Monday, March 19, 2018

Lönar det sig att plugga vidare?

Ibland ser man en sammanställning i tidningen om vilka jobb som det lönar sig att plugga vidare till rent ekonomiskt. Saco gjorde för några år sen en sammanställning där man räknade ut total livslön på ett antal yrken. Då visade det sig att det till exempel var rena förlusten att plugga till lärare medan det var lätt att räkna hem en utbildning till läkare rent ekonomiskt även om själva studierna var längre.

Men att bara räkna på hur mycket man tjänar under en livstid tror jag inte är så intressant för den här bloggens läsare. Säg att man är ung och drömmer om att kunna sluta jobba tidigt eller investera sig rik. Då är det ju ointressant hur många miljoner man fått i lön totalt när man fyller 67. Det intressanta är att spara pengar varje månad och bygga upp ett kapital som möjliggör att kunna förverkliga ens drömmar.

Låt oss anta att man är 20 år och står inför valet att antingen plugga vidare 4 år på universitet eller att börja jobba direkt. Börjar man jobba direkt så kan man tänka sig att leva ganska billigt eftersom man hade behövt göra det även om man pluggade vidare. Man kan därför spara 5.000 kr i månaden på sin relativt låga ingångslön och ändå ha lite mer pengar varje månad att leva för jämfört med studenten. Pengarna investeras på ett ISK-konto med 8% årlig avkastning. Lönen höjs över tid och därmed höjs månadsinsättningarna med 2% om året. Statslåneräntan är också 2%.

Vid 30 årsdagen finns det 939.000 kr på kontot (efter 10 års sparande)
Vid 40 årsdagen finns det 3,0 miljoner (efter 20 års sparande)
Vid 50 årsdagen finns det 7,4 miljoner (efter 30 års sparande)

Om vi istället pluggar 4 år och under den perioden inte kan spara något och börjar jobba vid 24 och då tack vare en högre lön sparar 8.000 kr i månaden. Även här höjs insättningarna med 2% om året, då kommer det se ut såhär.

Vid 30 årsdagen finns det 751.000 kr på kontot (efter 6 års sparande)
Vid 40 årsdagen finns det 3,2 miljoner på kontot (efter 16 års sparande)
Vid 50 årsdagen finns det 8,4 miljoner på kontot (efter 26 år sparande)

Dessutom har personen som pluggat troligtvis fått ta CSN-lån vilket motsvarar drygt 1000 kr i månaden i återbetalning under hela perioden av jobb. Det betyder att personen i exemplet ovan kommer tjäna på att plugga om lönen efter skatt blir runt 4.000 kr i månaden högre tack vare studierna. Då är man ifatt lagom till 40 årsdagen och har dragit ifrån med 1 miljon till 50-årsdagen. Skulle det vara så att man kommer över gränsen för statlig skatt med den högre lönen motsvarar detta runt 8.000 kr i månaden brutto i krav på högre lön.

Det är alltså den avvägningen man behöver göra. Själv ångrar jag inte en sekund att jag pluggade. Jag tror visserligen det är hugget som stucket om det lönat sig rent ekonomiskt för mig. Jag hade en rätt bra lön de 5 sista åren, men å andra sidan blev det bara 13 års arbete för mig vilket ska jämföras med 16-17 år utan studier om jag slutat vid samma ålder. Men studierna var en rolig period som jag hade nytta av både på jobbet och förhoppningsvis resten av livet. Sen finns det givetvis många som har jättehöga löner utan studier och även det motsatta.

Börjar studierna handla om 5-7 års senare jobbstart med lite bytt inriktning, mellanår med resor och extra strökurser kommer det bli betydligt svårare att hinna räkna hem via högre lön. Tiden och avkastningen är som ni vet starka krafter.

52 comments:

  1. Intressant, står själv lite inför valet och kvalet på om jag skall börja plugga vidare till hösten, skönt att kunna väga in lite siffror också, tack!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Självklart ska du plugga... Jag hade inte haft en årslön på +1,2 Mkr utan studierna, rätt säker...

      Delete
    2. Anonymous8:30 PM

      Säkerligen hade du inte haft den lönen utan studier, nej.

