När jag 2005 fick mitt första riktiga jobb och därmed drog igång sparandet på allvar hade jag två parallella mål. För det första en säkerhet i och med provanställning och vad jag upplevde som en osäker arbetsmarknad. Om jag blev arbetslös under en period skulle jag inte behöva bli desperat och ta vilket skit som helst. Det mer långsiktiga och diffusa målet var från början att bli rik.
Det gjorde att det ganska tidigt fanns med som ett alternativ att leva på pengarna under en period redan efter några månaders eller enstaka års sparande. Under resans gång har detta känts mer och mer avlägset för mig. Trots att jag för 3 år sen började tycka att det var ganska trist på jobbet och att pengarna jag då sparat ihop skulle räcka minst 10-15 år så var jag inte ens nära att ta en paus. Hade jag blivit uppsagd då hade jag troligtvis tagit första bästa jobb för att återuppta sparandet och närma mig mitt slutmål. Att stoppa snöbollen som äntligen hade fått upp lite fart med sparande på över 20.000 i månaden och 2-3 miljoner i kapital som växte med avkastningen var där och då uteslutet.
Även nu när jag äntligen har slutat jobba så är jag väldigt tacksam över att jag är fri på riktigt. Kan ju bara gissa hur det hade känts att veta att jag skulle tillbaka till jobbet ett visst datum även om det låg långt bort. Då hade jag nog personligen hellre haft kravet på mig att tjäna 2-5.000 i månaden under de kommande 10 åren. Istället för att vara helt ledig nu och veta att jag ska tillbaka till heltidsjobb någon gång i framtiden.
Det var med ovanstående tankar i bakhuvudet som jag såg på Onkel Toms videoklipp där han berättar hur de resonerat när de tagit 2 sabbatsår istället för att bita ihop och jobba några år till och sen bli "fria på riktigt". Vi ska komma ihåg att förutsättningarna är väldigt olika för mig och Onkel Tom. Jag hade "turen" att börja spara direkt efter universitetet vilket gjort att jag dels var ung och dels att jag heller aldrig vant mig vid högre kostnader än studentbudgeten. Dessutom trivdes jag bra på jobbet de första 7-8 åren vilket gjorde att den perioden och därmed de 3 första miljonerna gick lite av sig självt. Att börja betydligt senare och dessutom från en utgångspunkt där man levt upp hela lönen under många år, har ett antal barn och dessutom är ganska less på jobbet redan efter något enstaka år av sparande är något helt annat.
Ytterligare ett exempel på att det inte alltid är så lätt fick jag igår när jag pratade telefon med en före detta kollega. Han är 50 år och vantrivs betydligt värre än vad jag gjorde på jobbet. Tyvärr har han inget sparkapital förutom pengar i huset trots 30 års kontinuerligt jobb. Han frågade hur han skulle göra för att liksom mig komma ur ekorrhjulet snarast möjligt. Han hade också lite tankar om att starta eget men visste inte om det skulle funka ekonomiskt. Min första instinkt var ju att berätta sambandet mellan sparkvot och hur många års arbete som krävs för att bli fri. Men jag insåg innan jag hann öppna munnen att något i stil med följande inte skulle funka "50% sparkvot i 10 år så är du hemma, ja i kombationen med din ålder och att du snart kan plocka tjänstepension". Vantrivs man så är 10 år en gigantisk tid och har man aldrig sparat något är 50% sparkvot vid 50 år förmodligen helt orealistiskt. Och att spara 20% för att kunna sluta vid 64 eller för 67 är ju heller inte vad man vill höra som 50 åring som har ångest varje söndag.
Jag landades aldrig i någon tydlig rekommendation där på telefon. Men kanske är istället 20% sparkvot dels för att spara undan lite pengar men framförallt för att testa att leva på 80% av tidigare lönen. Försöka göra det under en period och se om det går att få en uppgörelse med arbetsgivaren på några månadslöner för att på så sätt skapa förutsättningar 1-2 års glapp där han kan testa det där med att starta eget eller hitta ett alternativt jobb. Ett jobb där det inte skulle vara hela världen om lönen var lite sämre än det nuvarande bara han trivs.
Ni som är unga och har relativt hög sparkvot har en betydligt enklare och rakare väg till frihet. Om det är det ni nu vill. Låt snöbollen rulla så snabbt och länge som möjligt utan avbrott.
Tuesday, February 27, 2018
Monday, February 26, 2018
Livet som fri
Kul att det blev mycket reaktioner och diskussioner på gårdagens gästinlägg. Som ni märkt har jag hållit mig utanför då jag ville att inlägget och Olofs tankar skulle få leva sitt eget liv istället för att jag skulle in och lägga mig i med min infallsvinkel. Den får ju chansen att komma till tals 360 dagar per år ändå här på bloggen.
Måndag igen och idag var jag helt sänkt av trötthet på morgonen. Det hade varit riktigt tungt att behöva gå till jobbet idag. Men det är ju sånt som funkar ändå när man är mitt i det och man bara kör på. Det är bara det att när jag nu har lyxen att hinna känna efter och fundera.
Jag märker stor skillnad på hur snabbt dagarna går jämfört med för en dryg månad sen. Första tiden som fri så tänkte jag verkligen på hur mycket tid som frigjordes från 8-9 timmars jobb, resor till och från jobbet, att tänka på jobbet på kvällarna etc. Jag gick en extra promenad varje dag för att det var skönt att komma ut och lyssna på en podcast och mer eller mindre slå ihjäl lite tid. Jag jobbar fortfarande aktivt för att hitta rutiner och inte bli slö för jag tror risken är överhängande att man inte varken hunnit träna eller vara ute i friska luften när klockan blivit 16 om man går helt på känsla och tar dagen som den kommer.
För några veckor sen tog bolagens rapporter lite tid då jag följde många av dessa av rent intresse. Sen kom OS som erbjöd 3-4 timmars underhållning per dag. Men nu är det rätt tomt i kalendern igen. Har lite mindre men roliga projekt på gång, jobbar på med min kommande bok (som är mycket mer tungskriven än den första) och försöker köra 0,5-1 timmes spanskaträning om dagen. Dessutom tar jag större ansvar hemma än vad jag gjorde när jag jobbade. Men hur jag än räknar borde det vara runt 10 timmars oplanerad fritid per dag jämfört med max 5 timmar när jag jobbade och så känns det inte riktigt. De som både jobbar och har barn är ju en helt annan division än vad jag någonsin varit...
Den här omställningen till att vänja sig vid att ha mindre bokat har gått väldigt fort. Det är ju bara ett par månader sen jag slutade jobba. Så det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen de kommande åren. Den centrala frågan är ju om man ska "tvinga sig" att läsa bok, gå promenad, plugga spanska och jobba ideellt för att "man ju måste ha något vettigt att göra på dagarna". Eller om livet blir lika bra av att bara göra det man känner för just där och då med total frihet och spontanitet. Just nu jobbar jag aktivt för att forfarande fylla dagarna med saker jag "borde göra". Saker jag tycker är kul och bra egentligen, även om det för stunden kan vara lockande att göra något annat slöare, roligare eller ingenting alls. Jag tycker till exempel att det skulle vara roligt att flytta till Spanien och då kunna ganska bra spanska, men just nu hade det varit roligare att kolla några som kör Crossfit på Youtube än att köra 20 minuter språkapp och sen skriva upp 10 glosor i ett block. I jämförelse med att jobba så ska vi ändå komma ihåg att plugga spanska i min egen takt för min egen skull är rena drömmen.
Lite kopplat till det här med hur snabbt man vänjer sig vid friheten så tänkte jag imorgon spåna lite om det här med sabbatsår eller sabbatsperiod dvs att sluta jobba under några år innan man är slutligt fri. Ni som vill förbereda er lite inför det inlägget kan läsa lite mer om sabbatsår på Onkels Toms blogg.
Måndag igen och idag var jag helt sänkt av trötthet på morgonen. Det hade varit riktigt tungt att behöva gå till jobbet idag. Men det är ju sånt som funkar ändå när man är mitt i det och man bara kör på. Det är bara det att när jag nu har lyxen att hinna känna efter och fundera.
Jag märker stor skillnad på hur snabbt dagarna går jämfört med för en dryg månad sen. Första tiden som fri så tänkte jag verkligen på hur mycket tid som frigjordes från 8-9 timmars jobb, resor till och från jobbet, att tänka på jobbet på kvällarna etc. Jag gick en extra promenad varje dag för att det var skönt att komma ut och lyssna på en podcast och mer eller mindre slå ihjäl lite tid. Jag jobbar fortfarande aktivt för att hitta rutiner och inte bli slö för jag tror risken är överhängande att man inte varken hunnit träna eller vara ute i friska luften när klockan blivit 16 om man går helt på känsla och tar dagen som den kommer.
För några veckor sen tog bolagens rapporter lite tid då jag följde många av dessa av rent intresse. Sen kom OS som erbjöd 3-4 timmars underhållning per dag. Men nu är det rätt tomt i kalendern igen. Har lite mindre men roliga projekt på gång, jobbar på med min kommande bok (som är mycket mer tungskriven än den första) och försöker köra 0,5-1 timmes spanskaträning om dagen. Dessutom tar jag större ansvar hemma än vad jag gjorde när jag jobbade. Men hur jag än räknar borde det vara runt 10 timmars oplanerad fritid per dag jämfört med max 5 timmar när jag jobbade och så känns det inte riktigt. De som både jobbar och har barn är ju en helt annan division än vad jag någonsin varit...
Den här omställningen till att vänja sig vid att ha mindre bokat har gått väldigt fort. Det är ju bara ett par månader sen jag slutade jobba. Så det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen de kommande åren. Den centrala frågan är ju om man ska "tvinga sig" att läsa bok, gå promenad, plugga spanska och jobba ideellt för att "man ju måste ha något vettigt att göra på dagarna". Eller om livet blir lika bra av att bara göra det man känner för just där och då med total frihet och spontanitet. Just nu jobbar jag aktivt för att forfarande fylla dagarna med saker jag "borde göra". Saker jag tycker är kul och bra egentligen, även om det för stunden kan vara lockande att göra något annat slöare, roligare eller ingenting alls. Jag tycker till exempel att det skulle vara roligt att flytta till Spanien och då kunna ganska bra spanska, men just nu hade det varit roligare att kolla några som kör Crossfit på Youtube än att köra 20 minuter språkapp och sen skriva upp 10 glosor i ett block. I jämförelse med att jobba så ska vi ändå komma ihåg att plugga spanska i min egen takt för min egen skull är rena drömmen.
