Vad är en lagom sparkvot?

Jag lyssnade på Unga Aktiesparares nya podd "Aktiekompisar" för första gången igår. Kunde inte låta bli att lyssna när ämnet var sparkvot. Helt ok avsnitt med saknade favoriten Philip Scholtzé som gäst. Jag ska nog ge podden ytterligare några chanser när det är bra gäster eller ämnen i framtiden.

Något som var uppe för diskussion är vad som är en lagom sparkvot och förhållandet mellan "att leva" och "att spara".

En viktig del som nämndes i podden men snabbt slätades över är att det är så mycket enklare att påverka sin sparkvot några procent jämfört med att öka avkastningen i portföljen med någon procent. Även om det andra alternativet med ränta på ränta över lång tid kommer ge en fantastisk effekt. Man måste ha respekt för hur svårt det faktiskt är för de flesta av oss att slå index med någon procent om året under långa perioder. Så jag tycker inte argumentet att man ska fokusera på avkastningen istället för sparandet funkar som råd mot de stora massorna.

Nu över till frågan vad som är en lagom sparkvot. När jag själv försökt hitta rimlig sparkvot har jag tänkt såhär:

Den första delen är på planeringsstadiet. Hur mycket har jag sparat historiskt? Vilken sparkvot tycker jag är rimlig för kommande år med hänsyn till lön, fasta kostnader och ev större planerade köp? Hur många års arbete krävs då för att uppnå ekonomisk frihet? Känns det lagom? Vad händer med antalet år på jobbet om jag skruvar sparkvoten lite upp och ner?

För mig har det blivit både roligare och bättre resultat av att sätta upp ett mätbart mål vad gäller sparkvot som följs upp. Som i det mesta man tar sig för på ett lite mer seriöst sätt än bara som tidsfördriv.

Det man dock ska komma ihåg är att det blir svårare och svårare att spara en extra hundralapp ju högre sparkvot man kommer upp i. Det är mycket lättare att gå från 10 till 15% sparkvot än från 80 till 85%. Så det handlar mycket om att hitta brytpunkten där den sista sparade kronan har kostat mer i uppoffring än den gett tillbaka.

Något vi måste komma ihåg att hela syftet med att spara pengar nu är att vi tror oss kunna få en avkastning som slår inflationen över lång tid. Dvs varje sak man avstår att köpa idag kommer man kunna köpa flerfaldigt i framtiden, så det skadar inte att pressa sig lite. Sparande är alltså inte bara uppskjuten konsumtion där man byter nu mot sen rakt av till växelkursen 1:1.

När väl planeringen är klar handlar det om att leva ett så bra liv som möjligt i vardagen inom dessa ramar. Precis som det vanliga rådet har jag börjat månaden med att föra över planerad sparkvot direkt lönen kommer. Sen efter det har jag betalat räkningar och månadens löpande kostnader. Målet för mig har alltid varit att kunna föra över någon extra peng den 24e för att nollställa kontot inför nästa lön. Detta har inte varit något krav utan en ren bonus. Tankesättet i vardagen har då varit att värdera varje kostnad om den är värd sitt pris.

Jag har aldrig haft någon budget som jag följt där jag innan månaden vetat hur mycket jag ska köpa mat, kläder eller annat för under resten av månaden. Men pengarna har ändå räckt varje månad och 99 av 100 månader har jag kunnat förra över lite extra pengar  den 24e som inte gått åt. Dvs överträffat min planerade sparkvot.

Jag upplever att det är ganska vanligt att folk klagar över hur orimligt dyrt vissa saker är. "169 kr för en räkmacka på Arlanda det är ju helt sjukt". Men att man ändå köper den, muttrar lite om priset och sen rätt snabbt efter att man betalat slutar tänka på det. Jag tror stenhårt på inställningen att bara köpa det som känns prisvärt. Kolla priser och värdera. Är räkmackan värd 169 kr för dig och en del av att skapa känslan av en lyxig semester så är det bara att slå till. Men känns det orimligt med 169 kr för en macka så gå bort och köp en hamburgare på Max istället. Betalar du ett överpris för något har du per definition blivit lurad. Låtsas att kassörskan skrattar bakom din rygg när du betalat ett uppenbart överpris för något.

Vad som är värt pengarna är ju upp till varje person att bedöma och kan dessutom skilja från dag till dag. Att man får 1,5 liter läsk på Willys för halva priset mot vad 0,5 liter kostar på Pressbyrån är ju orimligt för det mesta. Men en varm sommardag kanske en kall läsk för 22 kr ändå känns som ett ok pris. En person säger upp gymkortet och tränar lite övningar med gummiband hemma framför TVn och går raska promenader och sparar flera hundralappar i månaden vilket skulle vara helt otänkbart för mig som gladeligen prioriterar gymkortet då det är en hobby. Varken gymkortet eller läsken är något problem, bara man reflekterar över priset och värdet.

Genom att dels sätta upp ett mål på en hög men rimlig sparkvot som dras direkt lönen kommer och efter det hela tiden värdera kostnader så har jag aldrig lidit av en hög sparkvot. Inte ens när den varit en bit över 80%. För så fort sparandet blir ett lidande där den sista sparade procenten har kostat mer än den ger tillbaka har man sparat för mycket. Precis vid den brytpunkten har man hittat sin optimala sparkvot.