      Vad jobbar du med? Är det ett yrke/position du personligen anser alla människor har förutsättningarna att skaffa sig, givet att denne fullföljer motsvarande utbildning som dig?

      Delete
    3. Håller med, major false-economy att inte plugga, speciellt om du gör det inriktat mot något nära kopplat till affärer. Som ovan skriver hade jag nog aldrig kunnat ha min årslön utan studierna vid den här åldern och då är jag trots allt nyexaminerad. Att gå universitet har också givit extremt mycket annat som jag är säker på kommer ge mig rikedom genom livet.

      Delete
    4. Anonymous: Min erfarenhet är att det inte är dom som presterade bäst i skolan som presterar bäst i arbetslivet. Att komma högt upp i hierarkin och med det få högre ersättning handlar oftast om antingen stor förmåga att sälja eller stor förmåga att leda andra.
      Ingen av dessa två egenskaper lär dom ut på KTH är min erfarenhet. (ledarskap, kunskap om grupputveckling osv är generellt sett humanistiska utbildningar).
      I mitt fall är jag idag Regionchef och ansvarar för 25 medarbetare och en omsättning på 400 Mkr.
      Jag har en grundlön på 78 och en bonus på maximalt fyra månadslöner. Och en fin bil...

      Utan KTH hade jag dock inte kunnat få mitt första jobb som sen har lett hit med hårt jobb, ansvar och en förbannat stor självklarhet i det jag gör.

      Delete
    5. Anonymous12:39 PM

      Stringfellow - det var lite det jag eftersökte i min frågeställning. Inte många besitter drivet, kunskapen, målmedvetheten eller intellektet (förbereder mig på att ducka) som du uppenbart gör. Det är därför, i min mening som det kan bli lite missvisande att generellt uppmana till att vidareutbildning alltid lönar sig.

      Den stora massan av folk som genomgår universitets utbildningar, kommer få/har ju en lön som ligger nära medellönen i Sverige - och då kan man fråga sig ”whats the point?”.

      Delete
  2. Anonymous2:57 PM

    Tjena!
    Har också gått i dessa tankegångar, mest av att det är intressant och inte att det skulle påverkat mitt val. Just nu börjar facit sakta men säker komma fram :)
    Har själv pluggat vidare 4 år direkt efter gymnasiet och nu jobbat snart 6 år inom vald bransch. Min 2 år yngre bror valde att gå praktisk linje på gymnasiet och jobbat sedan dess.
    Under alla dessa år har min bror tjänat mer än mig och först i år är det år där jag troligtvis går om honom.

    Jag tror det samma gäller om man ser på det generellt. En hantverkare idag kommer snabbt upp till 35 tkr (med diverse tillägg), medans en vidareutbildad ofta har ingångslöner under 30 tkr. Att direkt efter avslutad utbildning förvänta sig att man har högre lön är i min värld lite förhastat. Dock har man ju betydligt bättre löneutvecklingskurva.


    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja, det ligger mycket i det. Men kunde inte krångla till uträkningen hur mycket som helst. Men skulle personen utan utbildning tjäna mer även år 5-10 dvs när studenten kommit ut på arbetsmarknaden är det stor risk att den med utbildning aldrig kommer ifatt.

      De tidigare åren med sparande är nämligen så otroligt viktiga. Exemplet med att spara 1000 kr i månaden i 60 år ger mer än att spara 2000 kr i 50 år visar detta tydligt. I mitt inlägg tog sig den utbildade ifatt för att den andra bara fick 4 års försprång.

      Delete
    2. Anonymous4:39 PM

      Förstår att ett exempel måste simplifieras :) Ville bara försöka belysa att det kan finnas många verklighetsexempel där utbildning inte lönar sig/ alt det tar tid innan man får effekt av det. I mitt fall med min bror faller det troligtvis över till min fördel runt 45 (dock inte inräknat min högre tjänstepension) om man bara ser till total inkomst. Precis som du belyser ligger han lite ytterligare före pga avkastning (då vi båda sparar)

      Delete
    3. Beror på, vissa utbildningar öppnar upp yrkesmöjligheter som gör att du kan bli långt rikare. Jag är själv nyutexaminerad vid 24 års ålder efter 5 år på civilingejörsprogram, hade nog inte kunnat ha lönen jag har idag om jag istället hade börjat jobba utan utbildning 2012.

