Gårdagen i detalj

Jag fick för några dagar sen en fråga på Twitter från Tommy Lundberg. 

Tommy är någon form av superguru på kost och träning och forskar på Karolinska. Dessa ämnen är ett stort intresse för mig, så jag tänkte att det är säkrast att hålla sig vän med honom och uppfylla hans önskan. Och han önskade ju minutschema...

Torsdag 25 januari 2018

07:30-07:40
Min fru har varit vaken i en timme och väcker mig 10 minuter innan hon ska åka till jobbet. Önskar henne en trevlig dag där ute i verkligheten och går sen och lägger mig i sängen igen.

07:40-08:20 

Ligger i sängen och kollar in Twitter och Nordeas och Castellums rapporter på telefonen. 

08.30-08.45

Frukost bestående av halv apelsin, 200 gram kvarg (utblandad i 0,5 dl vatten) och 30 gram müsli.

09.00-09.50 

Kollar Castellums websändning på paddan. Kollar samtidigt hur börsen öppnat och läser lite mer om Nordeas besvikelse under tiden det är frågestund hos Castellum.

09.51

Gör dagliga kollen på Adlibris topplista inom ämnesområdet privatekonomi. Min bok ligger 6a. Helt ok. Rich Dad hade en bra dag med dubbelseger, vilket inte hör till vanligheterna. Vill ni hjälpa mig klättra upp några platser till morgondagens titt på listan så köper ni boken här.

09.52

Gör dagliga kollen över Adsense dvs Googles automatiska reklam här på bloggen. 86 kr blev det i onsdags. Helt ok. Brukar ligga mellan 50 och 100 kr.

10.00-10.30

Pluggar spanska en halvtimme. Började i tisdags och kör en halvtimme varje dag via olika filmer på Youtube. Går riktigt dåligt. Jag har dåligt minne när det kommer till språk. Jag kan skumma en text och komma ihåg massor av siffror och samband, men komma ihåg ord och fraser i språk är hopplöst. Målet är 10 glosor och 3-4 fraser om dagen. Om det blir flytt till Spanien så är det fint att kunna lite av språket. Och blir det ingen flytt så må det vara hänt att jag lärt mig lite spanska i "onödan".

10.45-11.15

Skriver en halvtimme på min kommande bok om ekonomisk frihet. Har just börjat och det är mest lite stycken här och där och att jag kontaktar vissa tänkta intervjuobjekt som jag vill ha med i boken. En halvtimme om dagen är lite klent, men blir mer om några veckor när rapporperioden är över.

11.30-12.00 

Kollar snabbt in Kones rapport som kom 11.30 svensk tid. Skriver ett blogginlägg om utdelningarna såhär långt. Ser bra ut med fina höjningar över hela linjen.

12.00 

Häller upp 30 gram proteinpulver i min shaker och packar ner den i träningsväskan. Använder inga kosttillskott förutom proteinpulver vilket jag tar i samband med styrketräning 2-3 gånger i veckan. Lämnar hemmet.

12.30-13.30 

Sen utelunch med en före detta kollega. Snackar skit om jobbet och de andra kollegorna. Känns så grymt skönt att inte vara inblandad i den där soppan längre. Det var bara en månad sen jag slutade jobba men det känns otroligt avlägset.

Lyssnade på Finanspoddens intervju med Sverker Martin-Lööf på väg till och från lunchen.

14.00-14.30 

Behöver smälta lunchen lite till innan det är dags för träning. Det gör man bäst på biblioteket med en Dagens Industri. Nya numret av Aktiespararen hade inte kommit än. Inget av direkt intresse i DI, men en skön stund.

14.45-15.30

Styrketräning. 3-5 repetitioner x 3-4 set i bänkpress, marklyft, chins med vikt, axelpress med hantlar. Avslutar med 5 minuter crossfit-inspirerat med lättare vikter och mycket puls i en lång serie av olika övningar med kort kort vila mellan varje övning. Mer benfokus under denna del, svinjobbigt. Avslutar passet med några minuter magträning. 

Jag har tidigare varit försiktig med att blanda styrka och kondition i samma pass. Då jag tidigare hört att de till viss del tar ut varandra. Men så verkar det inte vara, så jag tänkte avsluta alla styrkepass med något rejält pulshöjande i 3-10 min. Sen rena konditionspass separat och då är det ju betydligt längre tid som pulsen ska vara hög.

Lite sen träning idag det började fylla på med hantverkare och andra som slutar jobba tidigt sista kvarten. Försöker träna lite tidigare normalt, men lunchen blev lite sen. 

15.31

Fyller på shakern med vatten och sveper proteindrinken.

15.45-16.00

Promenad hem från gymmet. Lyssnar på en podcast som min fru och jag kommit överens om. Sen diskuterar vi avsnittet när vi träffas på kvällen. Ibland tar diskussionen 30 sekunder och ibland 30 minuter beroende på innehållet. Podden är lite längre än 15 minuter så lyssnar vidare när jag kommit hem.

16.30-16.40

Repeterar spanska glosorna och fraserna. Utan Youtube denna gång utan bara med hjälp av blocket där jag skrivit upp dom. Glömt bort nästan allt. Blir irriterad på mig själv. Men går igenom glosorna 2 gånger till.

17.00

Min fru kommer hem från jobbet.

17.10 

Mina träningskläder och lite annan tvätt som låg och väntade åker in i tvättmaskinen.

17.15-18.15

Jag och min fru går en gemensam promenad. Pratar om podcasten vi båda lyssnat på idag och hon berättar om dagen på jobbet. 

18.15-18.20 

Promenaden avslutas på Willys där vi köper 2x1,2 kg färsk lax för 100 kr per kg. Och lite annat.

18.45-19.15

Min fru lagar middag och jag hänger upp tvätten som nu är klar. Jag kollar börs, twitter och blogg på telefonen.

19.15-19.30

Middag. 

19.30

Jag diskar stekpannan för hand och fyller diskmaskinen med övrigt.

20.00-20.10

Kollar spanska glosorna. Lite bättre än senast. Kom till och med ihåg det mesta av gårdagen. Bara att kriga på.

20.15-20.30 

Pratar telefon med min mamma. Jag håller på att hjälpa henne med ett litet projekt där hon behöver lite stöttning.

20.30-20.50

Kollar twitter. bloggen, mail. 

21.00-22.00

Soffan med min fru. Vi pratar. Spelar lite spel och har på Bygglov på TV i bakgrunden.

22.10

Min fru går och lägger sig för att läsa en stund innan hon ska somna. Jag lägger över alla bilder från dagen till bloggen för att förbereda detta blogginlägg som ska skrivas imorgon bitti.

22.30

Kollar lite på vilka bolag som ska rapportera under morgondagen. Atlas och Telia blir spännande. Läser Lundaluppens blogg om Nordeas rapport och lär mig att man ska tydligen vara glad över att Nordeas skatt var hög.

23.00

Läggdags. Lyssnar på podd tills jag somnar vilket tar 10-15 minuter.

Sammanfattning:

En ganska normal dag de senaste veckorna. Fattar inte hur jag hade tid att jobba tidigare... 

Rapporterna gör att börsen tar lite mer tid än normalt nu i några dagar. När dessa är klara siktar jag på att dra upp bokskrivandet till en timme om dagen. Att jag åt lunch ute med en kompis idag tog lite tid i anspråk. Äter jag hemma vilket jag gör ca 4 vardagar i veckan så finns lite mer dötid under dagen. Ibland kan det till och med bli 20 min tupplur. 

Min fru tränar 2-3 dagar i veckan och då blir det ingen gemensam promenad. Övriga dagar går vi oftast 45-90 minuter. De dagar hon ska träna passar jag på att gå en promenad med podd i öronen på dagen istället. Ofta i kombination med besök på någon matbutik som har bra erbjudande.

Som ni ser är det ofta 10 min glapp under dagen. Då går jag oftast runt i lägenheten och kollar ut genom något fönster och funderar lite. Skönt att få lite dötid och vila hjärnan. Jobbigt att gå direkt från websändning av Castellum på engelska till att skriva bok till att plugga spanska. På jobbet var det ofta möten som låg dikt an vilket blir jobbigt efter några timmar.

Om att tajma marknaden

I samarbete med Lysa:

”Det är aldrig fel att ta hem en vinst” och ”Låt trenden vara din vän”. Två vanliga börscitat som talar rakt emot varandra, det är inte konstigt att många blir förvirrade.

Den absolut vanligaste frågan jag får på mail från bloggläsare är från personer som sparat pengar några år men inte haft koll på det här med aktier och fonder utan har 1-3 års sparande på ett sparkonto. Nu har intresset för aktiemarknaden vuxit fram, kanske tack vare en stark börsutveckling under flera år, och man vill få avkastning på sina sparpengar. Man undrar då om man ska gå in med allt nu, lite i taget eller vänta på en nedgång.

Den näst vanligaste frågan är från läsare som redan är inne i aktiemarknaden och undrar om det inte är läge att ta hem lite vinst nu efter en fin uppgång antingen genom att sälja en del eller att i alla fall sälja några aktier som gått väldigt bra och köpa in defensivare aktier med högre utdelning.

För det första är det extremt svårt att veta var börsen ska ta vägen det närmaste året. Ingen vet helt enkelt, och allra minst en vanlig privatsparare som jag. För det andra är det lika mycket en psykologisk fråga. Hur kommer jag reagera om min portföljs värde halveras. Hur kommer jag reagera om börsen går upp med 20% under 2018 samtidigt som jag har massa pengar utanför marknaden?

Förvirringen ökar ytterligare då vi matas om allehanda experters gissningar om börsens utveckling det närmaste året. Inte minst nu vid årsskiftet då många prognoser (eller gissningar) går att läsa om börsen det närmaste året.

