringars globalfond har 1597 innehav och är tungt viktad mot USA (63 %) och Västeuropa (24 %) och Japan (9 %) som tillsammans utgör 96 % av fonden. Bara 0,2 % av bolagen är mindre bolag. Genom Lysa får man fler än 6000 aktier vilket inkluderar aktier i utvecklingsländer, småbolag och en bred riskspridning i Sverige.


Hur stor andel av din privata ekonomi är investerad i Lysas förvaltning? Till vilken fördelning aktier och räntor?

80 % av min privata ekonomi är investerad i Lysa med 15 % på räntekonto hos SBAB och 5 % på transaktionskonto hos SEB. Min tjänstepension ligger hos Avanza i indexfonder.


Du har jobbat med aktier och investeraringar under en stor del av livet. Saknar du inte det aktiva i att leta bolag och försöka slå index med den delen av kapitalet som ligger passivt hos Lysa?

Det gör jag. Jag tycker det är fantastiskt roligt och utmanande att analysera bolag. Det kräver mycket tid, disciplin och en solid process för konkurrensen är stenhård. Särskilt roligt är det när man förvärvar större andelar i bolag för att påverka i en positiv riktning.


Med låga avgifter på 0,15-0,24% av kapitalet låter det som ni skulle behöva några miljarder kronor i förvaltat kapital för att bli lönsamma. Utan att kommentera om jag räknat exakt rätt, tar jag som sparare i Lysas fonder någon risk om ni inte når denna kritiska massa närmaste året?

Du har räknat rätt. Denna typ av förvaltning har väldiga stordriftsfördelar och vi har valt en modell med låga avgifter där vi hoppas få förtroendet att förvalta mycket kapital. Vi har faktiskt lagt vår prissättning under Wealthfront och Betterment som är ledande i USA och har avgifter om 0,25 %. Du tar ingen risk som investerare. Fondandelarna äger du själv och är helt separerade från Lysas egna medel.


Har du något spar- eller investeringstips till mina läsare?

Ja, skippa att läsa artiklar med rubrikerna ”då smäller det” eller ”så mycket kommer börsen stiga”. Det enkla svaret är att ingen vet, men det finns många som får bra betalt för att tycka. De har nästan aldrig rätt. Det är aldrig för sent att börja investera, gör det gradvis och välj en strategi och risknivå som du är bekväm med så att du kan hålla dig till din plan även om marknaden kraschar.


Vi tackar Patrik för att han tog sig tid och önskar lycka till i kampen mot de stora drakarna. Vill ni läsa mer om Lysa eller starta ett sparande så gör ni det här.

Förvaltningen av Nobels arv

Följande anekdot utspelar sig i ett klassrum i en Stockholmsförort en decemberdag i slutet av 80-talet. En lågstadielärarinna berättar för eleverna om Alfred Nobel som uppfann dynamiten och blev så rik att räntan på hans pengar är det som idag är Nobelpriset. De flesta av barnen tänkte förmodligen inte så mycket mer på den historien.

En av killarna i klassen kunde dock inte riktigt släppa historien om hur bara räntan kunde räcka till att dela ut flera miljoner kronor om året i 100 år. Den killen var så klart jag. Följande kvällar fick min pappa mängder med frågor om hur mycket pengar Nobel egentligen hade när han dog, om han hade pengarna i en likadan bankbok som jag hade, hur mycket ränta man får, om pengarna skulle räcka till festen också eller bara till prispengarna etc. Jag hade också en del funderingar kring det här med inflation och hur prispengarna kunde växa i takt med ökade priser om man gav bort all ränta varje år.

Såhär i efterhand låter det som rätt avancerade funderingar för en lågstadieelev. Så jag får lämna in en brasklapp för det där med funderingen på hur man tacklade inflationen, den kanske dök upp något år senare.

Såhär skrev Alfred Nobel i sitt testamente.

"Kapitalet av utredningsmännen realiseradt till säkra värdepapper skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta..."

Stiftelsen som förvaltar arvet fick 31 miljoner kronor när den skapades år 1900. Det motsvarar ungefär 1,6 miljarder i dagens penningvärde.

Priset delades ut första gången 1901 och prissumman var då 150.000 kr vilket motsvarar ungefär 8 miljoner kronor idag. Det vill säga ungefär lika mycket som dagens vinnare får. Så räknat i svensk valuta har man lyckats höja prispengarna i takt med inflationen.

Avkastningen ska inte bara räcka till prispengarna utan även Nobelveckan i Stockholm och Oslo vilket 2016 kostade 14,6 miljoner samt övrig administration till en kostnad av 14,9 miljoner. Det gör att totalt har kostnaderna uppgått till ungefär 100 miljoner kronor om året de senaste åren.

100 miljoner per år ska jämföras med Nobelstiftelsens totala förmögenhet på runt 4,2 miljarder vid förra årsskiftet. Vilket alltså betyder att man under förra året bara gjort ett uttag på 2,5% av kapitalet (att jämföra med de 4% som många av oss som jagar passiv inkomst vågar hoppas på). 2,5% är också försiktigt enligt stiftelsen själva då man över tid räknar med uttag på 3% per år och siktar på en real avkastning på 3,5% per år för att ha lite marginal.