      Delete
  3. Alltid lite kul att resonera kring detta, men jag tror valet är (känslomässigt) självklart för 95 % av befolkningen, kalkylen vinklas sedan för att motivera det egna beslutet ;-)

    ReplyDelete
  4. Anonymous4:25 PM

    Tror det lonar sig mer att plugga an i din kalkyl ovan. Om man ska se till genomsnittsmanniskan tror jag att de utan utbildning har svart att snitta 2% real loneokning om aret.

    ReplyDelete
  5. Anonymous5:04 PM

    Förstår att ni bara ser till inkomsten nu, dvs siffror. Men det är ju inte ovanligt att dom som jobbar som hantverkare sliter lite mer med kroppen än dom som pluggar en högskoleutbildning, sen avgör man ju själv vad som är viktigast, eventuellt lite slitage i kroppen men mer på sparkontot eller en fräschare kropp men lite på efterkälken med sparandet.

    ReplyDelete
  6. Intressant jämförelse. Kan tipsa om att SvD har en ledare om att utbildning även i många fall är ett slöseri med samhällets resurser. https://www.svd.se/utbildning-ar-sloseri-med-bade-tid-och-pengar

    ReplyDelete
  7. Anonymous5:47 PM

    Går man El på gymnasiet. Sen börjar som lärling på min firma direkt efter studenten.
    Har du vid 24 års ålder 37200:-, bil, rikskort, ansvarstillägg om 1500:-.
    Kan inte exakta lönestegen. Men ca 16,5k-20k-24k-29k-37,2k

    Detta gäller för 40/h mån-fre.. och för den som vill jobba (för jobb finns) går det att jobba kvällar/helger för 150% (vissa undantag har vi fått upp till 200%)

    Jag gick själv inte el på gymnasiet utan vuxenutbildade mig som 22 åring.
    Men på rätt firma i Stockholm och med rätt förutsättningar så går det att tjäna fläsk.
    Vore kul om du gjorde en uträkning på detta vs akademisk utbildning :)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det är klart, men jämför det med handels och ut på investmentbank (kommer innebära jobb på 200%) och elelektrikern kommer aldrig hänga med i förmögenhet.

      Delete
  8. Anonymous6:13 PM

    Jag valde likt någon tidigare kommentars yngre bror att gå en praktisk linje på gymnasiet (bygg relaterat), och det känns som att vi har ganska bra löner i vår bransch. Naturligtvis tjänar de de flesta typer av chefer och specialister inom olika områden betydligt mer. Om vi jämför en del ”vanliga” akademiska yrken, till exempel så är snittlönen för en civilingenjör i Stockholm med i snitt 7års erfarenhet ca 38 000kr/månad och en arkitekt i Stockholm med ett snitt på 8års erfarenhet har en snittlön på ca 35 500kr/månad (enligt lönestatistik.se). Jag har 7 års erfarenhet av byggbranchen (från 18års ålder) och tjänar nu ca 40 000kr/månad + olika tillägg som varierar från månad till månad.

    Någon får gärna rätta mig och jag har fel ang snittlönerna, eller om jag valt dåliga jämförelse jobb.

    Allt annat sagt, så finns det andra avsevärda fördelar med de akademiska yrkesvalen. Så som högre social status, mindre slitande på kroppen, bättre pensionsavtal, ”roligare” och ”friare” för att ta ett par exempel.

    ReplyDelete
  9. Anonymous6:17 PM

    För den anställde med universitetsutbildning (tjänsteman i kommun, landsting, stat eller valfritt kollektivavtalsbundet privat företag) kan du nog räkna med minst 10% i tjänstepensionsavsättning, i snitt. Det ger ju lite luft i tjänstemannens kalkyl. Tveksam till att elektrikern ovan har det. Då blir 33,5 mer rättvisande att jämföra med än 37,2 som nämns.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Anonymous6:44 PM

      Helt rätt, elektrikerna som jobbar på företag som har kollektivavtal har just nu 1% tjänstepensionsavsättning, (håller på att förhandlas till 1,5%)

      Byggarna har lite bättre (4,5%), fortfarande inte ens hälften av tjänstemän dock.