Lite kopplat till det här med hur snabbt man vänjer sig vid friheten så tänkte jag imorgon spåna lite om det här med sabbatsår eller sabbatsperiod dvs att sluta jobba under några år innan man är slutligt fri. Ni som vill förbereda er lite inför det inlägget kan läsa lite mer om sabbatsår på Onkels Toms blogg.
Sunday, February 25, 2018
Gästinlägg av Olof Ericson
Nu är det äntligen dags för lite alternativa tankar igen. Denna gång via ett gästinlägg av en kille som heter Olof Ericson. Ni hittar Olof på Twitter under namet @OlofEricson.
Olof har också lovat bevaka kommentarsfältet under dagen idag för diskussion och följdfrågor.
/Miljonär innan 30
Gästinlägg av Olof Ericson
Att spara för att uppnå ekonomisk självständighet och frihet var, fram till ganska nyligen, en ganska begränsad företeelse hos några fåtal individer över trettio, ofta över fyrtio. Personer som har levt ett liv som man helst vill välja bort. Idag ser vi att denna företeelse, eller kan vi t.o.m. kalla det trend, sprida sig neråt i ålder. Personer som inte ens har gått ut skolan pratar om investeringar och frihet. Hur dessa personer vet att ekorrhjulet inte är något för dem är lite av ett mysterium. Alternativt vill de göra en Günther Mårder, alltså skapa sig en frihet att välja. Vad dem inte inser är att Günther Mårder är något av ett unikum, undantag. Han är ett varumärke. Han har sannolikt levt för sitt arbete och gör det fortfarande. Men hans varumärke är att vara den sjukligt sparsamme. Att försöka kopiera det konceptet är dömt till misslyckande.
Olof har också lovat bevaka kommentarsfältet under dagen idag för diskussion och följdfrågor.
/Miljonär innan 30
Gästinlägg av Olof Ericson
Att spara för att uppnå ekonomisk självständighet och frihet var, fram till ganska nyligen, en ganska begränsad företeelse hos några fåtal individer över trettio, ofta över fyrtio. Personer som har levt ett liv som man helst vill välja bort. Idag ser vi att denna företeelse, eller kan vi t.o.m. kalla det trend, sprida sig neråt i ålder. Personer som inte ens har gått ut skolan pratar om investeringar och frihet. Hur dessa personer vet att ekorrhjulet inte är något för dem är lite av ett mysterium. Alternativt vill de göra en Günther Mårder, alltså skapa sig en frihet att välja. Vad dem inte inser är att Günther Mårder är något av ett unikum, undantag. Han är ett varumärke. Han har sannolikt levt för sitt arbete och gör det fortfarande. Men hans varumärke är att vara den sjukligt sparsamme. Att försöka kopiera det konceptet är dömt till misslyckande.
Åter till fyrtioåringen som vill slå sig fri genom att spara ihop X antal miljoner som ska ge årlig avkastning. Vissa av dem har varit missnöjda över sin arbetssituation, andra har blivit missnöjda under resans gång. Sen finns såklart undantaget Günther Mårder. Frågan är vad som kommer först, missnöjet eller pengarna? Tänk på den frågeställningen ett extra varv, vi kommer nämligen att återkomma till det lite senare.
Men vet ni vad, jag skriver inte detta inlägg för att prata om andra, eller om man. Jag ska prata om mig. Om jag.
Som tjugoettåring landade jag mitt första chefsjobb, jag bildade familj när jag var tjugosex, köpte hus, fick min andra dotter vid tjugoåtta. Som tjugotreåring bestämde jag mig för att uppfylla en barndomsdröm och spara ihop till en Porsche nioelva. Målet var satt att köpa nioelvan innan jag fyllde trettio. Som tjugosjuåring fick jag börja om från noll med sparandet. Varenda krona hade gått till familjebildandet, husköp, renoveringar och kombibil. Ett par år efter trettio sprängde jag miljongränsen. Jag hade en miljon svenska enkronor i fritt kapital. Gediget sparande och investeringar i aktier och fonder hade möjliggjort den resan.
Allt ovan har varit mål som jag har satt upp och uppnått. Och varje gång jag har uppnått ett eller flera mål så har jag först känt glädje, sedan tomhet. Men de enmiljon kronorna har inte bara skapat en tomhet, tomheten av ytterligare ett uppnått mål. Tanken om ekonomisk frihet har smugit sig på. En miljon gick ganska lätt, jag kan ju spara ett par till och bli fri tänkte jag. Nu börjar missnöjet krypa sig på. Jag går till jobbet för att fortsätta fylla på ladorna, ett arbete som jag nu börjar tänka att jag ska lämna. Ett arbete jag egentligen trivs med och som t.o.m. är en del av vem jag är och har blivit. Ett arbete där jag gör skillnad i andra människors liv. Jag har alltså omedvetet börjat springa ekorrhjulet för att sedan kunna lämna det.
Nä vet ni vad, det var inte hit jag skulle. Jag skulle köpa en Porsche. Inte lägga pengar på hög och bli missnöjd och kanske till och med bitter. Och en miljon kan jag spara ihop igen. Senast tog det bara några år.
Så inom kort cashar jag ut varenda krona från investeringssparkontot. Jag ska betala av alla våra lån. Min sambos värsta mardröm är att bli hemlös - trots att det knappt går att fingera ihop ett sådant scenario ens i teorin. Att betala av lånen kommer ge henne ro. Sen ska jag köpa en Porsche. Svärfar ska med på premiärturen. Han har cancer. I buken, i levern och nu i lungan. Han föredrar Lamborghini, men jag tror att han kommer uppskatta bilen ändå. I somnar ska jag köra med barnen på sena kvällsdopp. Förhoppningsvis kommer mina döttrar att minnas tillbaka på den här tiden med glädje.
Om jag hade inlett mitt vuxenliv med den ekonomiske handbromsen åtdragen så hade jag med stor sannolikhet aldrig flyttat för att göra karriär. Jag hade inte träffat min sambo och vi hade inte bildat familj och byggt upp ett gemensamt hem. Så mitt råd till alla tjugoåringar är att våga gasa men såklart på ett ansvarsfullt sätt.
Min slutgiltiga slutsats är att det finns många typer av ekorrhjul. Så se upp, gå inte in i ett nytt ekorrhjul för att undvika ett annat.
Saturday, February 24, 2018
Kämpig start på börsåret
Med många svenska storbolag i min portfölj blir sällan avvikelsen mot storbolagsindexet speciellt stor. Alternativet att välja Avanza Zero istället för enskilda aktier finns alltid också. Jag jämför därför min utveckling med SIX30 Return Index.
2018 har börjat strålande vad gäller bolagens förslag på utdelning för året. Målet var 120.000 i utdelning och för det skulle det krävas 3% organisk utdelningstillväxt. När jag nu sammanställer läget är det klart att jag kommer gå över 130.000 kr i utdelning i år. Visserligen tack vare några extrautdelningar som vi inte kan räkna som uthålliga. Till det har jag möjlighet att sälja fonder för minst 5000 kr i månaden under väldigt många år.
Något som inte börjat året lika bra som utdelningarna är aktiernas pris. Även om jag fokuserar på utdelningen och inte aktiernas pris nu när jag nästan inte ska köpa några nya aktier och heller inte sälja några aktier så är det ju oundvikligt att jämförelsen med alternativet Avanza Zero alltid finns där i bakhuvudet.
Såhär ser aktiedelen i min portfölj ut hittills i år (fonddelen struntar jag i att jämföra men den räddar upp totalen en del).
Intressant är att den starka utdelningen i förhållande till aktiekurserna har gjort att jag för första gången som jag kan minnas så ligger aktiernas totala direktavkastning över 4%. Till viss del hjälpt av att jag köpte lite preferensaktier under 2017. 4,3% direktavkastning är en uppskattning av nuläget för portföljen som helhet. Mitt mål har länge varit 4% direktavkastning, vilket hänger bra ihop med att jag planerar att återinvestera en mindre del av årets utdelningar.
2018 har börjat strålande vad gäller bolagens förslag på utdelning för året. Målet var 120.000 i utdelning och för det skulle det krävas 3% organisk utdelningstillväxt. När jag nu sammanställer läget är det klart att jag kommer gå över 130.000 kr i utdelning i år. Visserligen tack vare några extrautdelningar som vi inte kan räkna som uthålliga. Till det har jag möjlighet att sälja fonder för minst 5000 kr i månaden under väldigt många år.
Något som inte börjat året lika bra som utdelningarna är aktiernas pris. Även om jag fokuserar på utdelningen och inte aktiernas pris nu när jag nästan inte ska köpa några nya aktier och heller inte sälja några aktier så är det ju oundvikligt att jämförelsen med alternativet Avanza Zero alltid finns där i bakhuvudet.
Såhär ser aktiedelen i min portfölj ut hittills i år (fonddelen struntar jag i att jämföra men den räddar upp totalen en del).
Inte så kul att se att mitt intresse för aktier har kostat mig över 30.000 kr i månaden i år, dyr hobby. Som tur är så ser det bättre ut om vi zoomar ut på lite längre sikt. Så jag behåller aktierna ett tag till och hoppas kunna hålla den gröna linjen över den gula över längre perioder även framöver.
Intressant är att den starka utdelningen i förhållande till aktiekurserna har gjort att jag för första gången som jag kan minnas så ligger aktiernas totala direktavkastning över 4%. Till viss del hjälpt av att jag köpte lite preferensaktier under 2017. 4,3% direktavkastning är en uppskattning av nuläget för portföljen som helhet. Mitt mål har länge varit 4% direktavkastning, vilket hänger bra ihop med att jag planerar att återinvestera en mindre del av årets utdelningar.
Thursday, February 22, 2018
Vad är en lagom sparkvot?
Jag lyssnade på Unga Aktiesparares nya podd "Aktiekompisar" för första gången igår. Kunde inte låta bli att lyssna när ämnet var sparkvot. Helt ok avsnitt med saknade favoriten Philip Scholtzé som gäst. Jag ska nog ge podden ytterligare några chanser när det är bra gäster eller ämnen i framtiden.