För att uppnå dessa 3,5% plus inflation per år har man valt att placera de 4,2 miljarderna på följande sätt: 50 % aktier, 17 % räntebärande tillgångar samt 33 % alternativa tillgångar (de alternativa tillgångarna är fastigheter och hedgefonder).

Aktierna fördelades på dessa marknader: Sverige 22 %, Europa i övrigt 15 %, USA 25 %, tillväxtmarknader 18 %, onoterade 4 % och övrigt 16 %.

Så nu har ni fått lite inspiration kring hur man kan sätta ihop en portfölj som man vill ska avkasta 3,5% realt per år i 100-tals år. Tyvärr hade inte min pappa tillgång till Google där i slutet på 80-talet så jag fick nöja mig med lite mer svepande svar på mina frågor.

10 böcker kvar

För ungefär 3 veckor sen gick jag ut med info om att det skulle vara möjligt att köpa min bok med en egenkomponerad eller tillägnad hälsning i. Tanken är att kunna ge bort boken i julklapp med en peppande hälsning från författaren som är anpassad till mottagarens förutsättningar eller drömmar. Då det är lite stök med logistik att gå utanför ordinarie system med lager, fakturering etc och det dessutom sker till rabatterat pris så gällde erbjudandet max 50 böcker.

Det gick snabbt iväg 25 böcker och sen rullade det på med 2-3 beställningar om dagen tills 40 böcker var sålda. Nu har det däremot varit dött sista tiden. Så tar tillfället att berätta att det finns 10 böcker kvar. Kuvert, penna för signering, frimärken ja allt ligger redo och väntar som ni ser.

Det har verkligen varit superkul att komma hem från jobbet signera några böcker och se hur lagret minskar när jag stoppar de i kuvert och går till lokala brevlådan. Så tack för alla beställningar och trevliga hälsningar!

Priset är 195 kr + 30 kr frakt = 225 kr. Leveranstid 1-2 dagar. (Så precis som H&Ms kritiserade e-handel tar vi betalt för frakten. Men slår dom rejält när det kommer till leveranstid.)

Ni beställer genom att maila mig på bloggmiljonaren@hotmail.com. Jag behöver din adress + namn och eventuell personlig hälsning till den som ska få boken. Har du ingen egen hälsning skriver jag ihop en. Jag blir mycket glad om de sista 10 går åt!

10 är siffran för dagen. Det är nämligen också antalet dagar jag har kvar på jobbet nu. Nu är det dags för vinterstudion. Trevlig helg där ute i stugorna.

Färger på börsen

Något som jag stört mig på länge är det här med färger på börsen. Ja nu menar jag inte bolag som Jotun, Flügger eller Alcro Beckers. Utan färger för att symbolisera upp och nergångar.

Vilka färger kan indikera plus?
Svart - "Äntligen svarta siffror för bilbolaget" (artikel i DI)
Blått - "Skönt med mycket blått i portföljen idag" (användare på Avanza eller Nordnet)
Grönt - "Stockholmbörsen inleder onsdagen med gröna siffor" (artikel i DI)
Gult - Kolla vad gult och fint, bulltrenden består (Kavastu kollar Text-TV)

Vilka färger kan indikera minus?
Svart - "Jag kommer ihåg den svarta måndagen" (Äldre räv på Gustavs aktie-Pub)
Blått - "Ajdå mycket blått idag." (Aktiestinsen kollade Text-TV en minusdag)
Rött - "Rött betyder köpläge, perfekt till Uppesittarkväll" (Nicklas Andersson kollar portföljen för 50e gången idag men tänker långsiktigt)

Så blått kan betyda både upp och ner alltså. Lika så svart, som också är färgen för oförändrat hos Avanza. Text-TV som är en bov i dramat och kör sitt eget race rakt igen kör istället vitt som färgen för oförändrat.

Har jag missat någon färg?

Köpt klart i allt fler aktier

Igår kväll satt jag och gjorde en preliminär sammanställning av resultatet i min enskilda firma. Jag har inte så mycket oklara intäkter eller kostnader i firman under resten av december, så jag kunde få en bra bild av var året kommer landa.

Som jag skrivit tidigare kommer jag nyttja rätten att avsätta lite pengar till pensionssparande via IPS från firmans överskott, då skatten blir hög i år och pensionen och därmed skatten troligtvis blir mycket låg i framtiden. Och IPS insättningen måste ske innan årsskiftet för att räknas på 2017. Så det var lika bra att redan nu skaffa mig en bild av hur mycket som skulle vara möjligt att sätta av i pensionssparande. Jag gör givetvis full avsättning till periodiseringsfond också, pengar som ska tas ut 2019-2020 då min lön kommer vara mycket låg.

Förutom avsättningen till IPS gav överblicken av preliminära resultatet för 2017 effekten att jag vågade föra över 15.000 kr från mitt plusgirokonto (där pengarna som jag fakturerar hamnar) till portföljen för lite aktieköp. Detta är ju pengar jag vetat om finns tillgängliga men hade inte bestämt om det skulle gå till aktier 2017 eller levnadsomkostnader 2018.