      Delete
    2. Kalle1:48 PM

      Intressant, har byggare/elektriker etc. så dålig tjänstepension? De flesta tjänstemän med kollektivavtal har nog 4,5% upp till ca 38000kr/mån, därefter 30% på lönedelar utöver, för att kompensera för att intjäning till allmän pension upphör. Dvs vid en lön på ca 47' blir det 10%. Har du högre lön än så börjar det bli mycket pengar in i tjänstepensionen.

      Delete
    3. Anonymous6:14 PM

      Jobbar man statligt då är det 6% (inte 4) upp till ca 39tkr. Därutöver 31,5%. Sammanfattningsvis en jävla skillnad mot 1%

      Delete
  10. Anonymous7:56 PM

    Tillhör den lilla skaran arbetare inom byggbranschen som strävar efter ekonomisk frihet. Tror vi delar samma mål men olika tillvägagångssätt att bli fria.

    Jag motiverar mitt val eftersom jag ville maximera min ingångslön och därmed på ca 5 års sikt tjänat och sparat mer än vad dom som valt att plugga vidare hade tjänat/sparat ihop. Eftersom att jag snabbare kunnat komma in i arbetsmarknaden.

    Generellt stagnerar arbetarnas löneutvecklingar tidigare än tjänstemännens därför kan det vara lämpligt att ta mer risker än bara vända på varenda krona för att lägga allt på börsen. Kan tänka mig entreprenörskap eller direktäga hyresfastigheter. Då har man startkapitalet och tiden om man säger upp sig.

    Sen huruvida det går snabbare eller långsammare att bygga upp det startkapitalet genom att börja sitt yrkesverksamma liv som arbetare eller tjänsteman är upp till diskussion.

    Hursomhelst är jag bara 21år och började arbeta för knappt 1 år sen och bor fortfarande hemma men ser fram emot min resa mot ekonomisk frihet.

    ReplyDelete
  11. Lustigt, räknade häromdagen på precis samma sak.
    Jag har själv läst 5 år av intresse, men ekonomiskt har det varit nästan katastrof. Jämfört med låglönejobb som i princip alla kan få så startar man sin ekonomiska resa genom att ligga ca 1,25 miljoner back(förlorad inkomst + studielån). Tjänar man ca 10k mer i månaden sedan så tar det 15 år innan man är ikapp.

    Hälsningar,
    mrFIRE svenskafire.se

    ReplyDelete
  12. Anonymous10:09 PM

    Läste 4 år på Handels i Göteborg. Men har nu en månadslön på 78 tkr så iaf för mig var det värt det.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Anonymous9:07 AM

      Vilket yrke har du 78 tkr i ingångslön i? Om jag får fråga, av rent intresse..

      Delete
    2. Står inget om att det är ingångslön...
      Har själv gått från 24 i ingångslön 2005 till idag 74 + bonus. Bra % på den utvecklingen...

      Delete
  13. Anonymous10:16 PM

    Ivar Arpi har som vanligt klart besked men med lite annat perspektiv på frågan: https://www.svd.se/utbildning-ar-sloseri-med-bade-tid-och-pengar

    ReplyDelete
  14. Sverige tillhör väl de länder i världen där akademisk utbildning lönar sig allra sämst, både pga dåliga löner men även marginalskatter när man väl orkar upp i +37000 kr. Många landar ju i en s.k. "sweet spot" där det inte är värt mödan att ta på sig mer ansvar för staten tar ändå 70% av lönen. Varför jobba för staten? Nej, avskaffa värnskatten, höj brytpunkt för statlig skatt till 50000 och se till att ingånglönerna för akademiska yrken ökar, idag är det t.ex. ca 4000 kr skillnad brutto på undersköterska och sjuksköterska. Även läkare tar lång tid att komma upp i vettiga pengar om man räknar bort jour.

