Sunday, February 26, 2017

Högutdelare och inflation

Blev en liten diskussion på Twitter på tal om att jag planerar att köpa lite preferensaktier för första gången. Tyvärr är det ju ibland lite svårt att uttrycka sig tydligt på 140 tecken så tänkte jag kunde skriva ett par rader om det här också.

För oss som planerar att leva på passiv inkomst från vårt kapital finns det ju egentligen tre intressanta faktorer.

1. Hur mycket kapital behövs i förhållande till dina årliga utgifter?Den vanligaste metoden här är ju den så kallade 4% metoden som bygger på att man tar ut 4% av kapitalet varje år och sen höjer uttaget med inflationen. Detta stämmer också ofta bra med en utdelningsportfölj där man "aldrig" säljer några aktier och lever på utdelningen då 4% genomsnittlig direktavkastning är fullt realistiskt över tid. 4% motsvarar ju att man har 25 gånger sina årliga kostnader i kapital.

2. Hur säkerställer du att dina uttag/utdelning växer med minst inflationen? Om man investerar i tex preferensaktier med fast utdelning på låt säga 6,5% och tänker sig att man därför bara behöver ett kapital motsvarande 15 gånger dina årliga utgifter så kommer man snabbt i problem. Då utdelningen är fast så kommer ditt fasta uttag varje år ätas upp av inflationen så att du varje år får lika mycket pengar att leva på men de räcker till att köpa mindre och mindre för varje år.

3. Risken för sänkt eller utebliven utdelning vid kriser. Oavsett om vi förlitar oss på aktieutdelning eller säljer indexfonder för att visst belopp varje år så ska vi klara av år när börsen går ner 50% eller många bolag sänker eller till och med helt ställer in utdelningen. Med 4% regeln har man klarat detta de senaste 100 åren även om det motsvarar att man får sälja för 7-10% av tillgångarna vid de största börsnedgångarna. Många bolag har aldrig sänkt utdelningen, men har man några bolag som sänker så klarar man säkert av att sälja 1-2% av portföljens värde dessa år. Utan att äventyra avkastningen på lång sikt.

Åter till preferensaktierna då. Är det verkligen ett problem att utdelningen är fast i kronor dvs att utdelningen äts upp av inflationen? Min åsikt är att det inte är några problem. Så länge man har en realistisk förväntan på hur mycket kapital som behövs i förhållande till uttaget. Med 4% regeln och en väl diversifierad portfölj av olika preferensaktier från stabila bolag där utdelningarna bedöms som "säkra" så har vi god marginal. Vi får då över 6% direktavkastning. Med 4% regeln innebär det att vi behåller 2/3 av utdelningen som vår passiva inkomst. Den sista 1/3 (dvs skillnaden mellan 4 och 6%) köper vi nya preferensaktier för. Det gör att antalet preferensaktier stiger med 2% om året vilket kompenserar för inflationen så länge den ligger runt 2% (vilket ju är svenska målet). Exemplet bygger på att preferensaktien ligger still i pris, så att 2% räcker till just 2% fler aktier.

Vad händer då om räntan och inflationen går upp? Jo då kommer priset på våra preferensaktier gå ner (eftersom den riskfria räntan är högre så vill man ha kanske 7 eller 8% på de aktier som tidigare gav 6% direktavkastning, vilket innebär att priset måste ner). Betraktar vi de dock som eviga och inte har några planer på att sälja dem de närmaste 40 åren så är det inga problem. De 2% av det tidigare värdet som du får över när du använt dina 4% till levnadsomkostnader kommer då räcka till kanske 2,5-3% fler aktier. Det gör att vi får en automatisk korrigering vid högre ränta/inflation.

Ett problem skulle kunna uppstå om inflationen och räntan stiger kraftigt. Men mitt mål är att ha max 5% preferensaktier i totala portföljen. Så har inte bekymrat mig och räknat på mycket på effekten av såpass extrema situationer som en inflation runt 5-10%.

Tankar?

14 comments:

  1. Anonymous3:45 PM

    Intressanta tankar! Hur räknar du på finansieringen av den årliga skatten som förekommer i KF och ISK? Skall de ingå i de fyra procenten eller tänker du dig att de finansieras av kurstillväxten? Har du några tankar kring hur du skulle hantera ett återinförande av eventuell förmögenhetsskatt?