Så idag på förmiddagen har det varit lite extra bonusköpfest på börsen för min del. Jag utnyttjade det gratis finska courtaget hos Avanza idag och slog till på 10 Sampo (vilket gör att Sampo med sina 65.000 kr återtar förstaplatsen som mest köpta aktie för min del).

Jag köpte även 3 st Akelius Pref och 100 Telia. Båda dessa köp innebär att jag nu är "färdig" i dessa aktier. Dvs om ni tittar ute till höger på bloggen så har jag nu lika många aktier som planerat.  Om man sammanfattar listan finns det följande kategorier.

1. Några verkstadsbolag där jag saknar mindre än 10% till målsättningen (ABB, Atlas Copco och Volvo). Här är jag inte villig att köpa mer till dagens höga värderingar utan är glad över den fina kursresa jag fått och hoppas utdelningarna växer in i värderingen. De får ligga kvar och vänta på bättre tider. Kanske blir det återigen ett läge att köpa de sista 5-10% av aktierna någon gång i framtiden?

2. Några bolag där jag saknar lite till målsättningen och kommer prioritera att ta mig så nära det bara går genom köp av decemberlönen och eventuella extrainkomster under 2018. I prioritetsordning skulle jag idag säga att dessa är Investor, Castellum, H&M, Klövern Pref, Sampo och Industrivärden.

3. Några bolag där det saknas lite mer men jag inser att jag inte kan köpa allt nu när lönen är på väg att sluta ramla in. Skulle gärna göra klart köpen om möjligheten fanns. Kanske blir det lite extrainkomster även 2019 eller 2020 som gör detta möjligt? Bland dessa bolag räknar jag in JNJ, Kone, SCA, Essity, Cloetta, Nordea, Alm Pref och Fortum.

4. Bolag som jag är "klar" i då målsättningen redan är uppnådd. HCP, Ratos, Sandvik, Telia, Akelius Pref.

Det återstår att se om målet för antal aktier någonsin kommer bli 100% uppnått. Till mitt försvar får jag säga att det "råkat" bli lite mer än planerat i indexförvaltningen.

Jag förstår också att detta är långt ifrån det mest rationella sättet att spara i aktier. Men för mig är det motiverande och roligt, ger lågt courtage, ger god nattsömn och jag har slagit index senaste 2,5 åren som jag använt strategin att köpa och aldrig sälja.

Tips på "ny" podd

Jag råkade av en slump ramla över en relativt ny podcast som heter Kvalitetsaktiepodden. Med 40 likes på Facebook och 97 följare på Twitter misstänker jag att de inte riktigt slagit igenom än. Men jag tycker den är riktigt bra. Den kommer ut varannan vecka och hittills har det bara kommit 5 avsnitt.

Kanske inte riktigt lika engagerande som Prata pengar, lika cool som Börspodden eller lika stekig som Fill or Kill. Men saklig och seriöst tycker jag. Även vissa torra skämt som att Pricer har kommit på kant med aktieägarna (kant som i hyllkant) smyger sig in.

Senaste avsnittet har ni här https://www.acast.com/kvalitetsaktiepodden/avsnitt-5-teknik-i-butik

Nästa avsnitt ska handla om Buy And Hold och bör komma om ungefär en vecka.

Jag har en lite svacka med poddarna annars. Det är flera av de svenska ekonomipoddarna som går lite på tomgång för närvarande, eller är det bara jag som känner så? Så tar gärna emot fler tips lagom till jag får mer tid för långa promenader med podcast i öronen efter årsskiftet.

Många ekonomipoddar jag gillar spelas in i den här studion https://podcaststhlm.se/

Jag har svårt att lyssna på podcast samtidigt som jag gör något annat, tex jobbar. Utan det är mest under resor, träning och när jag ska somna som jag lyssnar. Det blir ändå 1-2 timmar om dagen och tror absolut det kan bli det dubbla när jag slutat jobba.

Avslutar med att konstatera att jag får hålla lite låg profil med aktietipsen den kommande tiden, så inte Finansinspektionen börjar jaga mig. Råkade ju driva kursen i H&M lite efter förra blogginlägget och mitt köp i måndags. (Ja jag skojar givetvis, så ingen tror jag fått total hybris).

Köper H&M

Jag har efter ett uppehåll återigen börjat köpa lite aktier i H&M den senaste veckan. Har ingen supersmart analys som gör detta till något hett tips att följa. Men aktien går ner 2% varje gång någon ny firma kommer med samma dystra framtidsutsikt, utan att något egentligt nytt framkommer. Att sänka riktkursen från 220 kr till 177 när aktien står i 190 med motiveringen att marginalen är pressad (vilket ju är känt sen gammalt och orsaken till att aktien gått ner 25% senaste året) är ju inget revolutionerande direkt.

Å andra sidan gick H&M upp lite efter intervjun med Stefan Persson i DI trots att det inte heller där framkom något nytt av värde.

Jag har varit fel ute tidigare och jag köpte aktier i H&M för över 100.000 kr under 2016, de flesta runt 250 kr. Även 2017 inledde jag hårt med en del köp runt 220 kr i våras och lite lägre i så under sommaren. Sen har jag inte köpt något mer förrän nu.