Något som var uppe för diskussion är vad som är en lagom sparkvot och förhållandet mellan "att leva" och "att spara".
En viktig del som nämndes i podden men snabbt slätades över är att det är så mycket enklare att påverka sin sparkvot några procent jämfört med att öka avkastningen i portföljen med någon procent. Även om det andra alternativet med ränta på ränta över lång tid kommer ge en fantastisk effekt. Man måste ha respekt för hur svårt det faktiskt är för de flesta av oss att slå index med någon procent om året under långa perioder. Så jag tycker inte argumentet att man ska fokusera på avkastningen istället för sparandet funkar som råd mot de stora massorna.
Nu över till frågan vad som är en lagom sparkvot. När jag själv försökt hitta rimlig sparkvot har jag tänkt såhär:
Den första delen är på planeringsstadiet. Hur mycket har jag sparat historiskt? Vilken sparkvot tycker jag är rimlig för kommande år med hänsyn till lön, fasta kostnader och ev större planerade köp? Hur många års arbete krävs då för att uppnå ekonomisk frihet? Känns det lagom? Vad händer med antalet år på jobbet om jag skruvar sparkvoten lite upp och ner?
För mig har det blivit både roligare och bättre resultat av att sätta upp ett mätbart mål vad gäller sparkvot som följs upp. Som i det mesta man tar sig för på ett lite mer seriöst sätt än bara som tidsfördriv.
Det man dock ska komma ihåg är att det blir svårare och svårare att spara en extra hundralapp ju högre sparkvot man kommer upp i. Det är mycket lättare att gå från 10 till 15% sparkvot än från 80 till 85%. Så det handlar mycket om att hitta brytpunkten där den sista sparade kronan har kostat mer i uppoffring än den gett tillbaka.
Något vi måste komma ihåg att hela syftet med att spara pengar nu är att vi tror oss kunna få en avkastning som slår inflationen över lång tid. Dvs varje sak man avstår att köpa idag kommer man kunna köpa flerfaldigt i framtiden, så det skadar inte att pressa sig lite. Sparande är alltså inte bara uppskjuten konsumtion där man byter nu mot sen rakt av till växelkursen 1:1.
När väl planeringen är klar handlar det om att leva ett så bra liv som möjligt i vardagen inom dessa ramar. Precis som det vanliga rådet har jag börjat månaden med att föra över planerad sparkvot direkt lönen kommer. Sen efter det har jag betalat räkningar och månadens löpande kostnader. Målet för mig har alltid varit att kunna föra över någon extra peng den 24e för att nollställa kontot inför nästa lön. Detta har inte varit något krav utan en ren bonus. Tankesättet i vardagen har då varit att värdera varje kostnad om den är värd sitt pris.
Jag har aldrig haft någon budget som jag följt där jag innan månaden vetat hur mycket jag ska köpa mat, kläder eller annat för under resten av månaden. Men pengarna har ändå räckt varje månad och 99 av 100 månader har jag kunnat förra över lite extra pengar den 24e som inte gått åt. Dvs överträffat min planerade sparkvot.
Jag upplever att det är ganska vanligt att folk klagar över hur orimligt dyrt vissa saker är. "169 kr för en räkmacka på Arlanda det är ju helt sjukt". Men att man ändå köper den, muttrar lite om priset och sen rätt snabbt efter att man betalat slutar tänka på det. Jag tror stenhårt på inställningen att bara köpa det som känns prisvärt. Kolla priser och värdera. Är räkmackan värd 169 kr för dig och en del av att skapa känslan av en lyxig semester så är det bara att slå till. Men känns det orimligt med 169 kr för en macka så gå bort och köp en hamburgare på Max istället. Betalar du ett överpris för något har du per definition blivit lurad. Låtsas att kassörskan skrattar bakom din rygg när du betalat ett uppenbart överpris för något.
Vad som är värt pengarna är ju upp till varje person att bedöma och kan dessutom skilja från dag till dag. Att man får 1,5 liter läsk på Willys för halva priset mot vad 0,5 liter kostar på Pressbyrån är ju orimligt för det mesta. Men en varm sommardag kanske en kall läsk för 22 kr ändå känns som ett ok pris. En person säger upp gymkortet och tränar lite övningar med gummiband hemma framför TVn och går raska promenader och sparar flera hundralappar i månaden vilket skulle vara helt otänkbart för mig som gladeligen prioriterar gymkortet då det är en hobby. Varken gymkortet eller läsken är något problem, bara man reflekterar över priset och värdet.
Genom att dels sätta upp ett mål på en hög men rimlig sparkvot som dras direkt lönen kommer och efter det hela tiden värdera kostnader så har jag aldrig lidit av en hög sparkvot. Inte ens när den varit en bit över 80%. För så fort sparandet blir ett lidande där den sista sparade procenten har kostat mer än den ger tillbaka har man sparat för mycket. Precis vid den brytpunkten har man hittat sin optimala sparkvot.
Något som var uppe för diskussion är vad som är en lagom sparkvot och förhållandet mellan "att leva" och "att spara".
En viktig del som nämndes i podden men snabbt slätades över är att det är så mycket enklare att påverka sin sparkvot några procent jämfört med att öka avkastningen i portföljen med någon procent. Även om det andra alternativet med ränta på ränta över lång tid kommer ge en fantastisk effekt. Man måste ha respekt för hur svårt det faktiskt är för de flesta av oss att slå index med någon procent om året under långa perioder. Så jag tycker inte argumentet att man ska fokusera på avkastningen istället för sparandet funkar som råd mot de stora massorna.
Nu över till frågan vad som är en lagom sparkvot. När jag själv försökt hitta rimlig sparkvot har jag tänkt såhär:
Den första delen är på planeringsstadiet. Hur mycket har jag sparat historiskt? Vilken sparkvot tycker jag är rimlig för kommande år med hänsyn till lön, fasta kostnader och ev större planerade köp? Hur många års arbete krävs då för att uppnå ekonomisk frihet? Känns det lagom? Vad händer med antalet år på jobbet om jag skruvar sparkvoten lite upp och ner?
För mig har det blivit både roligare och bättre resultat av att sätta upp ett mätbart mål vad gäller sparkvot som följs upp. Som i det mesta man tar sig för på ett lite mer seriöst sätt än bara som tidsfördriv.
Det man dock ska komma ihåg är att det blir svårare och svårare att spara en extra hundralapp ju högre sparkvot man kommer upp i. Det är mycket lättare att gå från 10 till 15% sparkvot än från 80 till 85%. Så det handlar mycket om att hitta brytpunkten där den sista sparade kronan har kostat mer i uppoffring än den gett tillbaka.
Något vi måste komma ihåg att hela syftet med att spara pengar nu är att vi tror oss kunna få en avkastning som slår inflationen över lång tid. Dvs varje sak man avstår att köpa idag kommer man kunna köpa flerfaldigt i framtiden, så det skadar inte att pressa sig lite. Sparande är alltså inte bara uppskjuten konsumtion där man byter nu mot sen rakt av till växelkursen 1:1.
När väl planeringen är klar handlar det om att leva ett så bra liv som möjligt i vardagen inom dessa ramar. Precis som det vanliga rådet har jag börjat månaden med att föra över planerad sparkvot direkt lönen kommer. Sen efter det har jag betalat räkningar och månadens löpande kostnader. Målet för mig har alltid varit att kunna föra över någon extra peng den 24e för att nollställa kontot inför nästa lön. Detta har inte varit något krav utan en ren bonus. Tankesättet i vardagen har då varit att värdera varje kostnad om den är värd sitt pris.
Jag har aldrig haft någon budget som jag följt där jag innan månaden vetat hur mycket jag ska köpa mat, kläder eller annat för under resten av månaden. Men pengarna har ändå räckt varje månad och 99 av 100 månader har jag kunnat förra över lite extra pengar den 24e som inte gått åt. Dvs överträffat min planerade sparkvot.
Jag upplever att det är ganska vanligt att folk klagar över hur orimligt dyrt vissa saker är. "169 kr för en räkmacka på Arlanda det är ju helt sjukt". Men att man ändå köper den, muttrar lite om priset och sen rätt snabbt efter att man betalat slutar tänka på det. Jag tror stenhårt på inställningen att bara köpa det som känns prisvärt. Kolla priser och värdera. Är räkmackan värd 169 kr för dig och en del av att skapa känslan av en lyxig semester så är det bara att slå till. Men känns det orimligt med 169 kr för en macka så gå bort och köp en hamburgare på Max istället. Betalar du ett överpris för något har du per definition blivit lurad. Låtsas att kassörskan skrattar bakom din rygg när du betalat ett uppenbart överpris för något.
Vad som är värt pengarna är ju upp till varje person att bedöma och kan dessutom skilja från dag till dag. Att man får 1,5 liter läsk på Willys för halva priset mot vad 0,5 liter kostar på Pressbyrån är ju orimligt för det mesta. Men en varm sommardag kanske en kall läsk för 22 kr ändå känns som ett ok pris. En person säger upp gymkortet och tränar lite övningar med gummiband hemma framför TVn och går raska promenader och sparar flera hundralappar i månaden vilket skulle vara helt otänkbart för mig som gladeligen prioriterar gymkortet då det är en hobby. Varken gymkortet eller läsken är något problem, bara man reflekterar över priset och värdet.
Genom att dels sätta upp ett mål på en hög men rimlig sparkvot som dras direkt lönen kommer och efter det hela tiden värdera kostnader så har jag aldrig lidit av en hög sparkvot. Inte ens när den varit en bit över 80%. För så fort sparandet blir ett lidande där den sista sparade procenten har kostat mer än den ger tillbaka har man sparat för mycket. Precis vid den brytpunkten har man hittat sin optimala sparkvot.
Wednesday, February 21, 2018
Meningen med livet
När man berättar att man inte har för avsikt att jobba de sista 50 åren i livet möts man ofta av en synpunkt som gör mig lite förbryllad. Rädslan över att inte känna sig behövd eller fylla dagarna med meningsfulla aktiviteter. Nu senast i kommentarerna på inlägget när min fru svarade på era frågor.
Missförstå mig rätt, meningen med livet kan säkert många grubbla på. Oavsett om man jobbar eller inte som 40 åring. Men att meningen med livet skulle vara att känna sig behövd och göra powerpointpresentationer som ska visas för någon chef på ett kontor köper jag inte.