    Tack för en otroligt inspirerande blogg!

    ReplyDelete
  2. För egen del går jag inte stenhårt på just 4% regeln. Men om vi tänker att jag hade behövt just 4% så hade jag räknat med 4% kvar efter att jag betalt skatten till KF/ISK. Dvs att det behövs lite mer än 25 x årlig omkostnad.

    ReplyDelete
  3. Problemet med pref. aktier är att du tar samma risk som att äga stam aktier men utan uppsidan att dina aktier får ökad utdelningen över tid. Det gör att över en längre tidsperiod på ca 10 år (10 år baserat på 6% preff. mot 3% stamaktie, 10% ökning i värde per år) så förlorar du pengar (direkt i form av utdelning som har varit lägre totalt samt värde minskning på positionen) och det bara accelererar desto längre tiden går.

    ReplyDelete
    Replies
    1. 3% utdelning med 10% tillväxt tar jag alla dagar i veckan. Men tror inte det är så lätt att hitta.

      Sen är det väl ändå lite lägre risk i preffar vs stamaktier.

      Håller dock med om slutsatsen att stamaktier över tid ska vara bättre. Vilket gör att jag siktar på 95-97% stamaktier och 3-5% preffar.

      Delete
  4. I teorin är det mindre risk, problemet är dagen ett företag ställer in betalningen på preffen så går företaget i allmänhet i kk. Då det händer så är normalt de andra skulderna för höga att preffens "fördel" över en stamaktie får någon praktisk betydelse. Om de ställer in utdelning på stamaktier men inte preffen så är det fortfarande väldigt oroande för bolaget i allmänhet.

    Angående 10% i ökning, drog Affärsvärdens index här: https://rikatillsammans.se/2014/12/04/affarsvarldens-generalindex-afgx-historiska-avkastning-1901-2014/ som är 9.88% med liten ökning för 1990 - 2014: https://rikatillsammans.se/2014/01/10/stockholmsborsens-arliga-avkastning-1990-2013/ 12.88%.

    3% i utdelning är bara avräknat på börskursen men återigen vid 2% så ligger du på plus i utdelning efter 20 år (och aktie värde skillnad på ca 300% om preffen ligger helt stilla). Anledning till 10% ökning är helt enkelt på grund av stamaktiers utdelning tenderar att växa med aktie priset så för enklare formel så sätt bara utdelning till 3#/2% av aktie priset. I praktiken så blir det upp och nedgångar etc. som spelar in men som ökning över tiden så jämnar det ut sig men återigen går att gå tillbaka till 4% regeln och sälja av motsvarande summa istället.

    ReplyDelete
  5. Hillevi5:38 PM

    Jag har räknat ganska exakt som du när det gäller preffarna, att en del av utdelningen kan tas ut eller investeras i något helt annat och en del "måste" återinvesteras i preffarna för att kompensera att preffarnas utdelning aldrig höjs (på så vis höjer jag själv utdelningen på preffarna). Känner mig trygg med lite olika alternativ på börsen, men kan säkert gå miste om större avkastning den vägen.

    ReplyDelete
  6. Intressant med (3). Med en pref vet du precis vad du får såvida inte företaget får allvarliga problem. En vanlig aktie kan mycket väl få en sämre utdelning än du väntat dig.

    Sedan tycker jag att många överskattar inflationens betydelse. Säg att du köper Akelius pref och får 6 procent per år istället för Axfood med 4 procent. Det skulle ta 9 år med 2 procents inflation innan Akelius ens var nere på 5 procent och fem år med fem procents utdelningstillväxt innan Axfood når 5 procent. Även med 5 procents inflation skulle det ta 7 år eller något sådant innan Akelius är nere på 4 procent och vid så hög inflation spelar det egentligen inte så stor roll vilka aktier du har då du ändå förlorar mot inflationen.