Svårt att veta om man ska sälja eller behålla...

Ett sätt att slippa den värsta beslutsångesten är att ha en grund i sitt sparande som ett månadssparande i ett bredd sparande som följer index på flera olika marknader. Dels får man en bra spridning i innehaven men man kommer också in på marknaden successivt via regelbundna köp. Så behöver man inte grubbla så mycket på om börsen är billig eller dyr just nu och heller inte om vilka bolag och marknader som bör säljas respektive köpas.

Nu när jag slutat jobba blir mitt sparande väldigt lågt men efter att ha fått min sista lön och gjort en plan för året ser jag att jag kommer ha ca 25.000 kr garanterade kronor att investera i år. Det gör att jag kommer sätta in 2.000 kr i månaden på Lysa där jag har en fördelning 89% aktier och 11% räntor.
Läs gärna mer om Lysa och testa din rekommenderade fördelning mellan ränta och aktier. Du behöver inte bli kund eller sätta in pengar för att kunna göra testet.

Får jag mer pengar över tex via extrajobb, fortsatt bokförsäljning eller via bloggens annonser köper jag förmodligen enskilda aktier för dessa pengar. Men det känns bra öka på den stabila grunden i portföljen via billig och bred indexinvestering, så får allt annat bli bonus. Indexförvaltningen minskar risken för dåliga beslut av mig men också skapar mindre stress kring hur aktiemarknaden och enskilda aktier svänger. Min erfarenhet från 20 års sparande är att jag blir mycket mindre psykologiskt engagerad i en fonds utveckling än i enskilda aktiers dagsaktuella pris. Aktierna kan jag gå in och titta till 10 gånger om dagen, även om jag inte har några planer på att agera. Medan indexinvesteringen får sköta sig själv.

Avstämning utdelningar såhär långt

Som jag skrev för några dagar sen handlar mycket av mitt fokus på rapportsäsongen den här gången om utdelningarna. Jag har inga planer på att vikta om i portföljen och när jag nu ska leva på utdelningarna är det spännande att följa. Det blir också väldigt spännande och enkelt att följa något så mätbart som utdelningen jämfört med förra året. Ungefär som att man alltid kan vara glad när Sverige gör mål i fotboll även om spelet i sig inte övertygar. Självklart försöker jag hänga med och se helheten i rapporterna också framförallt i några bolag som Investor och Castellum där jag kollade hela webbsändningen och frågestunden.

Då jag räknat med 3% utdelningstillväxt kan det vara intressant att se hur vi ligger till såhär efter 4 rapporter.
Investor höjer utdelningen med 9%
Kone höjer utdelningen med 6,5%
Castellum höjer utdelningen med 6%
Nordea höjer utdelningen med 4,6%

(Essity är svårare att jämföra då det hängde ihop med SCA förra året. Men i min egna sammanställning delade jag upp förra årets SCA-utdelning på 6 kr och antog att 5 kr kom från Essity och 1 kr från SCA. Det kan vara helt fel då jag inte lagt någon större möda på fördelningen. 2018 års utdelning i Essity föreslås bli 5,75 kr vilket alltså motsvarar en höjning med 15% om min uppdelnings skulle råka vara korrekt. Vi får en bättre bild när SCA meddelat sin utdelning.)

Det ser alltså lovande ut såhär långt måste man säga. Även om jag trott på klart över 3% i alla dessa, utom möjligen Nordea., så är det ändå skönt att det tickar in enligt plan. Det kommer ju några rysare senare, inte minst H&M. Och sen har jag ju dessutom preffarna som inte höjer. Så krävs lite marginal ner till de 3% på övrigt.

Återigen för tydlighetens skull så är utdelningen inte allt och det skapas egentligen inget värde av att pengar flyttas från bolagens plånbok till min. Men tex i fallet med Nordea så tycker jag den höga utdelningen ger ökad trovärdighet till bolagets optimistiska uttalande om 2018. Även om rapporten i sig och resultatet för Q4 inte var något vidare.

Årets fattigaste dag

Idag är det tydligen årets fattigaste dag. För barnfamiljer som får barnbidrag kan ev 19 januari vara en konkurrent. Tyvärr förstärks bilden av att det är fullt normalt att en viss dag är fattig av media som är ute och letar folk som bekräftar teorin om hur fattigt och eländigt det är.

Inte ens välbetalda programledare på TV4 är förskonade från misären. De berättar stolt över hur de levt på havregrynsgröt och påsmat senaste veckan då plånboken är tom.

Nu är väl inte jag rätt person att tycka det är fel att äta havregrynsgröt för att spara pengar. Men att vuxna välbetalda människor tvingas äta annorlunda mat 20 januari jämfört med låt säga 3 april är ju bara pinsamt. 

Att bekräfta att detta är ett normalt beteende tycker jag är helt fel. Istället borde man ifrågasätta hur vuxna människor kan vara så dåliga på att planera. Det skulle vara roligt att se ett experiment med personer som fick hela sin årslön i förskott 1/1. Skulle nog bli mycket gröt den hösten.

Tidningarna svämmar också över av denna typ av reportage med folk som har det kämpigt med pengarna i januari. Man kan ju misstänka att de flesta tidningar frågar tillräckligt många personer ute på stan tills de får sin story om en fattig dag bekräftad. Så flitig var inte reporten på tidningen Corren när han fick uppdraget att hitta fattiga människor. Han nöjde sig med att hugga första bästa personer som passerade vilket gav ett lite komiskt reportage om årets fattigaste dag där ingen av de intervjuade kände igen problemet. 

Dagens rapporter

Två av mina lite större innehav rapporterade idag vilket jag givetvis följde med intresse. Det började med Investor innan börsens öppning och sen Johnson&Johnson efter lunch svensk tid.

Hos Investor är det som bekant de noterade innehaven som står för den absolut största delen av substansvärdet. Och vill man veta hur det går för Atlas Copco, ABB och SEB med flera så är det ju bättre att fokusera på dessa bolags rapporter. Så det släpper vi. Det som enligt mig är mest intressant är helägda dotterbolaget Mölnlycke (som är ett av Investors största innehav), substansrabatten och utdelningen.

Om vi börjar med Mölnlycke har man lite problem med tillväxten i USA och Europa, där det står still. Däremot växte tillväxtmarknaderna med runt 25% under förra året. Då dessa länders andel är låg skapar det bara en tillväxt för bolaget som helhet på ca 2%. Får det fortsätta växa bra på tillväxtmarknaderna så blir det ju viktigare år efter år. Ungefär som H&Ms e-handel som behöver fortsätta växa bra ett tag till innan det ger riktig effekt på totalen..

Substansrabatten är lite lurig eftersom Investor redovisar två alternativ. Ett där man marknadsvärderar helägda bolagen som ger substansvärde 503 kr per aktie och en mer försiktig redovisning som man använt tidigare som resulterar i substansvärde på 440 kr per aktie. Helt ok rabatt oavsett hur man räknar med andra ord.

Utdelningen då? Precis som jag hoppades höjde man utdelningen med ca 9% till 12 kr, uppdelat på 8 kr i vår och 4 kr i höst. Bolaget har en belåning lägre än deras mål. Det finns alltså möjlighet att göra affärer och köpa nya bolag om värderingarna blir mer attraktiva. Nu tycker Investor det varit för dyrt när man letat förvärv. Man har dock köpt aktier i Ericsson för ungefär 2 miljarder det senaste dryga året till ett pris runt 50 kr per aktie. Hittar man inget prisvärt att köpa i kanske vi kan vara ännu tryggare i en utdelning på 13 respektive 14 kr kommande år med tanke på den låga belåningen.

Totalt sett tycker jag det ser stabilt och bra ut för Investor. Hade jag mer pengar att köpa för skulle Investor fortsatt ligga bra till på priolistan. Jag litar på att de har bättre koll än mig på när läget finns att köpa bolag eller aktier till rätt pris. Att få det till rabatt är inte så dumt.

Stabilt och bra tycker jag även Johnson&Johnsons rapport var även om jag inte lagt ner lite mycket tid på den som Investor. De räknar med att tjäna 8-8,20 dollar per aktie 2018 vilket borgar för  fortsatta höjningar av utdelningen många år till. JNJ har höjt varje år i över 50 år. Förväntningarna var dock höga efter en stark utveckling av aktiekursen den senaste månaden vilket resulterade i en nedgång under dagen på över 4%. Inget besked om utdelningen kom i samband med dagens rapport utan det blir i nästa kvartal inför utdelningen som sker i sommar och följande 3 utdelningar (man delar ut 4 gånger om året).

JNJ är väl inte direkt billig men med dagens nedgång och lite billigare dollar så är det bättre att köpa nu än för ett par veckor sen iaf.

"Alla dessa unga pensionärer"

Vet inte om det är jag som missat något. Men allt oftare hör man folk prata om "ALLA dessa unga aktiesparande pensionärer". Men var är dessa ALLA egentligen?

Några exempel:

- När duktiga och trevliga Patrik Wahlén från Volati var med i podden Fill or Kill för en månad sen och de kom in på deras preferensaktie sa han att preffar var intressant nu när det "verkar vara populärt att pensionera sig tidigt". Vilket gav ivriga fniss från övriga i studion.

- Ingen har väl glömt Claes Hembergs totala bottennapp med blogginlägget "Pension vid 30 en stollig idé"

- Aftonbladets artikel om den växande trenden Ekonomiskt fri vid 30.

- Idag skrev den kända Twittraren Shark Week såhär:

För att nämna några exempel som jag hade färskt i minnet. Jag har stött på många många fler exempel på folk som reflekterat eller förfasat sig över detta växande fenomen det senaste halvåret.

