Sabbatsår

När jag 2005 fick mitt första riktiga jobb och därmed drog igång sparandet på allvar hade jag två parallella mål. För det första en säkerhet i och med provanställning och vad jag upplevde som en osäker arbetsmarknad. Om jag blev arbetslös under en period skulle jag inte behöva bli desperat och ta vilket skit som helst. Det mer långsiktiga och diffusa målet var från början att bli rik.

Det gjorde att det ganska tidigt fanns med som ett alternativ att leva på pengarna under en period redan efter några månaders eller enstaka års sparande. Under resans gång har detta känts mer och mer avlägset för mig. Trots att jag för 3 år sen började tycka att det var ganska trist på jobbet och att pengarna jag då sparat ihop skulle räcka minst 10-15 år så var jag inte ens nära att ta en paus. Hade jag blivit uppsagd då hade jag troligtvis tagit första bästa jobb för att återuppta sparandet och närma mig mitt slutmål. Att stoppa snöbollen som äntligen hade fått upp lite fart med sparande på över 20.000 i månaden och 2-3 miljoner i kapital som växte med avkastningen var där och då uteslutet.

Även nu när jag äntligen har slutat jobba så är jag väldigt tacksam över att jag är fri på riktigt. Kan ju bara gissa hur det hade känts att veta att jag skulle tillbaka till jobbet ett visst datum även om det låg långt bort. Då hade jag nog personligen hellre haft kravet på mig att tjäna 2-5.000 i månaden under de kommande 10 åren. Istället för att vara helt ledig nu och veta att jag ska tillbaka till heltidsjobb någon gång i framtiden.

Det var med ovanstående tankar i bakhuvudet som jag såg på Onkel Toms videoklipp där han berättar hur de resonerat när de tagit 2 sabbatsår istället för att bita ihop och jobba några år till och sen bli "fria på riktigt". Vi ska komma ihåg att förutsättningarna är väldigt olika för mig och Onkel Tom. Jag hade "turen" att börja spara direkt efter universitetet vilket gjort att jag dels var ung och dels att jag heller aldrig vant mig vid högre kostnader än studentbudgeten. Dessutom trivdes jag bra på jobbet de första 7-8 åren vilket gjorde att den perioden och därmed de 3 första miljonerna gick lite av sig självt. Att börja betydligt senare och dessutom från en utgångspunkt där man levt upp hela lönen under många år, har ett antal barn och dessutom är ganska less på jobbet redan efter något enstaka år av sparande är något helt annat.

Ytterligare ett exempel på att det inte alltid är så lätt fick jag igår när jag pratade telefon med en före detta kollega. Han är 50 år och vantrivs betydligt värre än vad jag gjorde på jobbet. Tyvärr har han inget sparkapital förutom pengar i huset trots 30 års kontinuerligt jobb. Han frågade hur han skulle göra för att liksom mig komma ur ekorrhjulet snarast möjligt. Han hade också lite tankar om att starta eget men visste inte om det skulle funka ekonomiskt. Min första instinkt var ju att berätta sambandet mellan sparkvot och hur många års arbete som krävs för att bli fri. Men jag insåg innan jag hann öppna munnen att något i stil med följande inte skulle funka "50% sparkvot i 10 år så är du hemma, ja i kombationen med din ålder och att du snart kan plocka tjänstepension". Vantrivs man så är 10 år en gigantisk tid och har man aldrig sparat något är 50% sparkvot vid 50 år förmodligen helt orealistiskt. Och att spara 20% för att kunna sluta vid 64 eller för 67 är ju heller inte vad man vill höra som 50 åring som har ångest varje söndag.

Jag landades aldrig i någon tydlig rekommendation där på telefon. Men kanske är istället 20% sparkvot dels för att spara undan lite pengar men framförallt för att testa att leva på 80% av tidigare lönen. Försöka göra det under en period och se om det går att få en uppgörelse med arbetsgivaren på några månadslöner för att på så sätt skapa förutsättningar 1-2 års glapp där han kan testa det där med att starta eget eller hitta ett alternativt jobb. Ett jobb där det inte skulle vara hela världen om lönen var lite sämre än det nuvarande bara han trivs.

Ni som är unga och har relativt hög sparkvot har en betydligt enklare och rakare väg till frihet. Om det är det ni nu vill. Låt snöbollen rulla så snabbt och länge som möjligt utan avbrott.