Nu har jag bara ett par månaders erfarenhet av det här med att inte jobba. Men känslan såhär långt är att det är mycket lättare att fylla dagarna med meningsfulla, roliga och utvecklande aktiviteter när man inte har ett jobb som blockerar 8-10 timmar om dagen.
Möjligheterna är ju närmast obegränsade när man inte behöver ta hänsyn till lönen som ett jobb ger. Starta eget inom något man brinner för (utan oro för möjligheten att ta ut lön), skriva en bok, plugga, jobba ideellt, ta ett jobb (på 0-100% där man kan sluta när man vill), flytta till ett annat land, lära sig ett språk, cykla genom Sverige, sikta mot OS 2022 i rodel...
Att livet skulle kännas mer tomt med dessa möjligheter jämfört med fördelen med att känna sig behövd som anställd på ett företag där ens prestation kan påverka resultatet med någon promille köper jag inte riktigt. Alla kan ju inte jobba som brandmän eller läkare där ens arbetsinsats är skillnad mellan liv och död (vilket även förutsätter att man är en så bra brandman så att jobbet inte kunde utförts lika bra av den sökande som du knep jobbet framför).
Missförstå mig rätt, meningen med livet kan säkert många grubbla på. Oavsett om man jobbar eller inte som 40 åring. Men att meningen med livet skulle vara att känna sig behövd och göra powerpointpresentationer som ska visas för någon chef på ett kontor köper jag inte.
Nu har jag bara ett par månaders erfarenhet av det här med att inte jobba. Men känslan såhär långt är att det är mycket lättare att fylla dagarna med meningsfulla, roliga och utvecklande aktiviteter när man inte har ett jobb som blockerar 8-10 timmar om dagen.
Möjligheterna är ju närmast obegränsade när man inte behöver ta hänsyn till lönen som ett jobb ger. Starta eget inom något man brinner för (utan oro för möjligheten att ta ut lön), skriva en bok, plugga, jobba ideellt, ta ett jobb (på 0-100% där man kan sluta när man vill), flytta till ett annat land, lära sig ett språk, cykla genom Sverige, sikta mot OS 2022 i rodel...
Att livet skulle kännas mer tomt med dessa möjligheter jämfört med fördelen med att känna sig behövd som anställd på ett företag där ens prestation kan påverka resultatet med någon promille köper jag inte riktigt. Alla kan ju inte jobba som brandmän eller läkare där ens arbetsinsats är skillnad mellan liv och död (vilket även förutsätter att man är en så bra brandman så att jobbet inte kunde utförts lika bra av den sökande som du knep jobbet framför).
Monday, February 19, 2018
Flytta utomlands
Igår var vi ute på mässan i Älvsjö en sväng. Det var flera olika mässor igång men det som lockade oss var temat "köp hus utomlands". Det var 95% mäklare som sålde hus och lägenheter i Spanien, Portugal, Turkiet etc. Sista 5% var advokatbyråer, skatterådgivare och udda mässgrejer som försäljning av stekpannor.
Det var också lite seminarier om de olika länderna, skatter etc.
Det var också lite seminarier om de olika länderna, skatter etc.
Vädret i Älsjö passade perfekt. Var inte svårt för mäklarna att sälja in fördelarna med spanska solkusten.
Inspelning av podden På Riktigt. Hörde inte så mycket utan inväntar att den publiceras.
Överlag en helt ok mässa. Inspirationen ökade men det känns samtidigt lite bökigt med skatter, avgifter och allt som behöver kollas upp. Överlag känns det som de stora fördelarna med att skriva sig i annat land är nästan 20 år bort för oss. Det är först när man kan plocka ut tjänstepension som det gör någon skillnad. Och vid vilken ålder det kommer vara möjligt och vilka skatteregler som då gäller vet ju ingen.
Något som var lite nytt för mig var osäkerheten med en svensk kapitalförsäkring och hur skatteverket i Spanien eller Portugal ser på den. Risken finns enligt flera jag pratade med man åker på skatt även i det nya hemlandet efter att man betalat schablonskatten i Sverige. Alternativet skulle vara en utländsk KF men det är ju lite projekt inte bara med flytt utan även fundera på avgifter, val av bank etc.
Spanien kändes nog bättre än Portugal. Större utbud och bättre priser enligt de vi såg och de vi pratade med. Eventuella fördelen med Portugal med skatten på pension är för långt bort för att påverka oss idag.
Så summan av kardemumman var nog att vi blev mer peppade på att köpa något i södra Spanien. Men mindre peppade på att stressa och så snabbt som möjligt skriva oss i Spanien, dvs bo där mer än 6 månader per år. Utan behålla en svensk adress och vara skriven i Sverige så länge som möjligt. Problemet blir ju att vi inte är sugna på binda upp alla pengar som det innebär att behålla lägenheten i Stockholm. Utan det skulle kräva annan svensk bostadsort som komplement till Spanien.
Steg 1 blir fortfarande troligtvis att provbo 2-3 månader i Spanien. Rimligtvis hösten 2019. Sen hem och sälja lägenheten våren 2020 om det känns bra och då fundera på om man ska lösa boende både i Spanien och Sverige för att dela upp året mellan länderna under några år. Men då ett billigare svenskt boende än vårt nuvarande.
Sunday, February 18, 2018
Säkerhetsmarginal för tidig pension
Det var en artikel i SVD idag om ett par som som flyttat till Costa Rica för att "pensionera" sig vid 34 års ålder och där leva på ett kapital 3 miljoner kronor. Det som sticker ut är att de räknar med 13% avkastning per år (tydligen baserat på ett historiskt snitt på norska börsen) och att därmed kunna ta ut över 400.000 kr om året. Tyvärr går det ju inte att läsa SVD utan prenumeration, men artikeln har gett svallvågor på bloggar och Twitter under dagen idag.
De flesta av oss kan nog enas om att det är väldigt offensivt att räkna på 13% om året i avkastning. Några svaga år på börsen i kombination med uttag på över 400.000 kr per år kommer slå hårt på portföljens värde.
Men reaktionerna blir ofta att man ska ha grymma marginaler åt andra hållet också. Börsen är så högt värderad nu att man ska vara glad om man får 2% avkastning det kommande 50 åren hör man på sina håll. Och att räkna med att man kan leva för mindre än 50.000 i månaden för en familj är rena fantasierna. Dessa två påståenden i kombination ger att det behövs minst 30 miljoner för att våga ta steget. Vissa hävdar att man dessutom behöver 10 miljoner utöver detta så man kan köpa sig ett värdigt boende också.
Till råga på allt så kommer ju århundradets värsta börsnedgång göra det mer eller mindre omöjligt att hitta nytt jobb när man stått utanför arbetsmarknaden 15 år. Och att tro på en enda krona i pension från samhället i framtiden är bara att glömma. Enligt domedagsprofeterna.
Så får man ju gärna tänka, men då kan vi samtidigt inse att tidig pension blir mycket svårt via sparande från vanlig lön. Och ska man leva för 50.000 i månaden eller mer även under perioden man sparar ihop kapitalet så krävs det både höga löner och många år för att kunna stoppa undan pengarna som krävs.
Jag och min fru (mest jag ska erkännas) har räknat med lite över 4% uttag per år, men låt oss säga 4% för enkelhetens skull. Vilket med ett kapital på 7,5-9 miljoner ger ett uttag på 25.000-30.000 kr i månaden. 7,5-9 miljoner kan låta lite svävande som behov av kapital. Det beror på att vi inte slutat jobba båda än, vi vet inte hur börsen kommer gå de sista åren innan vi båda slutat helt och att boendet är en osäkerhetsfaktor. Dvs det kan hända att vi får loss någon miljon från nuvarande lägenheten om vi ska bo på billigare ställe än Stockholm.
Om vi skulle räkna på 3% istället höjs behovet av kapital från 7,5-9 miljoner upp till 10-12 miljoner för att kunna plocka ut 25.000-30.000 i månaden. 2,5-3 miljoner i extra kapital är en avsevärd skillnad för oss. Vill man jobba ett antal år extra för att öka säkerhetsmarginalen och plocka ut bara 3% årligen istället för 4%?
Finns det då några alternativ till att spara ihop 3 miljoner extra för att kunna ta 3% istället för 4% om man vill sova gott om natten? Ja visst gör det det. Följande kan vi tänka oss att göra i händelse av en stor och långdragen nedgång på börsen:
- Fortsätta blogga och hoppas att bloggen kan fortsätta dra in någon tusenlapp i månaden som idag. Ej räknat med en enda krona in förutom passivt från portföljen.Kanske säljs det även någon bok?
- Sänka omkostnaderna med 5-7.000 i månaden för att på så sätt komma ner till 3% istället för 4%. Dvs ner till den utgiftsnivå vi ligger på idag och klart mer än 2016 års nivå.
- Ta ett extrajobb några timmar i veckan eller några veckor per år. 5.000 kr i månaden in på 2 personer gör märkbar skillnad och kräver inte så hemskt mycket arbete eller något superkvalificerat jobb där man är helt körd efter några år utanför arbetsmarknaden. Faran är dessutom störst med en krasch första åren då vi fortfarande nyss jobbat. Är allt frid och fröjd med portföljen i 15 år ska det till en jäkla krasch för att ställa till problem just när vi kallnat på arbetsmarknaden.
- Leva på hoppet att våra ca 15 år med heltidsjobb ska generera i alla fall några kronor i pension och att inte Magdalena Andersson konfiskerar såväl vår PPM som tjänstepension.
- Arv är inget vi räknar med. Men det finns lite bostäder och annat som vore konstigt om allt försvann. Förhoppningsvis är det ca 25-30 år bort men det skulle kunna fylla på något efter 10-15 tuffa börsår när Johnson & Johnson inte bara slutat höja utdelningen utan även sänkt den kraftigt.
- Sänka utgifterna ytterligare ett steg.
- Börja jobba lite mer än några timmar i veckan eller veckor om året.
Ja lite så tänker vi. Men det fina är att vi förutom punkterna ovan kör övergången till pensionering lite successivt. Även om jag gjorde min sista arbetsdag som anställd i slutet av 2017 lever jag på slutlön och sparad semester i år.