Men är det verkligen en sån folkrörelse? Visst jag har många följare som säger att de delar mitt mål och ser fram emot att också kunna sluta jobba i tidig ålder. Men det är en sak att ha ett mål och något annat att verkligen lyckas genomföra det. Vissa kanske tröttnar på sparandet vid nästa börskrasch, andra kanske kommer trivas bra på jobbet när kapitalet är tillräckligt stort och jobba vidare ändå. 

I tweeten ovan får man känslan att det sitter 1000-tals människor runt om i Sverige som slutat jobba tidigt och lever väldigt billigt nu för att aktieutdelningen ska räcka resten av livet. Och det kanske det gör. I så fall skulle jag gärna komma i kontakt med er. Jag har fått 2-3 mail från läsare som gjort en liknande resa som mig. Sen har vi ju kanske 3-4 bloggare förutom mig som också kunnat sluta jobba senaste åren runt 40-årsåldern. Och därutöver någon pensionerad hedgefondmäklare. Men inte kan all denna hype baseras på 5-10 personer av 10 miljoner? I så fall finns det fler elitsatsande backhoppare än aktiesparare som pensionerat sig vid 40? Man läser i så fall förhållandevis lite om den här nya lika starka trenden om att alla ska satsa på backhoppning nuförtiden.

Så inte kan hypen kring att "nu ska tydligen ALLA pensionera sig tidigt och leva på existensminumum" baseras på mig, Farbror Fri, Petrusko och Utdelningsseglaren? På tal om existensminimum och sitta i ett lågbelånat hus och frysa så har vi bokat en kryssning i Karibien i mars. Och Farbror Fri är på långsemester i Mexiko. Och Utdelningsseglaren är också på långsemester utomlands. Och Petrusko kör tacos med lyxig avokado så gott som dagligen. Känner inte riktigt igen bilden av misär som målas upp på vissa håll. Men allt är väl relativt.

Maila mig gärna på bloggmiljonaren@hotmail.com om ni finns där ute och har gått i tidig pension i hemlighet utan någon blogg. Trenden kanske är superstor bara att jag missat den.

Vill även passa på att förtydliga att jag absolut inte har något emot det stora fokus som fenomenet har. Jag tar heller inte illa vid mig av kritik från folk som väljer att leva på annat sätt och tycker det är vansinne att leva för 30.000 i månaden på 2 personer när man kan leva på 70.000 i månaden om man jobbar vidare 30 år till. Jag tycker det är toppen att man får göra som man själv vill!

3% utdelningstillväxt

I gårdagens inlägg skrev jag att jag räknade med 3% organisk utdelningstillväxt över tid, och att det också är just 3% tillväxt som behövs som behövs för att jag ska nå mitt mål om 120.000 kr i utdelning i år. Jag fick en del frågor om detta på Twitter, bloggkommentarer och också mail.

Vad är organisk utdelningstillväxt?
Om vi börjar med vad jag menar med organisk utdelningstillväxt så är det alltså den genomsnittliga tillväxten i utdelning per aktie. Min totala utdelning som 2017 var 104.000 och i år beräknas bli runt 120.000 växer ju betydligt mer än 3%. Det beror främst på att jag köpt fler aktier genom att återinvestera utdelning och använda lönen för nysparande. Med organisk utdelningstillväxt menar jag istället hur mycket utdelning hade gått upp från ett år till nästa utan att jag köpt eller sålt någon aktie.

Detta är främst intressant från nu och framåt då köpet av nya aktier kommer vara väldigt begränsat. Med 3% utdelningstillväxt kommer alltså min portfölj sköta sig själv och slå inflationen som kanske kommer ligga runt 2% i snitt. Den köpkraft som utdelningen ger idag kommer öka något över tid om målet om 3% utdelningstillväxt uppnås.

Hur har jag kommit fram till just 3%?
Många har också frågat hur jag räknat ut 3%, om det är högt, lågt eller genomsnittligt, vad jag har för historiskt snitt etc. Om vi börjar med min egen historik så har jag egentligen bara varit fokuserad på utdelningen de senaste 2-3 åren. Innan det hade jag betydligt högre andel fonder, jag har också gjort vissa försök att tajma marknaden genom att sälja aktier med förhoppning om att kunna köpa tillbaka billigare. Så jag har ingen jättelång historik av att titta på utdelningstillväxten i min egna portfölj.

Jag har istället lagt upp en plan på att försöka köpa bolag som ska uppnå en viss målsättning. Snarare än sätta upp en målsättning utifrån vilka bolag jag äger och vad som är rimligt för dem att lyckas med. När jag 2015 började köpa mycket aktier med målet att "aldrig" sälja och fokusera på utdelningen satte jag upp 2 långsiktiga mål. 4% direktavkastning och 3% utdelningstillväxt. Som ett genomsnitt över långa tidsperioder.

Något ganska självklart som jag inte tänkt på tidigare men som blev något av en aha-upplevelse för några år sen är att ett bolag som har en direktavkastning på 4% och höjer utdelningen med 3% om året behöver ha en kursuppgång på 3% om året i aktiens pris för att direktavkastningen ska ligga kvar på 4%. Dvs summan av utdelning i procent och utdelningshöjningen i procent ger en bra bild av en förväntad totalavkastning.

7% är en rimlig men försiktig prognos på den period jag ska leva på aktiernas avkastning, dvs resten av mitt liv. (Notera att detta är alltså 7% i absoluta tal från vilket inflationen ska dras bort. Det är en försiktig prognos då man ofta snarare pratar om 7% real avkastning på börsen). Sen kommer ju aktiekursen svänga mycket mer kortsiktigt och påverkas av saker som ränta, politisk oro etc.

Det gör att ett bolag med direktavkastning 5% bör ha förutsättning att höja utdelningen med 2% om året för att platsa i portföljen. Medan aktien med 3% direktavkastning bör klara av att höja med 4% om året för att platsa. Preferensaktier som inte kommer höja utdelningen alls ska med ovanstående logik egentligen dela ut 7% om året för att vara värd en plats i portföljen. Nu har jag ju köpt lite preffar till 6,5% utdelning senaste året då jag är beredd att byta lite extra kassaflöde i form av högre utdelningar i närtid och den något lägre risken mot en lägre totalavkastning än vad som kan förväntas långsiktigt med stamaktier.

Jag undviker även bolag under 3% utdelning då jag inte tycker tex 1% direktavkastning i kombination med låt säga 8% tillväxt fungerar lika bra enligt räkneexemplet ovan även om summan här blir hela 9. Jag behöver pengar redan kommande år, så att utdelningen blir bra på 15-20 års sikt med ränta på ränta av stora höjningar är en klen tröst för mig. Det är heller inte lika klart samband i att kursen går upp i takt med höjd utdelning om vi kommer från hög värdering/låg utdelning.

Castellum till 4% direktavkastning där jag räknat med en tillväxt på 5-6% och Investor till 3% direktavkastning med förhoppning om tillväxt på 6-7% slår båda totalsumman 7% med marginal, vilket förklarar att det varit mina stora köp de senaste åren.

Kan man verkligen räkna såhär?
Ja det anser jag. Den stora fördelen för mig är att jag slipper lite av funderingar i stil med "när ska marknaden äntligen förstå värdet av denna affärsmodell/bolag". Fokus på utdelning och utdelningstillväxt gör att marknaden och prissättning blir lättare att förstå för mig. Däremot försvinner ju möjligheten att tjäna snabba pengar på att se värdet i ett bolag innan marknaden och köpa för att vänta in rättvis värdering och sen sälja bolaget.

Sen är ju inte beräkningen immun mot dåliga köp eller felaktiga antaganden. När jag köpte H&M till 4% direktavkastningen var det för att jag trodde på utdelningstillväxt på minst 3% om året. Nu är ju snarare frågan om de kan undvika att sänka och aktien handlas till 6% direktavkastning. Notera att 6% fortfarande kräver en höjning över tid för att platsa.

Att köpa aktier bör ju bygga på någon form av tanke eller tro. Annars kan man ju köpa fonder lika gärna. Men marknaden är ju överlag någorlunda effektiv så köper du ett storbolag till 3-5% direktavkastning så är det rimligt att räkna med att du får viss tillväxt automatiskt utan att behöva göra någon jätteavancerad egen uträkning på rimlig utdelning år 2020.

Med min modell där målet är 4% direktavkastning och 3% utdelningstillväxt kan man även styra prioriterade köp. Är direktavkastningen i portföljen som helhet för låg prioriterar man köp av högutdelare och preffar. Medan om genomsnittliga direktavkastningen letar sig över 4% kan man med gott samvete köpa något med lägre utdelning om det kompenseras med högre chans till höjning av utdelningen över tid. Min portfölj idag ligger lite under 4% direktavkastning vilket gör att jag räknar med lite mer än 3% utdelningstillväxt. Det gör också att jag köpt en del preffar för att närma mig tänkt direktavkastning.

Obs detta är alltså inte modellen för dig som är duktig på att analysera marknaden och vill slå index med 10% om året eller mer genom att hitta felvärderade bolag.

Förutsättningarna för utdelningsåret 2018

Ja då närmar vi oss en spännande vecka med rapporter och förslag på utdelningar för kommande år. Förutsättningarna är följande:

2017 fick jag 104.000 kr i utdelning. Jag har köpt en hel del aktier senaste året vilket gör att jag med exakt samma utdelning per aktie som förra året skulle få 116.860 (räknat på samma valutakurs som vid utdelningen förra året för de utländska bolagen).

Tar jag sedan 116.860 x 3% utdelningstillväxt vilket är det jag räknar med kommer utdelningarna med några 100-lappars marginal passera målet 120.000 i utdelning.