Jag tycker Simon Blecher har några bra poänger 17:30 in i detta klipp. Det är nästan 3 månader gammalt, så ingen dagsfärsk analys av senaste nytt.

Några datum att hålla koll på:

- 15 december kommer det försäljningssiffror för 4e kvartalet (sept-nov i H&Ms värld) 

- 31 jaunari är det dags för bokslutskommuniké för helåret
- 14 februari är det kapitalmarknadsdag. Kapitalmarknadsdagen har begränsat antal platser och "Investerare, analytiker, finansiell media och nyckelintressenter"  kommer prioriteras. Antar att inte bloggen kan räknas som finansiell media, så då återstår fråga om det räcker med drygt 1600 aktier för att vara en investerare.

Jag tycker H&M är ett bolag som är lätt att förstå och därmed roligt att följa. Det har dock varit ett dyrt nöje som kostat mig nästan 100.000 kr. Vi får se om det vänder.

15 arbetsdagar kvar - lite om uttagsfasen

Då är det bara 15 arbetsdagar kvar till jul. Och därmed totalt i mitt liv.

Det där låter lite mer dramatiskt än det verkligen är. Sista dagen som heltidsanställd på ett vanligt jobb vore nog en bättre beskrivning. Jag är ju öppen för att fortsätta göra roliga saker som ger pengar, vilket ju går att kalla för jobb. Jag ska också finnas lite behjälplig för min arbetsgivare i början av nästa år vilket innebär att jag får lön fram till sista januari. 

Att sluta jobba i unga år verkar slagit igenom stort senaste tiden. Har fått mail från 2 bloggläsare som båda slutat jobba vid 38-40 senaste månaderna. Och bara förra veckan var det 2 personer av de jag följer på Twitter som meddelade att nu tagit steget för att sluta jobba innan 45. Superkul givetvis!

Då jag själv tidigare tänkt jobba till kanske slutet av 2019, sen sommaren 2018 och nu landat i årsskiftet 2017/2018 och så många andra inom ganska kort period väljer att sluta jobba just nu känns det som att det är läge att fundera på vad det beror på. Kan det vara de senaste årens starka börs som gjort att vi är många som nått målet tidigare och därmed vågar ta steget? Det låter ju i så fall lite riskabelt.

Oavsett om man använder 4% regeln eller något annat sätt att räkna ut när man har tillräckligt kapital för att våga ta steget så är den stora faran att man tar beslutet på en högt värderat börs. Det ökar risken för att man inleder livet som ung pensioner med en börs som rasar 40% eller mer precis i början. Vilket egentligen är den enda faran om vi tittar på 4% regeln historiskt. Klarar man de första 2-3 åren utan större nedgångar är man med all sannolikhet hemma.

Jag litar i grunden på 4% regeln, men har tidigare föreslagit att man ska kräva att portföljen håller sig över det uträknade värdet i 12 månader i följd. För att minska risken att man värderar börsen på en extremt hög nivå och springer in till chefen och säger upp sig samma sekund som portföljens värde för första gången överstiger en viss målnivå. Ser vi på de stora historiska rasen så har det alltid skett direkt efter starka uppgångar (ännu starkare än vad vi haft senaste tiden).

En liknande modell som att titta på en börsvärdering de senaste 12 månaderna är att fokusera på bolagens utdelning. Då dessa inte tenderar att vara alls lika volatila som aktiekurserna. Jag kommer ju ha utdelning som en bas som kompletteras med fondförsäljning. För vår del har vi ytterligare några delar som ger en ökad säkerhetsmarginal.

- Jag och min fru slutar inte jobba samtidigt. Så även om min lön slutar komma nu inom kort fortsätter det komma in lön den 25e varje månad till hushållet minst ett år till. Så går börsen ner våren 2018 så kan vi fortsätta köpa in oss, dock i lägre takt.

- Alternativa inkomstkällor i form av bloggen och bokförsäljning. Den stora försäljning av boken som vi såg innan sommaren är ju över, men i november såldes lite över 200 exemplar. Detta kommer ju rimligtvis minska ytterligare framöver. Men kan jag sälja 100 exemplar i månaden under en tid framöver så motsvarar det ca 5000 kr på faktura för min del. Jag har inte tagit beslut om en ny bok, men tanken finns ju där i bakhuvudet om jag bara kommer på den rätta vinkeln.

- Vanan att leva billigt. Tanken är att kunna leva för 30.000 kr netto för tvåmannafamiljen som helhet. Men skulle börsen rasa 60% och flera bolag ställa in utdelningen de 5 närmaste åren skulle jag bli förvånad om vi mentalt klarar av att sälja fonder i den takten som behövs för denna ekonomiska nivå just de värsta åren. Utan då gissar jag att vi kommer sänka kostnaderna till minst den nivå vi levt på under 2017 och trivts bra med (20.000 kr i månaden). Med låga fasta kostnader blir detta odramatiskt.

- Möjligheten att jobba extra. För egen del är jag ganska säker på att jag aldrig kommer ta ett heltidsjobb som anställd igen. Men jag har min enskilda firma. Grundtanken är att bara ta riktigt roliga uppdrag, men vid historiens värsta börskrasch kan jag nog tänka mig gå en bit bort på skalan från jätteroligt.