    ReplyDelete
  15. Eller börja plugga lite senare? Jag började studera en kandidat (ingenjörsutbildning) vid 28 års ålder. Innan dess oförskämt högavlönad sista åren trots noll utbildning i det området (logistik). Dessa 9 års sparpengar och avsatt tjänstepension växer på fint under mina tre studieår. Fyller på så smått fortfarande också eftersom jag jobbar extra och tar fullt lån (0.13% ränta!!).

    ReplyDelete
  16. Utan att ta med den högre tjänstepensionsavsättning du får om du har pluggat vidare tack vare högre lön, verkar det vara lite hugget som stucket om man pluggar eller ej mellan 20-24 års ålder.

    ReplyDelete
  17. Asså det är ju lätt gjort att jobba heltid samtidigt som man studerar. De har ju dummat ner studierna som satan jag spenderade i snitt 1 timme i veckan på studier. Man behöver 3 poäng av 20 på en tenta för att få godkänt. Bor i studentkorridor för 2350 kr i månaden, har tiläggsstudielån + hyr ut ett hus. Så pengarna som rullar rullar sammlagt före skatt är 40000 som student 😀 men det är ju lån också men de pengarna går ju med bra att placera.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Är väl beroende av vad man pluggar och en timme måste ju vara en underdrift, jag la minst 40 timmar i veckan på mina studier under 5 år men trivdes också väldigt bra med det.

      Delete
    2. Kalle3:18 PM

      Håller med. Var några när jag pluggade som försökte jobba lite kvällar och helger etc. men de kuggade ofta tentor. Men någon dag i veckan går nog på de flesta utbildningar, och det räcker ju rätt långt om man vill minska studielånet om man dessutom jobbar på loven.

      Delete
  18. Anonymous1:53 PM

    Jag upplever att lönerna som tjänsteman/specialist ökar snabbt i början, för att sedan börja avta. Men då löneökningarna avtar verkar i många fall tjänstepensionsavtalen vara sådana att det istället blir 30% avsättning (för lönen som överstiger exempelvis 40 tkr), istället för 10%, vilket sammantaget för att ökningen ändå fortsätter relativt bra.

    Min egen löneutveckling från år till år var 29-32-35-39-43-44-46. Till detta tillkom de första åren bonusar på 1-3 tkr/mån, till att de senaste åren ha ökat till 10-12 tkr/mån.

    ReplyDelete
  19. Anonymous4:01 PM

    Jag tror då att det har lönat sig för mig att studera vidare, både vad gäller upplevelser och löneutveckling.
    Inne på tredje året med jobb efter avslutade studier (5 år studier) och får ut cirka 48' efter skatt. Jag kan inte se vad jag skulle jobbat som utan utbildning som skulle kunna komma nära eller ens väga upp den inkomstskillnaden.

    ReplyDelete
  20. Anonymous5:34 PM

    Låter onekligen som ett välbetalt jobb! Vad jobbar du som?!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Anonymous2:23 AM

      Projektledare i marin branschen

      Delete
  21. Intressant. Funderar själv på hur jag ska göra. Har pluggat 1 år på sjuksköterskeprogrammet. Tänkte ta upp studierna igen i höst. Alltså 2 år kvar innan färdigutbildad. Nu jobbar jag istället på ett rätt dåligt betalt jobb. Ca 25k brutto om jag jobbar heltid på timanställning (inkl. Sem.ersättning). Finns möjlighet att tjäna mer på helger eller jobba mer än heltid. Vårt sparande är nära noll för tillfället men behöver endast 1 miljon för att leva resten av livet i tropikerna där vi kommer investera i fastigheter. Eftersom målsumman är så låg är jag osäker på om det är värt att avsluta utbildningen eller jobba som outbildad i 5-7 år och sedan lämna landet för gott med familjen. Vet inte om det är värt 2 år till av studier och studielån (som förvisso investeras).

    ReplyDelete
    Replies
    1. Anonymous8:41 PM

      Berätta gärna vilket land du syftar på. Hur skulle boende, vardag se ut. Och gärna en vanlig månad i kostnad.
      Tack på förhand!