Enligt en artikel i SVD så beräknas utdelningarna på Large Cap bli 263 miljarder jämfört med förra årets 251 miljarder. Vilket motsvarar en tillväxt på ca 5% (med reservation för att inte antalet bolag har förändrats i så stor omfattning att det påverkar totalen nämnvärt, vilket jag inte tror men inte vet säkert). Nu har jag någon procent preffar i portföljen som ju inte kommer höja alls. Men räknar kallt med att klara målet 3% ändå.

Ganska kul att ett mål jag satte upp för flera år sen ser ut att stämma såpass bra. Utdelningen för 2017 blev lite högre än jag räknat med, å andra sidan hade jag räknat med att jobba lite längre och fortsätta fylla på med nya aktier under en längre period in på 2018. Men nu jämnade det ut sig. Det visar att utdelningarna är betydligt lättare att förutspå än aktiekurserna.

10.000 kr i månaden i utdelning blir en bra bas. Som sen kompletteras med fondförsäljning, bokförsäljning, bloggreklam och ev något extrajobb när andan faller på. Under 2019 och framåt alltså. I år kommer jag leva på slutlön och sparad semester.

Det kommer finnas anledning att återkomma i ämnet utdelningar de närmaste veckorna.

Tiden och avkastningen

Oavsett om Albert Einstein verkligen sa det där om att ränta på ränta var jordens 8e underverk så är det ett mäktigt fenomen. Men också något som tack vare sin imponerande kraft kan vara lite svårt att veta hur man ska använda. Jag tänkte därför ta två konkreta exempel på saker man ibland hör:

"Tiden och avkastningen är mycket viktigare än hur mycket man sparar"
Det ligger ju lite sanning i grunden på det här. Vilket man märker när man sitter och pillar i en sparkalylator som tex Stefan Thelenius eminenta variant. Det som stämmer och är bra att ta med sig är att det är viktigt att komma igång tidigt och att en liten skillnad i avkastning (tex via en årlig avgift) skapar väldigt stor skillnad över långa tidsperioder.

Problemet är att det är väldigt lätt att sitta i en sparkalylator och ändra från 7 till 8% årlig avkastning. Och det är precis lika lätt att ändra sparhorisonten från 20 till 30 år. Det tar bara en sekund och några snabba tryck på tangentbordet så ser man hur staplarna drar iväg och lockar fram dagdrömmarna om ett liv i lyx om bara 30 år med 8% avkastning. Men för dig som sparar för ekonomisk frihet är det rätt segt att ställa väckarklockan och gå till jobbet i 10 år till, vilket ju faktiskt är verkligheten bakom ändringen från 20 till 30 års sparhorisont.

"Om du dubblar insättningen så mångdubblar du slutresultatet"
Tycker du påståendet låter sjukt. Lyssna i så fall på 1,5 minut av denna podcast från Lyxfällan (börja på 3:55). Där säger de ordagrant att "slutresultatet blir mångdubbelt högre av att spara 2000 kr i månaden än 1000 kr i månaden tack vare att hävstången tar ut sin rätt". Påståendet är givetvis är helt galet. I så fall skulle det vara skillnad på att spara 2000 kr i en ISK istället för att spara 1000 kr styck på 2 olika konton innehållande exakt samma fond. Alla kan tänka och säga fel, men att en ekonomiexpert säger något så galet bevisar hur svårt det är att förstå ränta på ränta och hur det verkligen funkar.

(Tillägg till ovan: Har nu blivit uppmärksammad på att en lyssnare försöker rätta till misstaget i slutet av avsnitt 20. Men de står på sig och hävdar att det minsann stämmer. Pinsamt. Sen kryper de till korset ytterligare några avsnitt senare.)

Slutsatsen är att det är absolut jätteviktigt att börja tidigt och låta tiden och avkastningen verkligen få chansen att sätta musklerna i ditt kapital. Jag har själv ett exempel i min bok där 1 person sparar 1000 kr i månaden från 20 års ålder och den andra sparar 2000 kr från 30 års ålder. Inte ens när de fyller 100 år har den personen som sparar 2000 kr i månaden kommit ifatt, trots nästan dubbelt så stor total insättning. Men för dig som redan kommit igång med sparandet är det ingen mening att sitta och älta att du borde börjat tidigare. Fundera däremot gärna på vad det innebär att ändra några enstaka år i uträkningen framåt. Det må upplevas som liten skillnad idag att välja 20 eller 22 års horisont. Men där och då då alternativet att ha pengarna eller friheten idag eller om 2 år kommer det kännas som en enorm skillnad. Troligtvis större skillnad än vad den sista ölen på dagens after work gör för skillnad för din lycka i livet på lite längre sikt.

Så ränta på ränta är mäktigt och pengamaskinen är stark. Men precis som en formel 1 bil kräver den att man stoppar in mycket bränsle för att den ska nå sin fulla potential.

Långsiktighet

En äldre före detta kollega berättade en gång historien om hur han och hans fru köpte en sjötomt i Roslagen. De var båda runt 25 och hade just börjat jobba på den tiden. Räntan var hög och lönerna låga. Första året gick åt till att röja bort träd på tomten, han åkte ibland ut direkt efter jobbet röjde tills det blev mörkt då la han sig och sov i ett vindskydd han byggt för att kunna röja någon timme till efter soluppgången nästa morgon. Sen var det dags att åka till jobbet (där det förhoppningsvis fanns möjligheter för dusch om ombyte).

Nästa år fortsatte i ungefär samma stil med då byggdes istället stommen till huset upp. Tredje året fick de råd att gräva en brunn och fjärde året kopplades elen in. Utlandssemester var bara att glömma dessa år, alla pengar gick till huset. År 10 kom bastun på plats och år 12 bryggan. Ja ni förstår principen och förhoppningsvis att man kan ta detaljerna i hans historia med en nypa salt. Det är ändå något i den här historien som jag verkligen gillar och som jag inbillar mig blivit allt mer ovanligt med tiden. Känner ju ingen jämngammal som skulle göra något i stil med ovanstående. Vill man ha ett sommarställe så får man väl köpa ett färdigt ställe där man max behöver göra en mindre renovering, med hjälp av hantverkare så klart. Sen får det lösa sig med lånen känns mer som dagens inställning.

Lite samma sak tycker jag det är med investeringar och målet om ett friare liv. Vi är en växande skara som jobbar mot detta mål långsiktigt, men frågan är om det inte är många många fler som går mer på impuls när det kommer till att förändra sitt liv? Jag har flera personer i min omgivning som efter karriär med hög lön och 60 timmars arbetsveckor helt plötsligt kommer på att de ska skola om sig till lärare, flytta till Barcelona och bli bartender, börja jobba som "coach" eller starta en blomsteraffär utan någon riktigt vattentät affärsplan. Ingen av de som gjort ovanstående har haft något sparkapital att tala om inför omställningen. Det är toppen att man följer sina drömmar och vågar ta steget att byta inriktning. Att veta vad man ska jobba med i 45 år som 20 åring är ju inte så lätt. Men tänk om man hade planerat och haft lite framförhållning, då hade kanske omställningen och möjligheten att följa sina drömmar på ett bra sätt varit ännu större.

De exempel jag kan komma på vad gäller långsiktighet i min omgivning är personer som hittat en hobby som de hållit på med väldigt många år, ofta sen de var i tonåren och numera är extremt duktiga på. Men även här är de långsiktiga en minoritet. Betydligt vanligare är någon som satsar hårt på löpningen 2-3 år och trots goda resultat på marathon (och lägenheten full med skor, pannlampor, löparryggsäckar och kompressionskläder) numera är överviktig och stillasittande. Skillnaden är att den långsiktige ser sin hobby som en naturlig del av livet medan marathonlöparen kanske mer jagar yttre motivation i stil med att klara loppet på en viss tid för att vara snabbast på jobbet. Vilket fungerar under en begränsad period, men inte under minst 10 år.

Att spara sig till ekonomisk frihet är ett långsiktigt projekt om man ska nå full frihet och inte behöva förlita sig på bidrag eller flytta ut i skogen. Min egen hobbyanalys är att du behöver se sparandet och investeringarna som en naturlig del av livet. Du kan absolut skruva upp takten lite extra i sparandet under några perioder men det får inte kännas som en plåga eller uppoffring. Då blir det väldigt svårt att hålla ut i de 10-20 år som krävs.

Håller ni med?   

Jag gör en omvänd vinstvarning

Vinstvarningarna har duggat tätt senaste dagarna. Idag var det Skanskas tur. Ett bolag jag suktat efter en tid utan att slå till. Jag äger de ju via Industrivärden men då de bara står för 5% av substansen där blir det inte mycket för mig, även om Industrivärden är ett av mina större innehav.

Själv kommer jag behöva göra en omvänd vinstvarning efter lite mailkontakt med lönekontoret på före detta jobbet. Jag har räknat med 3 normala månadslöner nu när jag får sista lönen i slutet på januari, men det verkar snarare bli lite mer. Fick ingen exakt summa så blir lite spännande att vänta in lönespecen. Förutom sparad semester och 2018 års semester har vi någon pott på halvdagar, röda dagar, arbetstidsförkortning och gud vet allt som skulle betalas ut i pengar. Under januari får jag även uppdaterade siffror på bokförsäljningen från slutet av förra året vilket ligger till underlag för min kommande fakturering. Så hoppas på bra bokförsäljning och lite extra slutlön (preliminära siffrorna ser som sagt lovande ut i både fallen) och att det därmed kanske går att klämma in några aktieköp till i år.

I övrigt trivs jag allt bättre med livet som "pensionär". Jag närmar en månad nu och det har utan tvekan varit den bästa månaden i mitt liv. Det passar säkert inte alla, men till alla er som tror det skulle passa er och kämpar på där ute kan jag bara säga en sak: Spara några kronor extra varje månad så ni tar er snabbast möjligt till friheten. Det är absolut värt det!