Jag ser verkligen fram mot livet i frihet och är inte så orolig som det kanske kan verka utifrån listan ovan. Men att säga upp sig från en fast anställning som möjliggör regelbundna aktieköp har varit en stor grej för mig. Då har jag velat tänka igenom beslutet ordentligt.

Sparåret närmar sig slutet

Då var vi inne i december månad. Bättre än november va?

December innebär att det börjar bli dags att slutföra året och sen utvärdera de insatser som gjorts. När det kommer till sparande bokför jag i excel månad för månad och månaden börjar då med lönen den 25e. Att jag inte följer kalendermånaden beror på att jag sprider mina köp under en längre period efter lönen. Så större delen av köpen sker under en annan kalendermånad än vad löneutbetalningen sker. Det betyder att sparåret 2017 slutar i samband med decemberlönen, och lönen som betalas ut 22/12 räknas in i sparandet för januari 2018.

Jag har 12.000 kr kvar att köpa aktier för "i år", alltså fram till 22 december. Ett tag igår var jag sugen på att trycka in rubbet i Kopparbergs Bryggeri som nu kommit ner en hel del i kurs på grund av problem med pundkursen till följd av Brexit. Ett fint bolag som jag inte äger men som jag länge tittat på. "Problemet" är att Kopparbergs handlas på en mindre lista vilket ger 19 kr i minicourtage. Jag behöver därför köpa i poster lite större än ordinarie 800-996 kr. Men köper jag för 10-12.000 funkar det. 

Det som talar emot köp av Kopparbergs är att jag inte är övertygad om att pundproblematiken är något som kommer lösa sig närmaste tiden (även om bolaget vidtar åtgärder och har flyttat produktion till Storbritannien för att även få kostnader i Pund), att tillväxten på 3% i volym inte är superimponerande (har redan H&M som skyller dålig försäljning på väder, så behöver inte ett till sånt bolag) samt att direktavkastningen fortfarande är i lägsta laget för mig som inom kort ska leva på utdelningar. 

Dessutom känner jag mig själv och vet att jag kommer ha dåligt samvete varje gång jag köper mina favoritöl Carlsberg eller Staropramen på Systembolaget i framtiden om jag äger aktier i Kopparbergs. (Här finns det ju visserligen pengar att spara om jag går över till Kopparbergs varumärken Sofiero eller Dansk Fadöl...)

Trots att jag som ni ser kämpat för att hitta argument mot tror jag inte Kopparbergs är ett dåligt långsiktigt köp på strax över 200 kr. Men heller inte tillräckligt bra för att jag ska lägga hela tillgängliga potten för årets kvarvarande köp just där. Då jag snart kommer sluta få lön och därmed dra ner markant på aktieköpen är det dessutom lite sent att gå in i nya bolag då jag inte kommer hinna vikta upp dem till ens 1% av portföljen de närmaste tiden. 

Så det får bli att fylla på i befintliga innehav istället. Totalt sett kommer året 2017 landa på att jag köpt nya aktier för 380.000 (varav ca 100.000 utgörs av återinvesterade utdelningar och resten av sparande). Utöver det har jag satt in lite pengar i indexsparade hos Lysa under hösten och kommer när jag hunnit räkna ut mitt överskott i min firma göra en insättning i min IPS motsvarande maximalt möjligt pensionsavdrag (givetvis efter max avsättning till periodiseringsfond först). Har även börjat bygga upp ny buffert som tömdes i samband med vårt köp av bil. Med tanke på att jag höjt mina omkostnader ordentligt under 2017 får jag vara mer än nöjd med det sparandet på klart över målet om 300.000 kr.

Hoppas ni också är på väg att knyta ihop säcken för 2017 på ett sätt som ni är nöjda med.

Sparekonomernas roll som tyckare

Jag tycker det är toppen att nästan alla de stora bankerna har sparekonomer eller andra talespersoner som ska företräda spararna, uttala sig i media och utbilda oss privatsparare. Ju fler som kan sprida kunskap desto bättre!

Claes Hemberg (Avanza) och Joakim Bornold (Nordnet) är kanske de två mest kända. Jag fick för en tid sen höra på ett föredrag av Jens Magnusson från SEB och han var riktigt bra. hans titel är privatekonom istället för sparekonom, men som jag förstår det är arbetsbeskrivningen ungefär den samma.

Det som gör mig lite förbryllad och föranleder detta blogginlägg är när sparekonomerna har en ganska stark egen åsikt i en fråga. Låt mig ta några exempel.

Höjd skatt på ISK (och KF)
I frågan om höjd skatt på ISK tycker jag det är självklart att en sparekonom ska ta spararnas parti oavsett var man står politiskt och tycker om skattetryck och finansiering av välfärd generellt. Det är lika självklart som att en försvarsadvokat alltid ska ta klientens sida. Här har så vitt jag sett alla sparekonomer gjort just det.

Så långt allting gott med andra ord.