Det gör att vi skulle kunna räkna 4% av portföljernas värde vid årets början som nysparande 2018 (även om portföljen både kan gå upp och ner skulle vi ju plockat ut 4% vilket vi inte gör), plus att min fru från sin lön, plus att jag via blogg, bokförsäljning och några dagars konsultjobb kommer kunna spara lite också. Så vi är ännu i en insättande fas och under året i år handlar det om ett nysparande på över 600.000 kr om man är lite generös och räknar som ovan. Det kommer bli mindre 2019, men inte noll då heller. Detta minskar risken jämfört med om vi båda sprungit in och sagt upp oss utan någon sidoinkomst samma dag som de gemensamma tillgångarna passerade 7,5 miljoner för första gången.
Idag var vi på "Köpa hus utomlands-mässan" i Älvsjö. Tänkte blogga om det idag med det får bli imorgon då detta med SVD och debatten om vilken enorm risk vi som slutar jobba innan 40 tar.
De flesta av oss kan nog enas om att det är väldigt offensivt att räkna på 13% om året i avkastning. Några svaga år på börsen i kombination med uttag på över 400.000 kr per år kommer slå hårt på portföljens värde.
Men reaktionerna blir ofta att man ska ha grymma marginaler åt andra hållet också. Börsen är så högt värderad nu att man ska vara glad om man får 2% avkastning det kommande 50 åren hör man på sina håll. Och att räkna med att man kan leva för mindre än 50.000 i månaden för en familj är rena fantasierna. Dessa två påståenden i kombination ger att det behövs minst 30 miljoner för att våga ta steget. Vissa hävdar att man dessutom behöver 10 miljoner utöver detta så man kan köpa sig ett värdigt boende också.
Till råga på allt så kommer ju århundradets värsta börsnedgång göra det mer eller mindre omöjligt att hitta nytt jobb när man stått utanför arbetsmarknaden 15 år. Och att tro på en enda krona i pension från samhället i framtiden är bara att glömma. Enligt domedagsprofeterna.
Så får man ju gärna tänka, men då kan vi samtidigt inse att tidig pension blir mycket svårt via sparande från vanlig lön. Och ska man leva för 50.000 i månaden eller mer även under perioden man sparar ihop kapitalet så krävs det både höga löner och många år för att kunna stoppa undan pengarna som krävs.
Jag och min fru (mest jag ska erkännas) har räknat med lite över 4% uttag per år, men låt oss säga 4% för enkelhetens skull. Vilket med ett kapital på 7,5-9 miljoner ger ett uttag på 25.000-30.000 kr i månaden. 7,5-9 miljoner kan låta lite svävande som behov av kapital. Det beror på att vi inte slutat jobba båda än, vi vet inte hur börsen kommer gå de sista åren innan vi båda slutat helt och att boendet är en osäkerhetsfaktor. Dvs det kan hända att vi får loss någon miljon från nuvarande lägenheten om vi ska bo på billigare ställe än Stockholm.
Om vi skulle räkna på 3% istället höjs behovet av kapital från 7,5-9 miljoner upp till 10-12 miljoner för att kunna plocka ut 25.000-30.000 i månaden. 2,5-3 miljoner i extra kapital är en avsevärd skillnad för oss. Vill man jobba ett antal år extra för att öka säkerhetsmarginalen och plocka ut bara 3% årligen istället för 4%?
Finns det då några alternativ till att spara ihop 3 miljoner extra för att kunna ta 3% istället för 4% om man vill sova gott om natten? Ja visst gör det det. Följande kan vi tänka oss att göra i händelse av en stor och långdragen nedgång på börsen:
- Fortsätta blogga och hoppas att bloggen kan fortsätta dra in någon tusenlapp i månaden som idag. Ej räknat med en enda krona in förutom passivt från portföljen.Kanske säljs det även någon bok?
- Sänka omkostnaderna med 5-7.000 i månaden för att på så sätt komma ner till 3% istället för 4%. Dvs ner till den utgiftsnivå vi ligger på idag och klart mer än 2016 års nivå.
- Ta ett extrajobb några timmar i veckan eller några veckor per år. 5.000 kr i månaden in på 2 personer gör märkbar skillnad och kräver inte så hemskt mycket arbete eller något superkvalificerat jobb där man är helt körd efter några år utanför arbetsmarknaden. Faran är dessutom störst med en krasch första åren då vi fortfarande nyss jobbat. Är allt frid och fröjd med portföljen i 15 år ska det till en jäkla krasch för att ställa till problem just när vi kallnat på arbetsmarknaden.
- Leva på hoppet att våra ca 15 år med heltidsjobb ska generera i alla fall några kronor i pension och att inte Magdalena Andersson konfiskerar såväl vår PPM som tjänstepension.
- Arv är inget vi räknar med. Men det finns lite bostäder och annat som vore konstigt om allt försvann. Förhoppningsvis är det ca 25-30 år bort men det skulle kunna fylla på något efter 10-15 tuffa börsår när Johnson & Johnson inte bara slutat höja utdelningen utan även sänkt den kraftigt.
- Sänka utgifterna ytterligare ett steg.
- Börja jobba lite mer än några timmar i veckan eller veckor om året.
Ja lite så tänker vi. Men det fina är att vi förutom punkterna ovan kör övergången till pensionering lite successivt. Även om jag gjorde min sista arbetsdag som anställd i slutet av 2017 lever jag på slutlön och sparad semester i år.
Det gör att vi skulle kunna räkna 4% av portföljernas värde vid årets början som nysparande 2018 (även om portföljen både kan gå upp och ner skulle vi ju plockat ut 4% vilket vi inte gör), plus att min fru från sin lön, plus att jag via blogg, bokförsäljning och några dagars konsultjobb kommer kunna spara lite också. Så vi är ännu i en insättande fas och under året i år handlar det om ett nysparande på över 600.000 kr om man är lite generös och räknar som ovan. Det kommer bli mindre 2019, men inte noll då heller. Detta minskar risken jämfört med om vi båda sprungit in och sagt upp oss utan någon sidoinkomst samma dag som de gemensamma tillgångarna passerade 7,5 miljoner för första gången.
Idag var vi på "Köpa hus utomlands-mässan" i Älvsjö. Tänkte blogga om det idag med det får bli imorgon då detta med SVD och debatten om vilken enorm risk vi som slutar jobba innan 40 tar.
Saturday, February 17, 2018
Frugan svarar på era frågor
Det blev en fin samling frågor. Jag tog mig friheten att klippa ut och redigera ihop frågorna då mycket av frågorna återkom flera gånger...Så om ni inte tycker ni fick med er fråga så är det mitt fel.
Nu lämnar jag över till min fru.
Hur har du förändrats sedan du träffade miljonären? Var du lika sparsam innan?
Jag har alltid varit sparsam och tagit aktiva beslut vad gäller ekonomin men när vi träffades så blev det enklare eftersom vi har sån samsyn, behöver inte motivera mina beslut på samma sätt längre.
När upptäckte hur sparsamt Miljonären levde och vad tänkte du om det då?
Ett stort problem i dagens samhälle är att de flesta personer lever väldigt slösaktigt och har dålig koll, pga detta upplever de att vi lever ”fattigt” och snålt, när vårt leverne snarare är smart o aktivt. Ofta upplever jag att personer är avundsjuka o uttrycker det genom att tracka ner för det är enklare än att ta tag i sina egna val.
I vilka frågor har du behövt gå in och satt stopp/hålla tillbaka vår kära miljonär?
Ibland kan han vara lite väl envis o tex inte vilja köpa nya strumpor när de går sönder utan tycker att vi ska laga dem :-)
Hur ser frugan på att laga mat billigt och vad är de bästa tipsen för att hålla nere kostnaderna? Vad är de återkommande recepten som ni lagar? Länk till recept?
Jag har alltid bunkrat mat när det är billigt, tex är det billigt med kyckling eller köttfärs så köper vi det o fryser in i lagom storlekar. Detta innebär att vi alltid har allt hemma och kan välja vad vi vill ha varje dag. Vad gäller mer färskvaror så köper vi det som är billigt för säsongen eller erbjudande på. Skulle tex aldrig köpa paprika för 50kr/kg, oavsett om vi vill ha det eller inte eftersom jag inte anser att paprika ska kosta så mycket. Detta innebär att vi aldrig går ner till affären o tänker, vad vill vi äta för gott idag o sen bara köper det oavsett vad det kostar. Tror att detta är det vanligaste ”felet” många gör. Det handlar såklart också om att veta vad en produkt brukar kosta för att kunna avgöra om priset just nu är bra eller inte.
Om man tänker som ovan behöver man aldrig ens fundera över matkostnaderna eftersom det sköter sig självt o vi alltid äter gott och varierat.
Vad gäller recept så lagar jag sällan efter det utan känner att jag har sån bra kunskap om vad som passar ihop så att jag kan laga med känslan. Eftersom jag alltid vet vad vi har i kylen o frysen så vet jag i vilken ordning vi bör använda det och kan därmed säkerställa att inget behöver kastas.
I vilket skede av ert förhållande fick du reda på MI30 planer om tidig pension?
Det var nog en information som smög sig fram lite i taget men inom ett år efter att vi träffades har jag för mig. Sen tog det nog ytterligare ett tag innan jag fattade att vi pratade pension innan 40 och inte vid 55 eller något sånt.
När ni började dejta, fick du känslan av att MI30 var snål?
Nej, eftersom jag inte anser att han är snål utan ekonomisk o tar aktiva beslut.
Det skulle vara kul att veta hur du tänkte om sparande innan ni träffades. Vad hade du för planer och var tidig pension som fanns med i dina tankebanor redan innan det blev ett mål tillsammans?
Sparande har alltid varit en självklar del för mig, sen kanske det har varit andra summor o på andra sätt. Sen vi träffades har jag lärt mig en massa mer om aktier, fonder, sparande och vad alla verkligen kan uppnå om de vill. När jag var yngre gjorde jag som mina föräldrar visade att man skulle göra, idag är jag mer aktiv i mitt sparande och ifrågasätter på annat sätt än tidigare.
Tidig pension är aldrig något som jag har funderat på innan vi träffades, det närmaste jag hade kommit var nog att höra om någon som gick i pension vid 63 istället för 65. Skulle nog säga att jag absolut inte trodde det var möjligt innan vi träffades. Mina planer har nog varit som de flestas, få ett bra liv med möjlighet till en trygghet genom att ha en buffert.