Nästa vecka drar rapportperioden igång på allvar. Ska bli kul att kunna följa det på ett annat sätt än när jag jobbade. Jag ser främst fram emot följande:

23/1 - Investor (12 kr i utdelning? Upp en krona per år varje år sen 2009 i så fall)

25/1 - Castellum (hoppas på 5,30 i utdelning dvs 6% höjning sen förra året)

25/1 - Kone (år 2050 beräknas 6,4 miljarder människor bo i städer, det vill säga en ökning med över 2 miljarder från idag, det blir några nya hissar för en global storspelare som Kone.)

26/1 - Atlas Copco (blir det extrautdelning på 10 kr? Det skulle ge mitt liv som "utdelningslevare" en kickstart.)

31/1 - H&M (kommentarer överflödiga)

Jag kommer inte handla något i rapportperioden men ska försöka läsa på lite extra om mina bolag och förväntningarna kvällen innan rapporten för att få en spännande upplevelse när siffrorna släpps och sen följa med på EFN:s och DI:s morgonsändningar. Blir precis som med sport mycket roligare om man är insatt och har något förhållande till siffrorna som presenteras.

Det var bättre förr...

Jag måste få börja dagens inlägg med att gnälla lite. Idrottsgalan igår alltså... Vem hade räknat ut att Marcus och Martinus var rätt artister för den här målgruppen? Vem hade skrivit manus till sketcherna? Var jag verkligen ensam om att tycka mammors evighetslånga tal var så pinsamt så jag fick byta kanal? Häst-vinnaren orkar jag inte ens kommentera...

När man ska göra underhållning i Globen för en miljonpublik på TV tycker jag man ska kasta in lite säkra kort som Robert Gustafsson, Joe Labero och Carola. Oavsett vad man tycker om dessa 3 så är det iaf fullblodsproffs som levererar kvalitet i någon form. Men jag verkar mer eller mindre ensam om min åsikt i alla fall om mammorna, så det var säkert personligt och bra för de som klarade sig från att byta kanal.

Något som är betydligt bättre än fyra mammor som kommer av sig och pratar i munnen på varandra på en scen inför storpublik är Sparpodden avsnitt 1-60. Åren går och det är nu över fyra år sen Jan och Günther började podda. Jag lyssnade på två slumpvisa avsnitt jag inte hört sen de släpptes nu i helgen. Helt otroligt bra jämfört med alla dagens poddar om ekonomi och sparande tycker jag. Bra dynamik och konkreta tips på lyssnarfrågorna som skickades in. Vi var många som verkligen lärde oss något i varje avsnitt där i början.

Sen är det ju alltid lite kul att höra att Telias aktiekurs på 50 kr och utdelning på 3 kr per år är så gott som stensäker (jämfördes med en obligation), Bitcoin på 600 dollar är en uppenbar bubbla, räntan kan knappast bli lägre etc. Jag tror det är väldigt lärorikt att fundera på att många av dagens sanningar kommer framstå som komiska om så lite som 3-4 år. Roligt dock att mer tidlösa och allmänna tips som att det är svårt att tajma marknaden, månadssparande, våga ta risk etc har visat sig vara klockrena tips såhär långt i alla fall.

Blev glad idag när jag såg Günther skicka en passning till Jan via Twitter. Drömmer fortfarande om att vi får se denna duo ihop någon gång i framtiden.

Årets deppigaste dag

Januari verkar inte vara någon toppenmåndag direkt. Enligt engelska forskare är 3e måndagen i januari årets deppigaste dag. Och om bara 1,5 vecka så är det dessutom dags får årets fattigaste dag (24/1). Den senare får vi anledning att återkomma till, så idag fokuserar vi på deppigheten.

Slutsatsen att just idag skulle vara så deppig baseras på en uträkning av ett antal faktorer (dock inte 100% vetenskapligt accepterad formel ska tilläggas). Till exempel att dagarna är korta så det är mörkt både när man går till jobbet och kommer hem, dåligt med pengar efter julen och heller ingen lön att se fram mot de närmaste dagarna. Risken finns också att vi ungefär nu har brutit våra nyårslöften vilket ju är lite deppigt. Måndagen i sig behöver väl ingen närmare förklaring vad gäller deppighet.

Lösningen på nästan alla dessa problem är givetvis att uppnå ekonomisk frihet med passiva inkomster där du själv kan styra din tid. Du kan då vara utomhus någon av de 5 timmar då det är ljust mitt på dagen (eller bo i ett land på vintern där dagarna är längre), du behöver inte bekymra dig om pengar efter julen och den 25e är inte längre helig som dag för löneutbetalningen. Det deppiga i måndagar försvinner också så fort du slipper jobba, då är de ju helt plötsligt som vilken annan dag som helst. Man skulle till och med kunna argumentera för att det är större chans att klara sina nyårslöften om man kan lägga fullt fokus på det istället för att försöka byta vanor samtidigt som man ska sköta jobb, vardagspussel och försörjning parallellt.

De tog upp frågan med årets deppigaste dag på Nyhetsmorgon och en psykolog gav lite tips på hur man skulle ta sig igenom deppigheten. Mycket bra saker som att motionera vilket har visat på bra effekt inte bara för fysisk hälsa utan även psykiskt. Ett annat tips var att vara extra snäll mot andra vilket glädjer både en själv och omgivningen. Hon rekommenderade också att trösta sig själv genom att ta en sovmorgon, hoppa över föräldramötet, köpa godis och sitta inne och kolla serier. Utan att vara någon psykolog måste jag ändå ifrågasätta metoden att trösta sig själv och bara dämpa symptomen istället för att försöka lösa orsaken till deppigheten. Visst om det var en magisk dag som man behövde ta sig igenom så kunde det väl funka med godis, men man blir ju knappast mindre deppig nästa måndag av att man hoppade över förra veckans föräldramöte och nu verkligen brutit nyårslöftet inte heller kommer i kläderna för att man legat hemma och ätit godis i en vecka?

Jag tror helt klart mer på att sätta upp en långsiktigt mål och jobba mot det. Det kommer inte bara ge glädje den dagens man uppnått det utan även under resans gång. När jag hade extra tufft och tråkigt på jobbet och just hade haft ett möte med massa pajkastning så gick jag alltid in i ett konferensrum och kollade 1 minut på mitt excelblad med antal aktier nu jämfört med förra året, prognos på utdelningen kommande år etc. Efter det var det alltid lätt att jobba vidare och tänka att om bara några veckor är det ny lön som ska in i portföljen och ta mig ett steg närmare friheten. Bättre än all choklad i världen!

Intressant bok

Av en slump hittade jag en intressant bok idag. Den har några år på nacken men titeln gjorde att jag reagerade. Raka motsatsen till min filosofi kan man nog säga.

Jag tycker boken var rätt intressant, även om jag ska erkänna att jag inte läste den från pärm till pärm. Då den var uppdelad i separata intervjuer så kunde man välja och vraka lite. Nästan alla personer som medverkade i boken såg ordet "pensionär" som något fult och negativt. De vill bidra, vara någon och fullgöra sin plikt genom hårt arbete så länge som möjligt. Vad skulle de göra om de inte jobbade? Vem skulle de vara om de inte var sin yrkesroll?

En av de medverkande, bryggeridirektören Jens Spendrup, sa att han vid tillfället för intervjun tjänade runt 1 miljon netto per år. Han tyckte det var bra men hade samtidigt en massa grejer han skulle vilja göra om han istället tjänade 1,5. Drivet efter den där sista halvmiljonen per år skapade arbetstillfällen och skatteintäkter vilket fler än han själv i så fall gynnas av. När han väl slutade jobba såg han fram mot att segla runt i Östersjön med båten fylld av böcker och ett instrument. Vilket ju låter som rätt billigt...

På tal om bok, pension och frihet att göra vad man vill på dagarna. Något jag funderar mycket på nu på slutet är om jag ska skriva en till bok. Jag tyckte det var riktigt roligt med min förra både att skriva och sen se den bli verklighet och följa försäljningen. Då den skrevs på ett halvår på kvällarna efter jobbet borde det ju verkligen finnas alla förutsättningar nu när jag har gott om tid. Men jag har haft svårt att komma på vinkeln. Den första gav sig nästan självt.

Jag har börjat landa i ett spår nu sista veckan som jag tror kan bli bra, men det är ännu bara på planeringsstadiet. Det jag tänker mig är att den ska handla om ekonomiskt oberoende/frihet. Vägen dit men också vad som händer sen. Inte bara ur min egen högst begränsade erfarenhet utan både ur forskningens och andra personers erfarenhet. Stämmer myten att de flesta som vinner flera miljoner på spel är utfattiga och olyckliga ett år senare? Vad driver de som väljer att jobba vidare fast de har en miljard och hur tänker andra som kan tänka sig att flytta ut i skogen och klara sig på 1 miljon? Och lite annat, som jag inte vågar avslöja här så ingen snor min idé innan jag ens hunnit sätta igång.

Lunch ute idag

Under 2017 började jag äta lunch ute med kollegorna ett par gånger i veckan. Utelunch är något jag tänkte fortsätta med till viss del även som "pensionär". Jag tänker mig ungefär en gång i veckan.

Jag har ett rikskort (fd rikskuponger) från jobbet som är laddat med några tusenlappar som jag behöver göra slut på under 2018. Då det går att handla i matbutiker med kortet är det inget problem i sig, men tänker mig att det som finns på kortet är något jag unnar mig att äta ute för.

Lunch är betydligt mer prisvärt än att äta middagar ute eller på helger. Inte minst då jag 99 gånger av 100 väljer buffé och givetvis passar på att träna på förmiddagen innan dessa luncher.