Fondavgifter
Vad gäller frågan om aktiv och passiv förvaltning blir det lite mer lurigt. Här kommer troligtvis spararnas intresse och arbetsgivarens intresse kollidera lite. Lägre avgifter på fondsparandet kommer ge lägre provision på fondavgifterna. Men här tycker jag också sparekonomerna skött sig. Det finns lite forskning att luta sig mot att det över tid är svårt att slå index med en hög avgift, men samtidigt kan man ha lite egna åsikter om att rätt aktiv fond absolut kan vara värd sitt pris. Dvs det finns någon form av konsensus om vilken som är den allmänna sanningen. Och den håller sig de flesta sparekonomer till.

Även här tycker jag alltså allt är i sin ordning.

Amorteringskrav eller rimlig pris på Bitcoin
Utmaningen uppstår när sparekonomerna tar på sig uppgiften att uttala sig om saker som uppenbarligen bara är en ren åsikt. Nu senast om amorteringskravet som klubbades igenom idag vid lunch.

Claes Hemberg på Avanza tycker detta med ökad amortering för vissa grupper är toppen. Och det är han ju absolut välkommen att tycka. Men om han tycker det på sin arbetstid som sparekonom på Avanza blir jag lite förvirrad. Är det hans egen åsikt, Avanzas åsikt eller vetenskapligt bevisat att ökat amorteringskrav är bra?

Avanzas åsikt verkar det inte vara. För deras VD verkar nämligen tycka precis tvärt om.

Missförstå mig rätt. Högt i tak och att man får tycka tvärt emot chefen är givetvis bra!

Andra exempel är när det blir prestige och många också blir väldigt upprörda är när man ska uttala sig om kursen i tex Fingerprint eller nu senast Bitcoin. Att man såg problem med att många unga personer utan lång historik på börsen hade väldigt stor del av sina pengar investerade i ett enskilt bolag som i fallet med Fingerprint är ju ett klockrent exempel på när man opartisk kan gå ut att varna för detta med hjälp av statistik och historiska exempel. Jag tycker problemet uppstår när man börjar uttala sig om kursen.

Tyvärr fungerar vi ju alla så att den dagen vi sagt att något är en bubbla eller en annan aktie är köpvärd så kommer vi bli personligt engagerade i frågan. Argumentera för vår sak när vi får mothugg och bli ännu mer fasta i vår övertygelse och samtidigt förhoppning om att vår prognos ska slå in. "Fingerprintsekten" var inte sena att håna Hemberg för hans varningar när aktien gick upp hundratals procent. Vilket knappast gjorde honom mer positiv till bolaget.

Jag tror inte på alla som sa att "Jag hoppas jag har fel men jag tror Fingerprint kan rasa minst 50%" när den stod i 100 kr. De flesta hoppades nog inte alls att de hade fel och var nog inte det minsta ledsna att verkligheten överträffade deras farhågor efter allt skit de fått i samband med uttalandet.

Att man däremot delar sina egna investeringar på tex Shareville som både Günther gjorde på sin tid och jag tror även Joakim Bornold gör idag är bara transparent och bra tycker jag.

Jag vill alltså se mer av allmänna spartips, information om dubbelbeskattning i IPS, det dumma med att ha räntefonder i en ISK, allmänna rekommendationer om att sprida riskerna eller intervjuer med duktiga ekonomer och förvaltare. Men mindre av sparekonomens personliga åsikter om amorteringskrav, generella politiska beslut som inte direkt rör sparande och käbbel om vad som är rimligt pris på ett visst bolag eller kryptovaluta.

Håller ni med eller är det bara jag som blir förvirrad av alla personliga åsikter där ute? Kanske är det uppenbart för alla andra vad som är vetenskapligt belagd fakta, vad som är en åsikt från bankens sida och vad som är rent privat tyckande?

Reklam: Det finns fortfarande möjlighet till beställning av signerat julklapp med valfri hälsning av min bok. Efter en strid ström av beställningar fram till i helgen har det nu stannat av värre än Oscar Properties försäljning av lägenheter i Norra tornen. Det gör att det fortfarande finns ca 15 exemplar kvar. Hoppas de går åt. Läs mer om pris och hur ni beställer här.

Jag är mycket glad och tacksam för alla som redan har beställt boken. Så varje extra bok som går iväg nu ser jag som en ren bonus.

63 år och hemlös - Nyhetsmorgon i TV4

När vi gör oss klara för att åka till jobbet på morgonen brukar TV4 Nyhetsmorgon stå på i bakgrunden. Min fru tittar lite medan jag mest brukar höra ljudet. Igår och idag på morgonen var det däremot något som fångade min uppmärksamhet. Ett reportage om en svensk 63 årig man som enligt uppgift jobbat hela sitt liv men inte orkat med jobbet längre vid 61 och börjat ta ut pension. Pensionen är då bara 4700 kr i månaden mellan 61 och 65, vilket inte räcker till både mat och boende. Vilket gör att Nils väljer mat och därmed tvingas sova på Centralen eller i sin sovsäck under bar himmel.

Nils verkar vara en skötsam kille och ganska långt från mina fördomar om hur hemlösa ska se ut. Så programmen berör mycket. Jag tror inte det är någon högoddsare att Nils fått erbjudande om att bo gratis hemma hos någon inom den närmaste veckan. Om han nu vill det.

I studion från Nyhetsmorgon tisdag.