Några tips på hur man kan få en ointresserad flickvän/fru att intressera sig för sparande?
Jag tror helt ärligt att vissa personer är bara inte intresserade av ekonomi och det är inte så mycket att göra åt, på samma sätt som att vissa inte är intresserade av matlagning eller träning. Däremot anser jag att man har en skyldighet mot sig själv och sin omgivning att ta ansvar för att se till att man har en bra ekonomi, oavsett intresse eller inte. Man får helt enkelt bara bestämma sig för att sätta upp ett sparande på autogiro med tillräckligt hög sparkvot så kan man sen ”bränna” den potten som är kvar varje månad.
Har fru miljonär läst igenom hela bloggen? Och har fru miljonär lärt miljonär innan 30 några spartips?
Jag brukar läsa då och då men har inte läst bloggen från innan vi träffades. Jag skulle nog vilja ta åt mig äran kring att miljären äter betydligt godare och mer varierad mat nu är innan, till samma eller lägre pris.
Hurudan ekonomisk uppväxt/uppfostran har du?
Skulle tro att den var ganska normal. Fick lära mig att det är bra att varje månad spara en peng. När jag växte upp var det mer att man hade ett vanligt sparkonto eller kanske en av storbankernas fonder. Fick verkligen inte allt jag pekade på utan fick önska mig till födelsedagar o jular. Har aldrig fått märkeskläder eller andra dyra saker samtidigt som det inte gick någon nöd på mig.
När avslöjade han att det var han som låg bakom bloggen? Vad tyckte du om det?
Hmm, har för mig att det var 0,5-1 år efter att vi träffades. Jag tyckte det var väldigt coolt att han lyckats få så mycket följare. Men jag hade aldrig hört talas om bloggen innan, så det var ingen stor grej när han berättade om sin blogg.
Hur kommer din vardag se ut när du går i pension nästa år? Vilka intressen/hobbies kommer du sysselsätta dig med? Kommer du ha några sidoinkomster?
Det här är en mycket bra fråga men ett just nu lite oklart svar. Jag har inte helt bestämt hur jag ska trappa ner, om det blir att jag går ner i arbetstid stegvis eller slutar mer direkt som min man. Skulle också kunna tänka mig någon form av mer säsongsarbete till en början för att vänja mig. Tror att jag har mer behov av rutiner o att komma iväg än min man.
Jag tränar en del idag o känner att det är lite stressigt och svårt att motivera sig till det efter en lång dag på jobbet så min förhoppning är att kunna träna under lite mer ”lugna” o motiverande former när det finns mer tid. Jag skulle nog kunna tänka mig något välgörenhetsarbete, kanske kunna hjälpa till med min tid någonstans. Att jag hittar något annat att göra kommer att avgöra i vilken takt jag trappar ner på mitt vanliga jobb.
Jag tycker att det kan vara smart att tjäna de pengar man får tjäna varje år utan att behöva betala skatt så någon form av extraknäck ser jag framför mig. Om inte annat för att ha något bokat varje vecka eller månad eller var det kan vara.
Investerar du också i utdelningsaktier? Hur ser din portfölj ut?
Ja, det gör jag. Min portfölj är mer viktad mot fonder, ca 20% aktier o resten fonder. Jag tänker att det funkar bra att sälja lite fonder varje år istället för utdelning.
OM DU HADE 3 000 000kr, var 28 år gammal och hade köpt en bostadsrätt för 2,2 miljoner kronor. Hur hade du lagt upp det. Betalat av lägenheten kontant. betalat av 30% så man slipper amortera mycket eller lägga 15% i kontantinsats. - och hur hade du investerat resterande pengar?
Nog för att jag tycker att det är skönt om man kan undvika lån men lån till bostad är ändå ett lån som känns godkänt att ha. Jag skulle inte köpa den helt kontant men skulle absolut lägga in betydligt mer än vad som är minsta krav. Det beror ju mycket på hur ekonomiskt medveten man är o att man säkerställer en ordentlig buffert vid sidan av och att man har ett bra sparande varje månad. Summerat skulle jag nog säga, 50% på lgh så är den så pass avbetald att om den skulle sjunka i värde så är man säker o slipper att få lån kvar om man måste sälja i ett dåligt läge. Resterande skulle jag sätta in på breda indexfonder med låga avgifter. Sprida störra köp under 6-12 månader.
Hur sparsam var du innan ni blev tillsammans? Hur mycket sparar du idag,sparkvot? Vilket är ditt finansiella mål för att du ska gå i tidig pension? Har du några fritidsintressen?
Sparsam men inte samma summor eller sparkvot innan vi träffades eftersom jag hade lägre lön o andra levnadsförutsättningar. Jag ligger på en sparkvot kring 75% idag, min lön har gått upp mycket på slutet och jag har även fått bonus de senaste åren.
Eftersom vi är gifta och har en gemensam ekonomi så är det såklart möjligt för mig att gå i pension redan idag också men jag känner att det är smart att se att vardagen fungerar med en ”ledig” först innan jag också tar steget. Har inte så många fritidsintressen, förutom träning, det beror nog mest på att jag tycker att det är svårt att hinna mer efter jobbet. En sak jag hoppas kunna få fler av när jag får mer tid.
Det där med att lyckas att inte slänga mat är jag djupt imponerad av. Skulle verkligen vilja bli bättre på det själv. Har du några konkreta tips?
För mig är det så självklart att inte slänga mat och att använda det som håller på att gå ut först att det går av bara farten. För mig känns det svårt att förstå hur man kan hamna i läget att man slänger mat...men några spontana tips:
- Kolla alltid datum på maten du handlar så att du tar den som räcker längst
- Frys alltid in det du köper som inte ska användas direkt
- Var inte så rädd för att använda ngt som är 1-2 dagar gammalt för det är sällan dåligt
- Får du rester, ät dem dagen efter eller frys in. Ibland kör vi restkvällar då det kan vara rester från flera middagar som vi delar på. Eller ännu bättre, lär dig laga precis så mycket mat som går åt så slipper du rester.
- Ibland får man äta saker även om man inte är sugen på just den maten den dagen.
Min flickvän skall börja jobba efter examen i år och det visar sig att hon är (minst) lika snål som jag (har hållit på ett tag), vilket är mycket glädjande. Målet är att kunna öka sparkvoten från 55% till 70-75% om allt går vägen. Hur upptäckte din fru att du gillar att ackumulera tillgångar? Talade ni öppet om det i början? För mig kändes det lite som att komma ur (spar)-garderoben och hon avslöjade mig: att jag höll i pengarna väldigt hårt i alla aktiviteter som jag gjorde på egen hand.
Grattis till att ha hittat en likasinnad, livet blir så mycket enklare och roligare då. Så länge man på ett bra sätt kan motivera till att man håller hårt i pengarna så tycker jag mer att man är ekonomisk än snål. Det är faktiskt viktigt att inte bli snål utan att unna sig rätt saker i livet också, det är trots allt ganska kort.
Vilken typ av jobb har frun? Gillar hon också träning? Hur känns det att fortsätta jobba när mannen är kvar där hemma?
Jag jobbar inom IT-branschen och tränar en del också, mest för att jag mår bra av det och att jag tycker alla bör träna, men om det är roligt eller inte är en annan fråga :-)
Det är inte speciellt roligt att gå till jobbet när ens man kan ligga kvar i sängen hemma. Jag gillar dock rutinen att komma upp på morgonen och ge mig iväg. Vissa dagar är roligare än andra, som för de flesta av oss.
Är de där "kick-offerna" ni har något som växt fram gemensamt eller var det på någons initiativ? Har du några kvinnliga vänner som kör liknande upplägg?
Det var ett gemensam initiativ efter en inspirationsföreläsning som vi var på ihop för ett antal år sedan. Vi har några vänner som har provat på att köra liknande upplägg, efter att vi berättat om det.
Hur hanterar man en sån gåva som Miljonären gav, alltså halva lägenheten och därmed någon miljon, utan att det rubbar maktbalansen (eller vad man väljer att kalla det) i förhållandet? Hade jag swishat över en miljon till min sambo miljon så hade det ju varit en rätt stor grej liksom.
Det är en väldig stor skillnad på att sätta över pengar till någons konto eller att dela på en tillgång med någon man är gift med. Jag har aldrig behövt någon hjälp ekonomiskt utan har alltid klarat mig själv och kommer att göra det även i framtiden. Det finns många parametrar som påverkar, vem betalar vad på hyran, renoveringar, vem gör mest jobb i hushållet, vem har andra tillgångar som används gemensamt osv. En stor del av värdet i lägenheten har dessutom uppkommit under åren vi bott ihop och betalat halva boendekostnaden var. Pengarna i lägenheten finns ju liksom inte förrens den dagen som vi säljer den o inte ska bo någonstans och bo det måste ju alla. Inget jag funderar på eller några pengar jag behövde.
Nu jobbar jag vidare och drar in pengar varje månad. Pengar som gynnar oss båda då vi är gifta utan äktenskapsförord.
Har du aldrig varit sugen på att blogga själv?
Nej, det räcker att en av oss gör det. Det var dessutom jobbigt att svara på alla dessa frågor...
Vilka är de tre främsta gemensamma intressena ni har som inte handlar om ekonomi?
Träning, titta på TV och äta god mat.
Att inte skaffa barn, har det aldrig varit på tapeten för någon av er?
Hur har du förändrats sedan du träffade miljonären? Var du lika sparsam innan?
Jag har alltid varit sparsam och tagit aktiva beslut vad gäller ekonomin men när vi träffades så blev det enklare eftersom vi har sån samsyn, behöver inte motivera mina beslut på samma sätt längre.
När upptäckte hur sparsamt Miljonären levde och vad tänkte du om det då?
Ett stort problem i dagens samhälle är att de flesta personer lever väldigt slösaktigt och har dålig koll, pga detta upplever de att vi lever ”fattigt” och snålt, när vårt leverne snarare är smart o aktivt. Ofta upplever jag att personer är avundsjuka o uttrycker det genom att tracka ner för det är enklare än att ta tag i sina egna val.
I vilka frågor har du behövt gå in och satt stopp/hålla tillbaka vår kära miljonär?