Idag blev det wienerschnitzel i min ensamhet. Men jag kommer minst 2-3 gånger i månaden se till att använda utelunchen som ett tillfälle att träffa andra. Den här veckan blev jag bjuden på lunch i måndags så det kändes toppen att köra själv idag.

Lite fredagskänsla är det trots att jag inte längre jobbar. Då min fru fortfarande jobbar blir det fortfarande lite speciellt med fredagar. På Spåret och vetskapen att ingen av oss har något att passa på imorgon skapar skön känsla.

Spara småbelopp varje dag

Idag på min förmiddagspromenad lyssnade jag för första gången på väldigt länge på Filips&Fredriks Podcast. Den var sponsrad av Nowo som är ett sparande som bygger på att man sätter in små belopp antingen dagligen eller automatiskt varje gång man handlar. Hade hört talas om det någon gång tidigare men aldrig kollat upp det. Så reklamen fyllde sitt syfte.

Jag lyckades däremot inte förstå fördelen med deras system efter ett besök på hemsidan. Möjligt att det kan upplevas som ett roligare sätt att spara för några att sätta av 100 kr lite då och då via en app. Jämfört med ett autogiro som sköter sig självt. Jag har dock väldigt svårt att tro att sparandet skulle bli större av att hålla på att krångla med småöverföringar och det verkar vara ett långsiktigt pensionssparande som är upplägget. Risken att man tröttnar på att använda appen tror jag är större än att man går in och avslutar sitt autogiro. Det finns också ett speciellt betalkort där man kan ställa in hur många procent av det man handlar på kortet som ska föras över till sparandet. Sparandet verkar hamna i en ok blandfond med relativt låga 0,3% i avgift.

Tidigare i veckan så stödde jag på ett liknande fenomen då Aftonbladet och Expressen hade mer eller mindre identiska rubriker i sina tidningar. Förutom att Expressen körde med ett högre belopp.

Aftonbladet: Spara 10.000 utan att märka det
Expressen: Spara 20.000 utan att märka det

Kvällstidningarnas metoder byggde på att man under varje måndag skulle ett litet belopp på ca 10 kr, sen öka besparingen dag för dag tills man på söndagen sparade ett lite större belopp på en bit under 100-lappen. Sen började man om med samma låga belopp nästa måndag. Metodiken skulle på något sätt vara att man hoppade över allt dyrare saker dag för dag, ett mellanmål på måndagen, en after work öl på torsdagen och en bio på helgen.

Trots att jag i grunden vill uppmuntra till allt sparande och tänker att alla metoder är ju bättre än inget så har jag väldigt svårt att se fördelen med dessa upplägg av att spara lite varje dag jämfört med att börja med att sätta av ett större belopp direkt efter lönen.

Jag kan verkligen inte se skillnaden på att sätta av 10% direkt i början mot att det automatiskt dras 10% varje gång man betalar med kortet. Och kvällstidningarnas system är ju om möjligt ännu snurrigare. Hur tusan sparar man in just 22 kr en dag? Det finns väl ingen som har en exakt budget för varje dag och därmed kan göra en neddragning med ett visst belopp för den dagen?

Men jag har även sett många inbitna sparare som har liknande belopp att de swishar över 20 kr eller en procent av köpet till ett sparande varje gång de handlar. För att tvinga sig själv att fundera på hur mycket och ofta man drar kortet. Så det kanske finns någon uppsida och vits med dessa upplägg även om inte jag fattar det. Jag tror ju i så fall betydligt mer på appen Nowo än Aftonbladets och Expressens upplägg med att spara ett visst ojämnt litet belopp varje veckodag.

Vad säger ni läsare? Har ni några positiva erfarenheter av att spara på annat sätt än det klassiska att föra över en klumpsumma direkt efter lön? Vad är det jag inte fattar?

Veckans matinköp

Även om vi idag lever betydligt dyrare än för några år sen så är det en viktig princip för oss att inte betala mer än nödvändigt för varor. Så att den utökade budgeten verkligen ger ett ökat värde och inte försvinner på dumheter.

Matinköp är en sån sak där vi verkligen försöker äta så gott, nyttigt och varierat som möjligt till bästa möjliga pris. Veckans matinköp ser ut såhär (kan kompletteras om Ö&B kommer med några fina erbjudanden ikväll då de kör onsdag kväll istället för söndag kväll som övriga). Hoppas nedanstående kan vara lite inspiration både för vad som är billigt denna vecka men också hur man kan tänka på längre sikt.

ICA Nära Måndag 
10 ägg - 15 kr
400 g sejfilé - 20 kr (köpte 2 paket)
1 kg morötter - 5 kr

Willys Tisdag
900 gram Kycklingfilé - 29,90 kr (köpte 3 påsar)
Blodpudding 2 x 500 g - 10 kr
Kvarg 2 x 500 g - 18 kr
3 paprikor - 14,90 kr
500 g Tomater - 12,90 kr
2 Pepsi Max - 22 kr

ICA Maxi Onsdag
Nötfärs Svensk 12% - 59,90/kg (siktar på ca 2,5 kg)
3 paket Tortillas (8 pack) - 25 kr
375 g torskfilé - 30 kr

Rätt mycket mat för ca 400 kr. Förutom att kycklingen är från Danmark och att grönsakerna inte är ekologiska och finns det heller inte så mycket att klaga på. Tror jag, men misstänker att ni kommer motbevisa mig där.

Vissa saker som Pepsi Max är ju ren lyx (men absolut inte dåligt hälsomässigt att dela på 1,5 liter för två vuxna människor enligt all tillgänglig vetenskap) men den tillför värde i form av smak. Och med en budget på 20.000 kr i månaden för 2 personer handlar det inte om att jaga varje krona genom att avstå saker. Men gärna att köpa så billigt som möjligt av det vi vill ha.

Kyckling, sej, torsk, tortillabröd och nötfärs åker in i frysen. Blodpuddingen håller till mitten av mars och Pepsin några år. Ägg, kvarg och grönsaker äter vi ändå varje dag. Så det handlar heller inte om att vi måste äta vissa saker den här veckan för att det var erbjudande. Vi köper det som är billigt och äter sen det vi känner för från vår välfyllda frys.

Även när vi både jobbat heltid har vi försökt klämma in besök i minst 2 butiker i veckan för att kunna plocka upp de aktuella erbjudandena. Ingen av ovanstående varor är till exempel köpt till ordinarie pris. Nu när jag har gott om tid tar jag en butik per dag som en promenad med en podcast i öronen, antingen som en egen utflykt eller i anslutning till andra ärenden eller besök på gymmet.

Märkbart mer less på mörker och kyla senaste 2 veckorna

Något som jag märkt en stor skillnad på sen jag slutade jobba är hur irriterad jag är på att vi väljer att bo i det här landet där det är så mörkt och kallt halva året. På något sätt så bet jag ihop under åren på jobbet och gillade läget. Jag tänkte oftare på sommaren att "oj vad jobbigt det är på vintern", men sen när det väl blev vinter tyckte jag det gick helt ok att frysa och halka runt i snomodden några månader. På något sätt intalade jag mig nog att jag inte hade något val och då är det ju inget att grubbla på.

De senaste veckorna har det dock verkligen slagit mig flera gånger om dagen att vi faktiskt har ett val. Vi bor här högst frivilligt. Dessa tankar har gjort att den vaga dröm som länge funnit att flytta utomlands har växt sig väldigt stark på kort tid. I alla fall för att testa hur det är under låt säga ett halvår. Jag har sålt in detta till min fru och är nöjd med mottagandet, så det har varit diskussioner nästan dagligen som gör att det känns allt mer troligt att det blir av. Det har ju varit något vi pratat om länge, men det har känts ganska avlägset och ibland har vi sagt att det är något som passar bra vid 55 om man kan få lägre skatt på tjänstepensionen.

Det är främst okt-mars vi skulle vilja testa i ett varmare land. Till att börja med för att testa. Sen är det inte troligt att vi på sikt ska ha dubbla boenden och hålla på och åka fram och tillbaka och hyra ut den lägenhet vi inte bor i under en massa år.

Vintern vi nu är inne i är ju för sent att göra något åt. Men frågan är om vi ska testa redan till kommande vinter (vilket då innebär att min fru får sluta jobba lite tidigare än planerat) eller om vi ska hålla oss till hösten 2019? En annan fråga är om vi ska testa lite försiktigt genom att behålla lägenheten i Stockholm eller sälja allt och bara dra? Trivs vi inte utomlands och vill flytta tillbaka till Sverige finns det många alternativ till att binda upp miljoner i en lägenhet i Stockholm den dagen ingen av oss ska jobba.

Dessa 2x2 möjligheter ovan leder oss fram till följande 4 alternativ. Där 1 är fegast och 4 mest aggressivt.

1. Min fru försöker få tjänstledigt 3-6 månader under vintern 2018/2019. Vi behåller lägenheten i Stockholm så vi kan åka tillbaka våren 2019 och hon kan jobba ett tag till. Trivs vi utomlands säljer vi lägenheten och flyttar sen i lugn och ro när det passar och vi får rätt pris för lägenheten. Nackdelen är att om vi trivs kommer det kännas jäkligt segt att åka tillbaka och jobba ett halvår till och börja krångla med att sälja lägenhet då. Dessutom långt ifrån säkert att det går att få tjänstledigt på detta sätt.

2. Min fru jobbar på en bit in i 2019 innan hon slutar för gott. Sen tar vi en lång semester i Sverige sommaren 2019 som övergår i en semester i södra Europa på hösten. När vi tröttnar åker vi hem och bestämmer vad vi ska göra med lägenheten och var vi ska bo de närmaste åren.