Ute i verkligheten från Nyhetsmorgon onsdag

Min första reaktion är ett kritiskt ifrågasättande. Kan detta verkligen stämma? Vi vet ju inte hur många år Nils jobbat och vad han tjänat. Men då man först kan få garantipension och bostadstillägg från 65 och Nils vägrar ta emot socialbidrag så får vi ju lita på att det stämmer med 4.700 kr. Just frågan om socialbidrag är ändå den springande punkten i berättelsen tycker jag. Nils berättar själv om ett möte med socialtjänsten "Du har inte rättighet att komma här och begära något, då får du ta och stoppa din pension" – och bli ett socialfall, vilket jag inte vill vara.

Då jag inte har någon koll på hur lätt det är att få socialbidrag och respekterar Nils önskan om att inte bli ett socialfall så släpper vi det alternativet också. Och jag som inte pallar jobba ens till 40 ska väl inte heller ifrågasätta hans val att sluta jobba vid 61, även om jag personligen självklart hellre hade jobbat till 90 än blivit hemlös. Att sova på centralen och behöva oroa mig för att någon ska sno mina få tillhörigheter som ligger i en väska är bland det värsta jag kan tänka mig. Tyvärr fastnar jag också lätt i tankar som att han borde tänkte efter tidigare, kanske sparat någon krona under alla sina år med jobb eller funderat en extra gång om han verkligen skulle sluta vid 61. 

Men nu är ju läget som det är. Frågan är då istället hur man överlever på 4.700 kr i månaden? 

Då jag under långa perioder levt för ca 6.000 kr i månaden, och levt bra, kanske inte 4.700 känns så avlägset. Men det är en grym skillnad. Dels har jag under perioderna när jag levt för 6.000 kr i månaden haft en sambo som betalat halva boendet. Jag har också haft en bostadsrätt där jag bundit upp pengar och därmed fått en väldigt låg avgift. En avgift till bostadsrättsföreningen på 2.000 kr i månaden är ju inte jämförbar med en hyra på 2.000 kr.

Jag tror inte Nils tycker det är lika hemskt som jag skulle tycka att det var att vara hemlös för då tror jag han hade kunnat lösa situationen. Och med risk för att trivialisera Nils situation så ska jag ändå sätta mig in i tanken vad jag skulle göra om jag imorgon bitti vaknade upp i Nils situation. Och vi säger att det av någon anledning är helt omöjligt att hitta någon form av arbete som ger en inkomst och att det är omoraliskt både att få socialbidrag och äta gratis på något soppkök (vilket Nils ändå gjorde i reportaget).

Månad 1-5 - Bita ihop och ta en dag i taget. Försöka hitta någonstans att bo under vintern som är gratis men bättre än centralen. Om jag ringde på i 50 hus och förklarade läget borde någon låta mig sova i deras garage under ett några veckor? Sikta på att äta för 30 kr om dagen. Målet blir att leva för 1.700 kr i månaden inkl allt. Jag sparar då 3.000 kr i månaden.

Månad 6-9. Nu är det lite varmare ute. Så gör som Nils gjorde förra sommaren och lever under bar himmel eller i vindskydd. Fortsätter spara 3.000 kr i månaden.

Månad 10. Nu är det höst igen. Med mina 27.000 kr sparade så försöker jag förklara läget och visa på mitt fina sparande senaste 9 månaderna för banken för att få köpa motsvarande denna bostadsrätt med 50% belåningsgrad (att låna mer hade ju varit bättre, men har respekt för att banken tycker min kvar att leva på kalkyl ser lite knaper ut). 

Förhoppningsvis kommer det ut någon mindre lägenhet under nästa höst då 20-25 kvadrat skulle räcka. 

Hoppas som sagt verkligen att det inte uppfattas som att jag försöker trivialisera Nils tuffa situation för jag lider verkligen med honom och blev berörd av inslagen. Men som sparfanatiker kan jag inte riktigt låta bli att gå igång på ett upplägg som skulle leda mig ur situationen genom aktiv handling. 

Vad tänker ni när ni ser inslagen om Nils? Jag delade klippet på Twitter under förmiddagen idag och man kan om man hårdrar det lite dela upp kommentarerna/meddelande jag fått i 2 läger:

1. Han får skylla sig själv. Han borde kollat upp vad som gällde innan han slutade. Han har säkert jobbat svart.

2. Det är skandal. Samhället blåser hederliga medborgare som kämpat hela livet men lägger miljarder på afghaner som låtsas vara under 18 år.

Helt klart ett ämne som berör.

Presentation av Castellum

Ett av de bolag jag köpt mest i det senaste 2 åren är Castellum. En stabil utdelare som höjt utdelningen varje år i snart 20 år. 

Då jag vet att det är en privatspararfavorit och många av er läsare också gillar bolaget så delar jag ett klipp från Castellums VD Henrik Saxborns presentation från igår kväll. Han formligen osar av självförtroende.

Tyvärr har kursen kommit upp lite senaste veckorna. Gillar bättre när man kan köpa Castellum till 4% direktavkastning räknat på en trolig utdelning för 2018. Vilket motsvarar en kurs på 131-132 kr om vi gissar på 5,25-5,30 i utdelning nästa år.