Ibland kan han vara lite väl envis o tex inte vilja köpa nya strumpor när de går sönder utan tycker att vi ska laga dem :-)
Hur ser frugan på att laga mat billigt och vad är de bästa tipsen för att hålla nere kostnaderna? Vad är de återkommande recepten som ni lagar? Länk till recept?
Jag har alltid bunkrat mat när det är billigt, tex är det billigt med kyckling eller köttfärs så köper vi det o fryser in i lagom storlekar. Detta innebär att vi alltid har allt hemma och kan välja vad vi vill ha varje dag. Vad gäller mer färskvaror så köper vi det som är billigt för säsongen eller erbjudande på. Skulle tex aldrig köpa paprika för 50kr/kg, oavsett om vi vill ha det eller inte eftersom jag inte anser att paprika ska kosta så mycket. Detta innebär att vi aldrig går ner till affären o tänker, vad vill vi äta för gott idag o sen bara köper det oavsett vad det kostar. Tror att detta är det vanligaste ”felet” många gör. Det handlar såklart också om att veta vad en produkt brukar kosta för att kunna avgöra om priset just nu är bra eller inte.
Om man tänker som ovan behöver man aldrig ens fundera över matkostnaderna eftersom det sköter sig självt o vi alltid äter gott och varierat.
Vad gäller recept så lagar jag sällan efter det utan känner att jag har sån bra kunskap om vad som passar ihop så att jag kan laga med känslan. Eftersom jag alltid vet vad vi har i kylen o frysen så vet jag i vilken ordning vi bör använda det och kan därmed säkerställa att inget behöver kastas.
I vilket skede av ert förhållande fick du reda på MI30 planer om tidig pension?
Det var nog en information som smög sig fram lite i taget men inom ett år efter att vi träffades har jag för mig. Sen tog det nog ytterligare ett tag innan jag fattade att vi pratade pension innan 40 och inte vid 55 eller något sånt.
När ni började dejta, fick du känslan av att MI30 var snål?
Nej, eftersom jag inte anser att han är snål utan ekonomisk o tar aktiva beslut.
Det skulle vara kul att veta hur du tänkte om sparande innan ni träffades. Vad hade du för planer och var tidig pension som fanns med i dina tankebanor redan innan det blev ett mål tillsammans?
Sparande har alltid varit en självklar del för mig, sen kanske det har varit andra summor o på andra sätt. Sen vi träffades har jag lärt mig en massa mer om aktier, fonder, sparande och vad alla verkligen kan uppnå om de vill. När jag var yngre gjorde jag som mina föräldrar visade att man skulle göra, idag är jag mer aktiv i mitt sparande och ifrågasätter på annat sätt än tidigare.
Tidig pension är aldrig något som jag har funderat på innan vi träffades, det närmaste jag hade kommit var nog att höra om någon som gick i pension vid 63 istället för 65. Skulle nog säga att jag absolut inte trodde det var möjligt innan vi träffades. Mina planer har nog varit som de flestas, få ett bra liv med möjlighet till en trygghet genom att ha en buffert.
Några tips på hur man kan få en ointresserad flickvän/fru att intressera sig för sparande?
Jag tror helt ärligt att vissa personer är bara inte intresserade av ekonomi och det är inte så mycket att göra åt, på samma sätt som att vissa inte är intresserade av matlagning eller träning. Däremot anser jag att man har en skyldighet mot sig själv och sin omgivning att ta ansvar för att se till att man har en bra ekonomi, oavsett intresse eller inte. Man får helt enkelt bara bestämma sig för att sätta upp ett sparande på autogiro med tillräckligt hög sparkvot så kan man sen ”bränna” den potten som är kvar varje månad.
Har fru miljonär läst igenom hela bloggen? Och har fru miljonär lärt miljonär innan 30 några spartips?
Jag brukar läsa då och då men har inte läst bloggen från innan vi träffades. Jag skulle nog vilja ta åt mig äran kring att miljären äter betydligt godare och mer varierad mat nu är innan, till samma eller lägre pris.
Hurudan ekonomisk uppväxt/uppfostran har du?
Skulle tro att den var ganska normal. Fick lära mig att det är bra att varje månad spara en peng. När jag växte upp var det mer att man hade ett vanligt sparkonto eller kanske en av storbankernas fonder. Fick verkligen inte allt jag pekade på utan fick önska mig till födelsedagar o jular. Har aldrig fått märkeskläder eller andra dyra saker samtidigt som det inte gick någon nöd på mig.
När avslöjade han att det var han som låg bakom bloggen? Vad tyckte du om det?
Hmm, har för mig att det var 0,5-1 år efter att vi träffades. Jag tyckte det var väldigt coolt att han lyckats få så mycket följare. Men jag hade aldrig hört talas om bloggen innan, så det var ingen stor grej när han berättade om sin blogg.
Hur kommer din vardag se ut när du går i pension nästa år? Vilka intressen/hobbies kommer du sysselsätta dig med? Kommer du ha några sidoinkomster?
Det här är en mycket bra fråga men ett just nu lite oklart svar. Jag har inte helt bestämt hur jag ska trappa ner, om det blir att jag går ner i arbetstid stegvis eller slutar mer direkt som min man. Skulle också kunna tänka mig någon form av mer säsongsarbete till en början för att vänja mig. Tror att jag har mer behov av rutiner o att komma iväg än min man.
Jag tränar en del idag o känner att det är lite stressigt och svårt att motivera sig till det efter en lång dag på jobbet så min förhoppning är att kunna träna under lite mer ”lugna” o motiverande former när det finns mer tid. Jag skulle nog kunna tänka mig något välgörenhetsarbete, kanske kunna hjälpa till med min tid någonstans. Att jag hittar något annat att göra kommer att avgöra i vilken takt jag trappar ner på mitt vanliga jobb.
Jag tycker att det kan vara smart att tjäna de pengar man får tjäna varje år utan att behöva betala skatt så någon form av extraknäck ser jag framför mig. Om inte annat för att ha något bokat varje vecka eller månad eller var det kan vara.
Investerar du också i utdelningsaktier? Hur ser din portfölj ut?
Ja, det gör jag. Min portfölj är mer viktad mot fonder, ca 20% aktier o resten fonder. Jag tänker att det funkar bra att sälja lite fonder varje år istället för utdelning.
OM DU HADE 3 000 000kr, var 28 år gammal och hade köpt en bostadsrätt för 2,2 miljoner kronor. Hur hade du lagt upp det. Betalat av lägenheten kontant. betalat av 30% så man slipper amortera mycket eller lägga 15% i kontantinsats. - och hur hade du investerat resterande pengar?
Nog för att jag tycker att det är skönt om man kan undvika lån men lån till bostad är ändå ett lån som känns godkänt att ha. Jag skulle inte köpa den helt kontant men skulle absolut lägga in betydligt mer än vad som är minsta krav. Det beror ju mycket på hur ekonomiskt medveten man är o att man säkerställer en ordentlig buffert vid sidan av och att man har ett bra sparande varje månad. Summerat skulle jag nog säga, 50% på lgh så är den så pass avbetald att om den skulle sjunka i värde så är man säker o slipper att få lån kvar om man måste sälja i ett dåligt läge. Resterande skulle jag sätta in på breda indexfonder med låga avgifter. Sprida störra köp under 6-12 månader.
Hur sparsam var du innan ni blev tillsammans? Hur mycket sparar du idag,sparkvot? Vilket är ditt finansiella mål för att du ska gå i tidig pension? Har du några fritidsintressen?
Sparsam men inte samma summor eller sparkvot innan vi träffades eftersom jag hade lägre lön o andra levnadsförutsättningar. Jag ligger på en sparkvot kring 75% idag, min lön har gått upp mycket på slutet och jag har även fått bonus de senaste åren.
Eftersom vi är gifta och har en gemensam ekonomi så är det såklart möjligt för mig att gå i pension redan idag också men jag känner att det är smart att se att vardagen fungerar med en ”ledig” först innan jag också tar steget. Har inte så många fritidsintressen, förutom träning, det beror nog mest på att jag tycker att det är svårt att hinna mer efter jobbet. En sak jag hoppas kunna få fler av när jag får mer tid.
Det där med att lyckas att inte slänga mat är jag djupt imponerad av. Skulle verkligen vilja bli bättre på det själv. Har du några konkreta tips?
För mig är det så självklart att inte slänga mat och att använda det som håller på att gå ut först att det går av bara farten. För mig känns det svårt att förstå hur man kan hamna i läget att man slänger mat...men några spontana tips:
- Kolla alltid datum på maten du handlar så att du tar den som räcker längst
- Frys alltid in det du köper som inte ska användas direkt
- Var inte så rädd för att använda ngt som är 1-2 dagar gammalt för det är sällan dåligt
- Får du rester, ät dem dagen efter eller frys in. Ibland kör vi restkvällar då det kan vara rester från flera middagar som vi delar på. Eller ännu bättre, lär dig laga precis så mycket mat som går åt så slipper du rester.
- Ibland får man äta saker även om man inte är sugen på just den maten den dagen.
Min flickvän skall börja jobba efter examen i år och det visar sig att hon är (minst) lika snål som jag (har hållit på ett tag), vilket är mycket glädjande. Målet är att kunna öka sparkvoten från 55% till 70-75% om allt går vägen. Hur upptäckte din fru att du gillar att ackumulera tillgångar? Talade ni öppet om det i början? För mig kändes det lite som att komma ur (spar)-garderoben och hon avslöjade mig: att jag höll i pengarna väldigt hårt i alla aktiviteter som jag gjorde på egen hand.
Grattis till att ha hittat en likasinnad, livet blir så mycket enklare och roligare då. Så länge man på ett bra sätt kan motivera till att man håller hårt i pengarna så tycker jag mer att man är ekonomisk än snål. Det är faktiskt viktigt att inte bli snål utan att unna sig rätt saker i livet också, det är trots allt ganska kort.
Vilken typ av jobb har frun? Gillar hon också träning? Hur känns det att fortsätta jobba när mannen är kvar där hemma?
Jag jobbar inom IT-branschen och tränar en del också, mest för att jag mår bra av det och att jag tycker alla bör träna, men om det är roligt eller inte är en annan fråga :-)
Det är inte speciellt roligt att gå till jobbet när ens man kan ligga kvar i sängen hemma. Jag gillar dock rutinen att komma upp på morgonen och ge mig iväg. Vissa dagar är roligare än andra, som för de flesta av oss.