3. Vi krigar på ytterligare en vinter efter denna och fram till sommaren nästa år innan det får vara nog hösten 2019. Då säljer vi lägenheten och alla skrymmande ägodelar, fyller bilen och åker söderut. Väljer vi att flytta tillbaka till Sverige får vi lösa tillfälligt boende i väntan på att vi hittar något permanent.

4. Vi säljer lägenheten och drar redan hösten 2018. Det får bära eller brista helt enkelt. Det blir lite kortare tid på jobbet för min fru dvs lite mindre ekonomisk säkerhetsmarginal och vi har ingen lägenhet att falla tillbaka på om vi ångrar oss efter en kortare tid utomlands.

Ni som lyssnat på Günther Mårder vet att han brukar säga att risk och avkastning hänger ihop även utanför aktiemarknaden. Dvs det finns en chans att nummer 4 blir den största succén, med störst frihet och minst tid kvar på jobbet för min fru. Men också högst risk med lägre ekonomisk buffert och ingen back up i form av bostad.

Sista aktieköpen gjorda

Då var i stort sett hela decemberlönen investerad. Fick spara några tusenlappar som likvider för att betala skatten i kapitalförsäkringen nu i mitten av januari. Då jag avvaktade till efter årsskiftet med att börja köpa för decemberlönen förstår ni att det har varit ett ivrigt köpande senaste dagarna.

Började året med att köpa lite större poster än vanligt i Investor på ca 366 kr och Sampo på 45,50 Euro. Därefter följde ett par normalstora köp i Castellum på 136 kr. Sen gick helt plötsligt allt upp i pris så i slutet av förra veckan och början av den här har det bara blivit köp i Klövern pref till pengarna var slut.

Det gör att det antal aktier som syns ute till höger här på bloggen är ungefär så det kommer se ut den närmaste tiden. Då det nu blir väldigt mycket lägre tempo i köpen. Jag kommer få lön i slutet av januari samt då även få ungefär 2 månader extra i form av sparad semester. Men dessa pengar kommer jag spara och leva på under resten av året. Utdelningarna kommer även de sparas för att användas för konsumtion under 2019 (utdelningen 2019 används 2020 osv).

Får jag lite pengar över närmaste tiden så skulle jag helst vilja nå 700 aktier i Investor och slutmålet i preffarna, som ju är retligt nära. Därefter ligger Sampo och Castellum också högt på önskelistan att ta ett steg till mot slutmålet. Jag är rätt övertygad om att jag kommer närma mig slutmålet i ett antal aktier de närmaste 2-3 åren, via små köp här och där. Min känsla är nämligen att omkostnaderna kommer vara lägre och intäkterna högre 2018 och 2019 jämfört med 2028 och 2029. Så säkrast att bygga lite buffert.

Min fru som fortfarande jobbar fortsätter ju månadsspara i fonder på sitt håll under hela 2018. Men det som syns ute till höger är bara det som står i mitt namn.

Livet som pensionär rullar vidare

Det har varit en rolig dag såhär långt. Började med att jag gick upp nästan lika tidigt som en arbetare då jag skulle vara inne i stan strax före kl 9. Jag deltar nämligen som försöksperson i en vetenskaplig studie. Kan inte berätta helt vad studien går ut på men det är ett ämne jag tycker är kul och då den görs på dagtid på vardagar så känns det som en bra aktivitet för mig just nu även om den ekonomiska ersättningen är låg i förhållande till tiden den tar i anspråk. Kanske kan man bidra lite till vetenskapen om inte annat.

Igårkväll när jag var och handlade hittade jag en ärtsoppa med fläsk till bra pris. Brukar ofta köpa dessa "korvar" till priset 2 för 15, men igår hittade jag en med kort datum som gjorde att priset blev ännu lite billigare. Kunde ju inte låta bli att lägga upp en bild på Twitter över mitt fynd.

Som väntat blev det mycket reaktioner i stil med att det inte var gott (han som skrev det hade dock aldrig ätit denna produkt, och inte ätit ärtsoppa sen han var barn) och att det inte var nyttig (han som skrev det menade dock inte att ärtsoppa var onyttigt visade det sig). Många påpekade också att man minsann kan göra det ännu billigare själv. Det tar bara några timmar så har man sparat minst 3-4 kr, ja om man inte fortfarande vill ha fläsk i förstås för då blir besparingen lite mindre.

Planen var alltså ärtsoppa till lunch idag. Men som av en händelse blev jag bjuden på lunch av finansprofilen Olle "Snåljåpen" Qvarnström vilket jag så klart inte kunde tacka nej till. Så det blev full fart från stan till lunchstället. Vi körde en asiatisk buffé för 90 kr, inkl sushi och kaffe. Jag tyckte det var toppen. Olle var nog lite mer skeptisk till smaken. Men hoppas han tyckte sällskapet var lika bra som jag tyckte.

Under tiden vi åt så slog några köporders i Klövern pref på 307,50 och 308 kr igenom. La orders på 307-308 kr via telefonen på på vägen in till stan imorse.

När Olle efter lunchen skulle hasta vidare på viktiga möten så släntrade jag in på biblioteket för att läsa dagens DI och hämta ut en reserverad bok. Livet som pensionär är bra fint ändå. Ärtsoppan hade ju kort datum, men den ska nog klara sig till imorgon.

Första veckan som fri

Dagarna mellan jul och nyår var svåra att räkna som att jag slutat jobba på riktigt eftersom nästan alla är lediga då. Det finns ju vissa lyxlirare (främst personer med barn som verkar ha en aldrig sinande ström av föräldrardagar) som varit lediga ända fram till nu, och visst det var en kortvecka, men den här veckan har det verkligen känts som jag för första gången har slutat jobba. En helt fantastisk känsla, inte bara för att jag slapp gå till jobbet utan även för att det var något som jag längtat så länge efter och jobbat målmedvetet mot.

Jag har försökt hitta lite rutiner. Gått upp lite senare än vanligt men ändå i rätt ok tid. Har passat på att träna på dagen när det är lite folk på gymmet för att kunna jogga eller promenera med min fru på kvällen när hon kommit hem. Det har också blivit några besök på biblioteket för att läsa både DI och magasin. Än så länge känns det toppen.

Nu var det som sagt en kortvecka. Men jag är närmast chockad över hur fort tiden gått. Jag trodde dagarna skulle kännas längre i alla fall till en början innan man hunnit vänja sig, men det har gått ännu fortfarande än en normal jobbvecka. Kanske beror det på att det finns mindre att hänga upp dagarna och veckan på så att det flyter ihop mer när man tänker tillbaka? Eller så är det helt enkelt sant att tiden går fort när man har roligt...

Kul reportage i Aftonbladet

Det blir allt fler som väljer vägen att jobba och spara målmedvetet runt 30 för att kunna gå i pension innan 40. Och kvällstidningarna och annan media verkar inte kunna få nog av historierna.

Dagens artikel hittar ni här 

Parets blogg hittar ni här

Det verkar råda lite oklarheter kring hur man ska räkna på sparandet. I artikeln står nettolön 50.000 kr och 30.000 sparande vilket låter riktigt bra. Men enligt bloggen så består sparandet även av kortsiktigt sparande till resor etc närmaste året. 

Vi väljer istället att se kortsiktigt sparande som att utgifterna bara kommer lite ojämnt över året, dvs vi för in pengar på ett konto månadsvis. Från det kontot betalas räkningar och även resor och andra sällanköp. Men detta ses inte som ett sparande. Till sparande räknar vi bara riktigt långsiktigt sparande och ev amortering. 

Det är dock en petitess i sammanhanget och oavsett om de sparar lite över 20.000 eller runt 30.000 i månaden så finns nog alla möjligheter att sluta jobba innan 40. Bra jobbat och kul reportage!

Sparsamhet och mentala spärrar

Som jag skrivit om massor av gånger höjde jag och min fru våra omkostnader med drygt 50% vid årsskiftet för ett år sen. Från runt runt 12.000 till 20.000 per månad för hushållet som helhet.

Bil, resor och att jag åt lunch ute några dagar i veckan under sista året på jobbet är huvudförklaringen. Vi har även skaffat Apple-TV och Netflix som ett ytterligare exempel på något som kan verka självklart men som vi väntade länge med.

Vi går ut och äter ungefär 2-3 gånger per kvartal, men aldrig dyrare än 5-600 kr för oss båda. Vi köper hämtmat ytterligare kanske 2-3 gånger i månaden men då aldrig dyrare än 200 kr totalt. Då vi båda fått testa dyra restauranger via jobbet är vi helt eniga om att vi inte uppskattar när rätterna kostar 450 istället för 199 kr.

Trots att vi höjt våra omkostnader och nu egentligen köper allt vi anser oss behöva så finns det fortfarande vissa mentala spärrar.
- Vi har haft bil i ett halvår nu, men bara betalat en enda trängselavgift (då Essingeleden ej in i stan).
- Ingen av oss två har köpt en kaffe, te, läsk, bulle eller annan på café/fik.
- Vi har aldrig handlat på den lokala lilla ICA-butiken av bekvämlighet istället för större butiker längre bort (dock gjort vissa besök där då de ibland har konkurrenskraftiga erbjudanden).
- Vi har inte åkt taxi någon gång (utanför jobbet).

Min poäng är att vissa saker som restaurangbesöken är rationella, där vi verkligen inte uppskattar det som dyra restauranger erbjuder. Medan andra val som att inte betala trängselavgift nästan blivit mer av en princip. Vi har trots allt en bil som kostar pengar varje månad och det har funnits tillfällen då bilen hade tillfört glädje/underlättat livet men vi avstått pga 40 kr i trängselavgift. Och visst hade det varit skönare att ta en taxi hem från nyårsfesten än att kombinera nattbussen med promenad sista biten.