PPM-special

Som jag nämnde i senaste inlägget har jag haft lite extra pensionsfokus i helgen både genom att titta ikapp Uppesittarkväll med detta ämne och att jag läst Pensionsboken av Fredrik Lanner. Det är ju dessutom snart den tiden på året som PPM-pengarna kommer in och ska placeras. Så jag tänkte det kunde vara läge för lite PPM-special.

Hur mycket PPM-insättningar får man?

Som du kanske redan vet så sätts 2,5% av din lön av till PPM samt 16% till allmän pension. Det finns dock en maxgräns som är lite rörig. Se denna tabell.

Det röriga 1: Det är alltså inte 2,5% av lönen upp till en viss gräns. Utan det är 2,5% av 93% av lönen upp till 41 359 kr. Det vill säga du behöver tjäna minst 41 359 kr för att få maximal PPM, men du får då bara 2,5% av 38 438 kr.

Det röriga 2: PPM-pengarna som sätts in på ditt konto inom ett par veckor (i början av december) baserar sig inte på 2017 års siffror utan baseras på lönen du hade 2016. Gränserna som står i tabellen gäller alltså för de pengar som ska sättas in på ditt konto i december 2018. Det betyder att mina PPM-pengar baserat på lönen i januari 2016 fortfarande ligger och ruvar i en räntefond med minimal ränta, trots att jag har en sparhorisont på runt 25 år. Om ett par veckor får jag sen äntligen pengarna utbetalade och placerade i mina valda fonder. 

2016 var gränserna något lägre än 2017. Så det handlar om 2,5% av något mindre än 38 438 kr nu i år. Så slutsatsen är att du maximalt kommer få strax över 11.000 kr insatt på ditt PPM konto inom någon vecka. Dessa pengar fördelas då ut enligt din redan valda procentuella fördelning.

PPM-fonder

Du som inte gör något val av PPM-fonder placeras dina pengar i AP7 Såfa (även kallad soffan eller soffliggarfonden). Denna fond är en ganska avancerad produkt. Dels jobbar den med belåning vilket gör att man får en exponering mot aktiemarknaden på 1,24 gånger. Så om det globala indexet går upp eller ner med 10% så går Såfa upp respektive ned med cirka 12,5%. Dessutom viktas man automatiskt över till mer ränta efter att man fyllt 55 år enligt denna modell.

Sammanfattningsvis är AP7 Såfa troligtvis ett bra alternativ. Dock tveksamt om det är rätt läge att byta till en produkt med belåning just nu när vi har så många starka börsår bakom oss. Men det får ju var och en bedöma. Har man valt andra fonder men vill "byta tillbaka" till AP7 Såfa så är det möjligt.

Om man istället för AP7 Såfa väljer att själv försöka hitta rätt fonder finns det framförallt en sak att nämna. Det är att man inom PPM har en stor rabatt på fondavgifterna. Det betyder att om det är någonstans man kan välja en aktiv och lite dyrare fond så är det i PPM. Själv har jag bara delvis följt det rådet. Såhär ser mitt PPM-val ut. 

Som ni ser är jag inte speciellt aktiv. En av fonderna har jag haft i många år och de två andra i lite över 1 år. Jag har heller inga planer på att byta i det korta perspektivet. Att regelbundet "se över" sina fonder och ta bort de som inte presterar är ju ett vanligt råd. Man pratar då ibland om 1-2 gånger om året. Jag tycker dock det är lite problematiskt. Ett konkret exempel. Didner & Gerges Aktiefond har verkligen gjort bra ifrån sig under en lång period. Så här ser det tex ut under de 10 senaste åren. 

Men även fonder som presterar väldigt bra har ibland en sämre period. Ska man då utvärdera sina fondval 1-2 gånger om året och kasta ut de som inte presterar finns risken att man tar förhastade slutsatser. Man kunde till exempel kastat ut Didner & Gerges fond i början av denna fina 10 årsperiod om man stämt av utvecklingen på ett halvårs sikt i början av 2009.

I mitt fall ovan har jag valt fonder som kompletterar min huvudsakliga inriktning i min aktieportfölj med svenska storbolag. Det gör att jag valt utländska innehav och en småbolagsfond i PPM. Om jag ska utvärdera det 1-2 gånger per år och till exempel svenska småbolag under perioden underavkastat är inte slutsatsen självklar att jag bör byta ut fonden. Det kanske just är då som det börjar bli dags för småbolagen att utvecklas bättre än storbolagen igen. Kanske kan jag jämföra med andra småbolagsfonder och byta till en som verkar prestera bättre, men även här finns det risk att man byter för sent så det är fullt normalt att två fonder växeldrar lite i olika perioder.

Så jag är väldigt passiv i mitt PPM-sparande och har också valt fonder som jag tror på över väldigt lång tid. Skulle jag däremot hitta några fonder som jag blev sugen på men där en lite högre avgift avskräcker skulle jag absolut välja dessa fonder i PPM framför mitt privata sparande i ISK/KF för att få chansen att utnyttja rabatten på fondavgiften.

Vad tycker ni om mina fondval? Hur står sig mina 211.000 kr mot er andra födda runt 1980?

Avslutar med lite rolig kuriosa från pensionsmyndighetens sida:

Detta är alltså enbart allmän pension. Ej tjänstepension eller privat pensionssparande inräknat.