    Utdelningsinvesterande bygger ju i mångt och mycket på att uppnå det gränsvärde efter vilket man kan täcka alla utgifter med sina utdelningar. Om en pref ökar chansen att du uppnår det snabbare fullgör den sitt syfte. De där extra två procenten kan du ju under tiden investera i JNJ eller vad man nu vill ha som bas när man väl passerat gränsvärdet. Om preffen sedan inflateras ned mot 3 procent nettoavkastning efter 15 år spelar mindre roll om du efter 10 år redan har kapitalet du behöver för att täcka dina utgifter samtidigt som portföljen fortfarande växer. Då måste jag snarare säga att jag inte förstår dem som köper aktier med 1% utdelning bara för att de har en utdelningstillväxt på 10-15 procent - det tar ju ett decennium innan de utdelar på en nivå motsvarande tråkaktier som Axfood.

    Blev en lång och rörig kommentar men nu blev jag plötsligt väldigt sugen på att öka i Akelius. ;)

    ReplyDelete
  7. Om det skulle bli en stor nedgång och utdelningarna minskar mycket för dig, så kan du bli konsult under en tid för att tjäna ihop pengar.
    Var på nyheterna idag att det börjar bli arbetarna som ställer krav istället för arbetsgivare. Kan detta vara en backup vid börsproblem?

    ReplyDelete
  8. Intressant - men om preffarna skall ha en så liten vikt, varför ens ha med dem öht? Tack för en bra blogg!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Relevant fråga. 4-5% skulle motsvara runt 250.000 kr. Vilket genererar en utdelning på drygt 15.000 per år. En inte helt obetydlig komponent för min försörjning. Ser det främst som riskspridning och inte konstigare än att ha 4-5% ABB eller Telia i portföljen.

      Delete
    2. Tack för ett intressant inlägg!
      Ska se om jag förstår:

      1. Preffer kan korrigeras för inflation tack vare högre avkastning som återinvesteras och priser går ner vid hög inflation/ränta.
      2. Preffar ger snabbt hög passiv inkomst och passar därför bra i slutet av resan mot ekonomiskt oberoende även om stamaktier ger bättre avkastning på lång sikt (10år+).
      3. Ifall vi aldrig säljer preffarna kan vi "bortse" från avkastningen på aktiepris

      Förresten hur blir det med skatt? Det borde väl vara till fördel för preffarna?

      Delete
  9. Anonymous6:42 AM

    Prefferna loses ju in till ett forutbestamt belopp, sa det dar med att aldrig salja funkar inte. Det blir jut hogst relevant att se till att kopa preffarna till ett formanligt pris, jmf med inlosen priset.
    /J

    ReplyDelete
  10. Anonymous11:11 AM

    Ligger själv tungt i preffar. Lite väl tungt kanske men är förtjust i tanken på en stabil och hög direktavkastning.

    Tar man 2 av de 6,5% som exempelvis Akelius pref ger och återinvesterar så motsvarar det inflationskompensation plus 4,5% direktavkastning. Några preffar har ju utdelningar som är förutbestämt att öka över tid, som Ferronordic machines och Högkullen. De är därmed mer eller mindre predestinerade till att lösas in förr eller senare. Andra som Klövern är "eviga" dvs kommer att finnas kvar så länge bolaget finns.

    Efter skatt har jag en årlig direktavkastning på ca 6,5% varav jag sätter av 2 av procenten för inflation och 2,8 för att dubbla realvärdet av portföljen på 25 års sikt. Resten 1,7% kan jag ta ut och använda för levnadsomkostnader och nöjen.

    ReplyDelete
  11. Jag heter Caroline Ahmed från New York. Efter 6 års äktenskap utan barn har jag äntligen blivit gravid. Älskling till Gud Allsmäktig min Kära syster skriver till dig att dela med dig vad Mallam Abudu har gjort. Jag sa till mig själv att jag Kommer att vittna om Mallam Abudu gör detta med örtmedicin, jag mailade dig för en begäran av ditt graviditetsmedicin förra året efter att ha sett andra kvinnors vittnesmål på en hemsida online bestämde jag mig för att uttrycka min tro och komma överens med dig. Din graviditet Medicin och du bad för mig att vi kom överens om att jag skulle bli gravid, Hallelujah !! Ja, jag blev gravid två månader efter och jag är nu 4 månader gravid ära till den allsmäktige guden. Jag vet att jag kommer ha en smidig och enkel leverans snart. Kontakta honom. mallamabuduspiritualhome@gmail.com

    ReplyDelete