Då min fru fortfarande jobbar är vi ännu i en fas av att bygga upp kapital för att sedan leva på. Och en vacker dag när vi märker att 4 procentsregeln fungerar och vi verkligen kan göra slut på 30.000 kr i månaden resten av livet jämfört med dagens 20.000 kr så finns det några handbromsar att släppa på.

Det ska också bli spännande att se hur jag känner efter några månader utan lön. Jag tänker mig att jag ska fortsätta äta en del lunch ute eftersom det är ett trevligt sätt att komma ut och träffa kompisar som fortfarande jobbar. Vilket även underlättas av SL kort. Det finns annars helt klart en risk att jag åter faller tillbaka i ett ökat sparande. Det kändes visserligen oväntat lätt att öka kostnaderna för ett år sen, men visst var det skillnad när det fortfarande kom in dryga 30.000 i månaden och den ökade konsumtionen egentligen bara innebar att sparkvoten gick från 82 till 70%.

Medverkan i Stock Magazine

Jag må vara ung för att vara pensionär. Men jag är på tok för gammal för att få Stock Magazine, som går ut till medlemmarna i Unga Aktiesparare. Därför hade jag missat att det var en bokrecension av min bok i senaste numret. Så det blev en glad överraskning när jag fick denna på mailen idag. 

Jag kommer också medverka på ett annat sätt i nästa nummer.

Ni som är max 28 år gamla kan bli medlemmar i Unga Aktiesparare och få både tidningen och mycket andra erbjudanden här.

Oavsett hur gamla ni är så kan ni köpa boken tex här på Adlibris. (Boken har just ramlat ur topplistan för ekonomiböcker efter en mycket stark december. Så ska vi väl inte ha det?)

Har jag haft tur med tajmingen?

Jag fick en fråga om jag trodde det skulle vara lika lätt för person som just pluggat klart och är runt 25 att göra samma resa som jag gjort. Dvs kunna sluta jobba inom 10-15 år.

Det är ju än väldigt svår fråga, dels givetvis beroende på vem denna 25 åring är och vad den uppfattar som lätt och svårt. Det som av frågeställaren har upplevt som lätt från sidan när man läst bloggen i efterhand kanske skulle upplevas betydligt svårare när man är mitt i det själv. Men det är också väldigt svårt att uttala sig om hur förutsättningarna de kommande 10-15 åren kommer se ut.

Frågan är om jag haft en väldig tur som valt att spara under just de senaste 12-13 åren?

Vad har kännetecknat perioden 2005-2017?

Bostadsmarknaden:
Jag har haft turen att vara exponerad mot bostadsmarknaden i Stockholm under ett antal år med stark utveckling. Även om jag inte fäster någon större vikt i bostadens värde i min "sluta jobba kalkyl" har jag ändå realiserat lite pengar i samband med flyttar. Det har hållit belåningen nere och även frigjort lite pengar att investera på aktiemarknaden.

Börsen:
Perioden innehöll en lite större (2007-2008) och två lite mindre (2011 och 2015) nedgångar på börsen. De två första perioderna innebar att börsen stängde på minus under dessa år medan 2015-nedgången skedde från hög nivå och var rätt kort. Det är givetvis en fördel att de större och längre nedgångarna kommer under en period då man inte byggt upp alltför mycket kapital.

Samtidigt har mitt högsta månatliga sparande skett under 2015-2017. Även om jag lånade lite pengar för att köpa aktier 2008 var köpen då blygsamma mot om jag hade kunnat köpa aktier billigt under 2016-2017 för att sen få se en uppgång på över 50% på kort tid, på samma sätt som skedde efter 2008.

Det är trots allt lika viktigt hur börsen går de 30-50 år efter man slutat jobba som under de 10-20 år man sparar ihop kapitalet.

För att ta mod till sig och våga ta steget att sluta jobba har dock det faktum att börsen gått starkt under ett antal år nu på slutet hjälp till. Frågan är om jag hade vågat sluta redan nu om börsen rasat med 50% under 2016? Även om det på sikt säkert hade varit bra att trycka in 450.000 kr på börsen under den nedgången.

Räntan:
Under perioden 2005-2010 gick räntan visserligen lite upp och ner. Men då hade jag ett extremt lågt bolån på runt 50.000 kr (lite högre under en period då jag lånade pengar med bostaden som säkerhet för att köpa aktier). När jag därefter haft något högre bolån har räntan under nästan hela tiden varit väldigt låg. Det i kombination med att jag flyttat med vinster och aldrig tvingats amortera och dessutom varit sambo under större delen av tiden så har min genomsnittliga boendekostnad legat under 2000 kr i månaden för mig.

Så billigt boende är förmodligen omöjligt att hitta idag för en 25-åring som idag ska inleda 12 sparsamma år och bor och jobbar i en storstad.

Arbetsmarknaden:
När jag började jobba har jag för mig att det var rätt skakigt och det var långt ifrån alla mina studiekamrater som hittade bra jobb de första åren. Så här skulle jag tro att läget är bättre idag.

Men ser man tillbaka på hela perioden har jag aldrig varit orolig för att bli av med jobbet. Arbetslösheten i min omgivning bland personer som väl kommit in på arbetsmarknaden har också varit låg. Så perioden som helhet skulle jag bedöma som gynnsam.

När jag igår ställde en fråga om de gångna och kommande 13 åren på Twitter såg det ut såhär:

Om framtiden är det svårt att uttala sig. Men jag tror det viktiga är att man alltid utgår ifrån att se möjligheterna och att man har ödet i sina egna händer. Din sparkvot i kombination med regelbundna köp på börsen är det absolut viktigaste för att få ihop ett kapital för att kunna sluta jobba.

Aktiefunderingar

Det fria livet börjar ta form. Idag gick jag upp kl 8 istället för någon gång mellan 6.30 och 7 som var standard när jag jobbade. Har sen varit och tränat och en tur förbi biblioteket för att läsa tidningarna. Allt tajmat för att hinna hem och äta lunch och sen kolla Tour de Ski. Tyvärr såg jag nyss att skidorna blev inställda pga regn och storm. Så jag får hitta något annat att slå ihjäl tiden med. Kanske kolla lite Avanza Play och SVD Börsplus på Youtube? Missade en del avsnitt där från mitten av december.

En sak jag klurat lite på slutet är om jag ska göra en mindre omfördelning i portföljen. Egentligen är ju strategin att aldrig sälja och bara köpa. Den har jag hållit hårt på senaste åren. Men nu när nya köp blir betydligt mer sällsynta och jag ska leva på utdelningen är det frågan om det inte är dags. En tanke som dykt upp är att vikta ner Atlas och Sandvik något för att köpa lite Nordea och Skanska.

Jag har haft en fin resa i verkstadsbolagen och värderingen är nu hög och därmed direktavkastningen låg. Lite omvänt känns fallet bank och bygg. Svårt läge. Troligtvis bäst att göra så lite som möjligt och lita på att verkstadsbolagens vinster växer in i värderingen om konjunkturen biter i ett tag till.

Det har i alla fall varit bra att äga investmentbolag samt verkstad dubbelt senaste året. En medelväg skulle vara att sälja Atlas och köpa Investor för pengarna samt samma sak med Volvo och Industrivärden. För att på så sätt tacka för resan i verkstad men inte kliva av helt utan köpa tillbaka med lite rabatt.

Ska suga lite på karamellen. Något jag verkligen ska undvika är dock att använda min frigjorda tid till en massa handel på börsen.

Nytt år, nya möjligheter och ett nytt liv

Gårdagen tillbringades mest i soffan vilket kändes bra med tanke på nyårsfest kvällen innan och det aktuella vädret. Men nu är det dags att tända om och ta tillvara på livet i frihet.

Började dagen med att köpa lite aktier i Investor. Fick betala 366,60 vilket var bra eftersom jag ville betala 370 kr i förra veckan när jag inte fått in pengarna än.

I övrigt tänkte jag ta dagen som den kommer idag. Men redan imorgon få upp lite rutiner i vardagen. Jag tror att det är livsfarligt att börja ligga kvar i sängen och sova till man vaknar och bara göra saker man känner för just då. Lite rutiner och struktur krävs för ett bra liv även som fri, tror jag.

Frågorna om vad jag ska göra nu när jag slutat jobba börjar dugga tätare. Det är rätt tydligt att det här med att kunna sluta jobba ett par år innan 40 inte finns i folks begreppsvärld. Så det är mer eller mindre omöjligt att förklara på ett kortfattat sätt i en mening eller två. Det blir också tydligt att det är stor skillnad på min "bloggperson" och "privatperson". Ni som läser bloggen vet vad planen varit i många år och ser mig som en extremist som ätit nudlar på hotellrummet på tjänsteresan. Medan omgivningen ser mig som en vanlig kille som har levt ett helt vanligt liv och som omöjligt kan sluta jobba innan 60. 

Det gör att reaktionerna från kollegorna de sista veckorna blev lite konstiga. Jag kanske inte var supertydlig själv heller. På sätt och vis skulle jag ju velat skrika att "jag har sparat ihop 5 miljoner och har 30% belånad bostad, då behöver jag aldrig jobba mer enligt 4% regeln". Men jag höll betydligt lägre profil än så. Jag har visserligen varit tydlig med att planen är att inte börja jobba på annat ställe, utan att jag vill jobba mycket mindre och lägga tiden på annat än jobb. Det är dock tydligt att det där med jobba mindre var det som många hakade upp sig på och jag fick mycket frågor om vad jag hade för spännande jobb på gång. Det är tur att jag inte slutade jobba för att imponera på kollegor jag aldrig kommer träffa igen.