Wednesday, April 13, 2016

Risken att dö

Redan sedan jag började blogga för snart 10 år sen har det med jämna mellanrum kommit kommentarer om att det är dumt att spara och snåla för man kan ju dö imorgon. Har mest avfärdat det som ett korkat resonemang. Men så i helgen när jag fick höra att en avlägsen bekant hade dött 2 månader efter han gått i pension vid 65 års ålder kom jag att tänka på frågan igen. Ur en annan synvinkel.

För på sätt och vis är det ju samma sak att alla vare sig de vill eller inte via allmänna system sparar pengar under tiden man jobbar för att kunna leva på den dagen man slutar jobba. Vissa sparar lite och slutar jobba vid 67 och andra sparar mycket och slutar vid 40.

Så om vi då tänker att det vore tråkigt att spara och slita och sen dö precis när vi ska börja njuta av pengarna. Då kanske det är intressant att jämföra hur stor risken är att dö vid en viss ålder? Sagt och gjort, la ner 10 minuters googlande och hamnade på en sida hos SCB som verkade ha svaret på mina funderingar.

Enligt den så ser det ut såhär (baserat på man och 2015):
40 år - 0,1% risk att dö närmaste året
50 år - 0,2% risk att dö närmaste året
67 år - 1,2% risk att dö närmaste året

Eller om man vill mäta det såhär istället (fortfarande baserat på en man och 2015)
40 år - 97 952 levande per 100 000 födda
50 år - 96 646 levande per 100 000 födda
67 år - 87 273 levande per 100 000 födda

Så min slutsats blir enkel. Är man orolig för att dö och aldrig hinna sätta sprätt på pengarna så ska man spara tidigt i livet och leva ett frisk, fritt och lyckligt liv som pensionär vid 40 och inte vid 67.

20 comments:

Anonymous said...

Good point!

MinaPengar said...

haha fantastiskt härligt skrivet! 40 it is!

Mr100procent said...

Det är med andra ord ungefär 10% chans att dö innan man är 67 år och hela 90% chans att man faktiskt lever. Som du säger, det är lönt att spara tidigt för att ha det bättre sen.

När det gäller att man kan dö imorgon så tänker jag såhär:
Ja, man kan dö imorgon. Men om jag dör imorgon så är jag död. Jag kan inte ångra mig och för min del så spelar det ingen roll om jag spenderade varenda krona eller inte spenderade en enda krona - jag är död. Ingenting spelar mig någon roll.

Och dör man innan man kan ha det "bättre sen", så får man ju hoppas att ens nära och kära kan njuta av pengarna istället ;)

MVH

Skägglav said...

Jag brukar resonera som så att jag sparar idag eftersom "risken" finns att jag lever imorgon och då kanske jag behöver pengarna. ;)

Miljonaren said...

Och tycker man det känns ok att man ändå har 87% chans att få leva 1 år som pensionär kan man ju höja målet och sikta mot att man vill hinna få 10 eller till och med 15 år i frihet från löneslaveriet. Så ser det betydligt värre ut då statistiken verkligen skjuter i höjden runt 70.

EnkeltKapital said...

Och bra ekonomi är en del i bra hälsa!

Krösus Sork said...

Nu vill farbror Sork läxa upp en av er. Skilj mellan positivt och negativt utfall vid användandet av chans/risk. Chans är positivt och risk negativt.

Det heter inte:

Chansen att få AIDS
Chansen att råka ut för en flygolycka
Chansen att dö i en terroristattack

:)

Peder Enblom said...

Hahahaha så jäkla bra skrivet :-)

Anonymous said...

Dock har jag med åren erfarit att den absoluta majoriteten av oss sparare, inte törs ta steget när vi upplevt vårt mål. Bara ett år till heter det, för att dölja att vi inte har skaffat oss ett liv utanför vår yrkesroll!

Oavsett när vi går, kommer vi lämna en stor påse pengar på bordet!

Tricket är att kunna lämna påsen!

Vi är inte så många som klarat det!��

Fantastiska Farbror Fri said...

Bra skrivet, åter en spik i kistan på den falska motsättningen mellan att spara och att leva.
Fyller 40 i daggarna och är fri sedan några månader tillbaka, rekommenderas!!!

Anonymous said...

Fantastiskt skrivet som vanligt. Värt att tillägga är att chansen (inte risken Krösus ;)) att de oddsen förbättras är tämligen stora. Man får väl utgå från att den dagen du är 67 Miljonaren så har procentsatserna blivit dig ännu mer fördelaktiga. Dels att vi lever mer sunt än tidigare generationer men också att forskningen kring sjukvård går rasande kvickt framåt.

Hallar said...

Sen behöver det ju inte vara motsatsförhållanden heller. Vägen till att bli ekonomiskt oberoende behöver inte vara en pina. Man behöver inte koppla ihop konsumtion med lycka. Det kan vara så att man arbetar med något som känns meningsfullt inte bara för en själv men för andra människor med då man gör en samhällsinsats. Då har man helt plötsligt en win-win situation.

Christian Hall said...

God pointe.

J said...

Jag menar att du begår samma misstag som inte räknar med att gradvis sälja av dina aktier från säg 60 års ålder. Du kommer dö med flera miljoner på banken när du kunde ha dött med mkt mindre och slutat jobba redan nu. Om du räknar med att gradvis avyttra aktierna på ålderns höst så har du redan nått ditt mål idag.

Miljonaren said...

Problemet blir att klara sig från idag fram till 60 års ålder utan att sälja några aktier. Att börja sälja vid 60 är inga problem. Men då kommer man få mycket mer pengar som 65 än 45 åring och det är frågan om man behöver.

Börjar man sälja aktier redan som 35-åring och slutar jobba blir det tyvärr snabbt en ond cirkel och svårt att klara sig livet ut.

Anonymous said...

I USA hävdar många att dina kostnader sjunker med 3% om året kontinuerligt, efter att man slutat jobba.

Efter att ha varit fri några år, tycker jag att det stämmer ganska bra!

Dock ska man nog inte börja från din extremt låga nivå men från en mer normalt sparsam livsstil, tror jag det är ett bra grundvärde.

Katarina said...

Underbart! Bästa inlägget i ämnet ever.

Anonymous said...

Vanskligt att extrapolera. Vi blir äldre och äldre. Det finns en annan intressant tabell nämligen "förväntad återstående livslängd vid given ålder". Den visar betydligt längre liv än genomsnittet efter varje år. Beror på att många dör av sjukdomar eller olyckor vid lägre ålder vilket sänker väntevärdet rejält. Pär

Anonymous said...

Om jag vore dig Miljonären så skulle jag kliva av från ekorrhjulet dvs den fasta anställningen vid 40. Sedan har du både tid, pengar och frihet att fundera på hur du lättast kan leva livet i frihet. Kapitalet kommer öka under tiden. Och du kan alltid jobba 6 månader (kan vara okvalificerat arbete) och spä på kassan om du vill. Jag önskar jag vore i dina kläder. Så nära målet!

kronantillmiljonen.se said...

Spännande läsning! Tänker lite som du faktiskt. Lev några hundår och sedan njut av friheten är mitt måtto :) Men dessa hundår bör ändå vara drägliga och värda att leva.