      Delete
    2. Filippinerna. För ungefär varje 160.000SEK vi investerar i fastigheter där kommer vi få ca 2-3k SEK/månad. Så för att ha ca 10k SEK i månaden behöver vi investera ca 800.000 SEK. Avrunda till 1 miljon jämnt, för lite trygghet i aktier etc. Min frus föräldrar håller redan på i liten skala med uthyrning och kommer skriva över en del mark till oss, där vi tänker slänga upp första fastigheten med ca 8 lägenheter. Så vardagen kommer se ut hur vi vill. Kan min fru som elektronikingenjör dessutom få ett jobb online med västerländsk lön så blir det riktigt fint klirr i kassan. Vi har dock inga planer på att leva lyxliv. Vad ska man med det till? Vi vill hålla låg profil och ha ett hus med de flesta moderniteter, men inget flådigt, en härligt trädgård en enkel bil, och mc, en motorbåt i filippinsk stil. Vi tänker bo utanför storstäderna, så det kommer sänka utgifterna enormt, dessutom betydligt lugnare och härligare på landsbygden. Månadskostnad blir svårt att säga. Allt är betydligt billigare där, förutom el och internet. Blir troligtvis solpaneler eller liknande (fixar frugan själv). Vill leva ett lugnt och enkelt liv och njuta med familj och vänner. Med all tid i världen så kommer man säkert ha lite olika projekt och mindre företagande. Vi lever just nu i Sverige på ca 15k/månad på 3 personer. Så att leva på betydligt mindre där nere är inga problem på 4 pers. Det beror mycket på vilken typ av livsstil man vill ha.

      Delete
  22. Anonymous9:12 PM

    Vilka fonder skulle du investera 5 000:- i?

    ReplyDelete
  23. Om utbildning lönar sig beror ju på vilket jobb man får, samma akademiska utbildning kan ge extremt olika lön. Själv har jag en högst allmän samhällsvetenskaplig utbildning som innan 40 års ålder ger mig 80k i månaden + rejäl tjänstepension.

    Utbildning är bara grunden, vad du gör med den är den stora frågan!!!

    ReplyDelete
  24. Anonymous7:43 AM

    Roligt att det vid såna här diskussioner alltid dyker upp några arbetare som drar in 40k efter skatt vidd 22 års ålder och några akademiker som tjänar 100k brutto vid 34.
    För den som står med valet utbildning eller ej är det nog bra att ha mer ordinära förväntningar på den kommande lönen, även om det inte är dumt att hålla utkik efter extra lukrativa vägar som man inte har tänkt på.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Jo men faktum är ju att det är fullt möjligt. Jag är själv nyexaminerad 24år, har jobbat 6 månader, tjänar 50/månad brutto samt fått en årsbonus bonus på drygt 100. En nära vän som är 25 år men jobbat två år längre tjänar 85 och fick precis en bonus nära tre kvartar, inte illa att deklarera 2 MSEK när man är född 92.

      Delete
    2. Anonymous9:13 AM

      Absolut inte illa! Vad när ni utbildade till och inom vilken bransch jobbar ni?

      Delete
    3. Hej igen,

      Jag är utbildad civilingenjör i industriell ekonomi och lästa mastern inom finansiell matematik, jobbar nu på en av de större investmentbankerna i London inom räntehandel.

      Delete
  25. Anonymous12:02 PM

    Träffade kvinnan som blev min fru när jag pluggade till civ.ing. Hon blev också civ.ing. Sidoeffekten med utbildad partner är att vi har det helt ok ekonomiskt även om båda inte har jättehög lön (båda har ca 42k/mån var i lön och är 34 år)

    Jämfört med min barndomsvän som gick praktiskt program på gymnasiet och också har hyfsad lön, så har vi det mycket bättre då hans fru jobbar som personlig assistent...

    Generellt verkar alla mina studiekamrater från universitet ha skaffat sig ungefär lika välutbildad partner vilket också avspeglar sig i deras familjeekonomi.

    ReplyDelete
  26. Anonymous5:08 PM

    Kaka söker maka. Är väl rätt naturligt att man finner sin partner där man befinner sig (universitetet, jobbet, gemensamma bekanta etc.). Träffas man på ”krogen” finns ju kompensationsfaktorn som Fredde skulle sagt :)

    ReplyDelete
  27. Väldigt svår diskussion.

    Personligen är jag utbildad och väldigt erfaren socionom. Detta möjliggör för mig i dagsläget att jag kan konsulta, till timlöner mellan 500-900 sek/timme helt beroende på uppdrag, vilket jag fakturerar via mitt bolag - löner i den storleksordningen gör sparandet till en glädje. Att göra detta utan utbildning skulle vara omöjligt. Jag tillhör skaran som anser att utbildning kan vara värt det, om man har en plan.

    Samtidigt skulle jag, om jag hade valet idag, antagligen gå någon praktisk utbildning kombinerat med lärlingsskap. Troligtvis el, snickeri eller bygg, och arbeta därutefter. Det har dock med arbetet att göra. Jag upptäckte för sent att jag inte är någon kontorsarbetare. Så småningom kommer jag nog att skola om mig helt. Inte för att jag kommer behöva pengarna, även om det kommer vara roligt på sidan, men för att jag vill pröva på saker inom heeeeelt andra branscher.

    Jag tycker nog det handlar om vilken typ av person man är. Tycker man om fysiskt arbete, utmaningar av den typen, så är nog ett praktiskt arbete likt el/bygg/annat väldigt bra. Är man ett fan av kontorsarbete och intellektuell stimulering vid skrivbordet kombinerat med arbete med människor kan jag rekommendera jobb inom våra kära myndigheter.

    Kort sagt - självkännedom. Var ärlig, och be inte om ursäkt för den du är. Pengar finns i alla branscher.

    ReplyDelete
  28. @miljonaren - Har du några tankar på att gå tillbaka till studierna t.ex. i höst med delsyfte om att ta ut max studiebidrag + studielån (kan tänka mig att du har kvar några veckor hos CSN du kan plocka) till en ränta i år som ligger på 0,19%.

    Min tanke har allltid varit att om jag blev miljonär hade jag nog lagt mycket tid på att plugga språk och andra ämnen av intresse på universitet snarare än att fortsätta jobba.

    ReplyDelete
  29. Mattias3:00 AM

    Om frågeställningen är "vad ska en 16 åring välja" som han/hon vill nå målet och bli ekonomisk fri så fort som möjligt, så skulle jag räkna så här:
    -Person A plugga en yrkesutbildning i gym.
    -Person B plugga t ex teknisk på gym.
    Person A får ett skiftjobb inom industrin vid 19 års ålder, med ca 500 000kr som årslön (beroende på hur mkt extra han/hon jobbar och vart).
    Person B pluggar vidare 5 år för bli en ingenjör.
    Båda personerna lever på samma månadspeng (a la ca 10 000kr), där person A kan spara ca 20 000kr per månad i fonder av sin lön på 30K. Person B lånar (och får bidrag) för detta, under 5 år.

    Efter 5 år (när person B är klar med utbildningen) så har person A ca 1,4 miljoner på ISK konto (7%) och person B har noll kronor och ca 360 000 kr i skulder.

    När man räknar på det så blir det svårt för person B att komma ikapp. Sen kan man välja att plugga pga av andra skäl, men är man bara ute efter få ihop pengar så fort som möjligt så är nog en gym utbildning för industrin, gärna skift, det som ger mest.

    ReplyDelete
  30. Kolla snittlöner via facket istället för testosteronkillarna ovan som spänner sina bågar. Om man ska välja mellan plugg och jobb efter gymnasiet. En genomsnittlig VD i Sverige tjänar ca 75 tkr/mån brutto. Elektriker/byggnadsarbetare ca 30 tkr brutto. Tar vi ingenjörsspåret som jag tillhör är snittlönen för gymnasieing. och högskole ing ca 40 k och civ ing ca 50 k. Ingenjörer är dock lastgamla om man kollar snittålder. Ingångslöner är bättre att kolla på. För 2017 va det 31 k för civ ing och 29 k för hög ing.

    Ta inga beslut grundade på några anononymous här, inklusive mitt bidrag :D

    ReplyDelete