Är de där "kick-offerna" ni har något som växt fram gemensamt eller var det på någons initiativ? Har du några kvinnliga vänner som kör liknande upplägg?
Det var ett gemensam initiativ efter en inspirationsföreläsning som vi var på ihop för ett antal år sedan. Vi har några vänner som har provat på att köra liknande upplägg, efter att vi berättat om det.
Hur hanterar man en sån gåva som Miljonären gav, alltså halva lägenheten och därmed någon miljon, utan att det rubbar maktbalansen (eller vad man väljer att kalla det) i förhållandet? Hade jag swishat över en miljon till min sambo miljon så hade det ju varit en rätt stor grej liksom.
Det är en väldig stor skillnad på att sätta över pengar till någons konto eller att dela på en tillgång med någon man är gift med. Jag har aldrig behövt någon hjälp ekonomiskt utan har alltid klarat mig själv och kommer att göra det även i framtiden. Det finns många parametrar som påverkar, vem betalar vad på hyran, renoveringar, vem gör mest jobb i hushållet, vem har andra tillgångar som används gemensamt osv. En stor del av värdet i lägenheten har dessutom uppkommit under åren vi bott ihop och betalat halva boendekostnaden var. Pengarna i lägenheten finns ju liksom inte förrens den dagen som vi säljer den o inte ska bo någonstans och bo det måste ju alla. Inget jag funderar på eller några pengar jag behövde.
Nu jobbar jag vidare och drar in pengar varje månad. Pengar som gynnar oss båda då vi är gifta utan äktenskapsförord.
Har du aldrig varit sugen på att blogga själv?
Nej, det räcker att en av oss gör det. Det var dessutom jobbigt att svara på alla dessa frågor...
Vilka är de tre främsta gemensamma intressena ni har som inte handlar om ekonomi?
Träning, titta på TV och äta god mat.
Att inte skaffa barn, har det aldrig varit på tapeten för någon av er?
Det var aktuellt när jag var yngre men sen har det ändras sig varefter jag blev mer erfaren och aktiv i mina beslut kring mitt liv. Detta var något vi pratade om direkt när vi träffades (innan vi pratade om detaljer i ekonomi och sparande) och som vi då var väldigt överens.
Har du någonsin gjort något uppseendeväckande snålt - jämför med Miljonärens klassiska handfatsnudlar - eller tittar du knappt åt pantburkarna i soprummet?
Nej
Om ni blev strandsatta på varsin öde ö, vem av er skulle klara sig bäst?
Jag såklart, jag är mest allsidig!
Hur ser du och miljonären på presenter till varandra? Vid julafton/födelsedagar osv? Sparar ni hellre pengar eller blir det dyra presenter?
När man är vuxen o kan köpa det man behöver så tycker jag att presenter har tappat lite i poäng. Ibland kan vi köpa saker till varandra men det är roligare att både få och ge något när den andra minst förväntar sig det. Ibland bestämmer vi att köpa för en viss summa till jul, mer som en rolig grej.
Vi satsar nog mer på en upplevelse än en sak isf. Sen var som är dyrt är väl relativt, vi kör på samma koncept här, vi ska tycka att det är värt vad det kostar.
Vilket preventivmedel är billigast?
Har inte gjort någon studie på detta, så ingen aning.
Finns det några utgifter som ni är riktigt oense om eller något du vill köpa som din man säger nej till. I förekommande fall - hur hanterar ni det?
Nej, detta är ingen issue för oss. Jag hatar att shoppa, det är så sjukt tråkigt, men om jag skulle vilja köpa något som min man säger nej till så är jag vuxen nog att ta egna beslut med mina egna pengar. Både får köpa det den vill för sina pengar.
Är du lika sugen på att sluta jobba som din man/vantrivs du lika mycket på nuvarande jobb?
Skulle inte säga att jag vantrivs men ser fram emot att jobba mindre inom en inte alltför lång framtid.
Har du någonsin gjort något uppseendeväckande snålt - jämför med Miljonärens klassiska handfatsnudlar - eller tittar du knappt åt pantburkarna i soprummet?
Nej
Om ni blev strandsatta på varsin öde ö, vem av er skulle klara sig bäst?
Jag såklart, jag är mest allsidig!
Hur ser du och miljonären på presenter till varandra? Vid julafton/födelsedagar osv? Sparar ni hellre pengar eller blir det dyra presenter?
När man är vuxen o kan köpa det man behöver så tycker jag att presenter har tappat lite i poäng. Ibland kan vi köpa saker till varandra men det är roligare att både få och ge något när den andra minst förväntar sig det. Ibland bestämmer vi att köpa för en viss summa till jul, mer som en rolig grej.
Vi satsar nog mer på en upplevelse än en sak isf. Sen var som är dyrt är väl relativt, vi kör på samma koncept här, vi ska tycka att det är värt vad det kostar.
Vilket preventivmedel är billigast?
Har inte gjort någon studie på detta, så ingen aning.
Finns det några utgifter som ni är riktigt oense om eller något du vill köpa som din man säger nej till. I förekommande fall - hur hanterar ni det?
Nej, detta är ingen issue för oss. Jag hatar att shoppa, det är så sjukt tråkigt, men om jag skulle vilja köpa något som min man säger nej till så är jag vuxen nog att ta egna beslut med mina egna pengar. Både får köpa det den vill för sina pengar.
Är du lika sugen på att sluta jobba som din man/vantrivs du lika mycket på nuvarande jobb?
Skulle inte säga att jag vantrivs men ser fram emot att jobba mindre inom en inte alltför lång framtid.
Friday, February 16, 2018
Mässa om att flytta utomlands
Skönt med helg va? För er som jobbar alltså. Jag har ju lördag hela veckan lång. Men jag är glad för er skull.
För er som bor i Stockholm och precis som mig funderar på att flytta utomlands kan jag passa på att tipsa om en gratis mässa på Stockholmsmässan (Älvsjö). Den handlar om hur det funkar med skatt, köpprocess och annat i Spanien, Portugal, Malta och Portugal. Öppet både lördag och söndag. Se programmet här.
Jag kommer gå dit och skriva ett inlägg på söndag eller måndag för er som inte själva har möjligheten att besöka mässan. Jag kommer fokusera på Spanien och Portugal som är mest intressant för oss. Det blir stressig helg med både mässa och OS. Stafetter i längdskidor är en höjdpunkt och skidskyttet får man ju inte missa nu när Sverige blivit bra igen helt plötsligt.
Min fru har dessutom några timmars jobb framför sig imorgon då det kommit in riktigt mycket frågor på gårdagens inlägg.
För er som bor i Stockholm och precis som mig funderar på att flytta utomlands kan jag passa på att tipsa om en gratis mässa på Stockholmsmässan (Älvsjö). Den handlar om hur det funkar med skatt, köpprocess och annat i Spanien, Portugal, Malta och Portugal. Öppet både lördag och söndag. Se programmet här.
Jag kommer gå dit och skriva ett inlägg på söndag eller måndag för er som inte själva har möjligheten att besöka mässan. Jag kommer fokusera på Spanien och Portugal som är mest intressant för oss. Det blir stressig helg med både mässa och OS. Stafetter i längdskidor är en höjdpunkt och skidskyttet får man ju inte missa nu när Sverige blivit bra igen helt plötsligt.
Min fru har dessutom några timmars jobb framför sig imorgon då det kommit in riktigt mycket frågor på gårdagens inlägg.
Thursday, February 15, 2018
Frågestund med min fru
Efter hårda förhandlingar har min fru lovat att svara på era frågor i ett gästinlägg. Då den stackaren fortfarande jobbar så kommer inlägget skrivas på lördag. Skriv frågorna som kommentar på det här inlägget senast fredag kväll, så svarar hon efter bästa förmåga.
Kan tipsa om att hon tillhör svenska eliten i att fixa god och nyttig mat till lågt pris, har koll på normalpriset på 100-tals varor och har inte kastat ett gram av något livsmedel senaste 5 åren.
Hon är även vass på killar och lyckades lägga vantarna på en av landets hetaste singlar för några år sen. Så vill ni ha tips på hur man fångar en burkletande, bloggande miljonär kanske hon kan bidra även där...
Kan tipsa om att hon tillhör svenska eliten i att fixa god och nyttig mat till lågt pris, har koll på normalpriset på 100-tals varor och har inte kastat ett gram av något livsmedel senaste 5 åren.
Hon är även vass på killar och lyckades lägga vantarna på en av landets hetaste singlar för några år sen. Så vill ni ha tips på hur man fångar en burkletande, bloggande miljonär kanske hon kan bidra även där...
Wednesday, February 14, 2018
Hur automatiskt ska sparandet vara?
Här kommer en liten uppföljning på gårdagens inlägg då det blev mycket tankar och synpunkter. Kul!
För det första det handlade inte om att sätta upp regler för hur man ska räkna sparkvot eller vilken typ av sparande som är "riktigt" sparande. Det är givetvis oviktigt, det viktiga är att hitta ett tankesätt som ger ett effektivt och bra sparande. Att inte lura sig själv att man är tillräckligt långsiktig för aktiemarknaden och sen spontansäljer efter något enstaka år. Och att inte lura sig att man har ett högt sparande när huvuddelen av "sparandet" är till för konsumtion inom närmaste året.
En viktig fråga som också kom upp är hur automatiskt/tråkigt vs flexibelt/roligt man ska göra sitt långsiktiga sparande.
Automatiskt kan innebära fast belopp varje månad i tex fonder via autogiro. Så har jag själv gjort de flesta åren. Har man en lön som varierar mycket mellan månaderna kan viss handpåläggning krävas.
Flexibelt kan innebära att man manuellt för över pengar och sen gör manuella aktieköp i de aktier som känns prisvärda. Man kan även anpassa köpens storlek efter kortsiktiga tron på marknaden, dvs inte köper för hela överföringen om man tror aktierna blir billigare i framtiden.
Är man intresserad och vill lägga ner tid på sparandet är ju flexibilitet roligt. Men också mycket mer utsatt för dåliga beslut och psykologi. Här får man rannsaka sig själv och se vilken flexibilitet och frihet man klarar av.
För det första det handlade inte om att sätta upp regler för hur man ska räkna sparkvot eller vilken typ av sparande som är "riktigt" sparande. Det är givetvis oviktigt, det viktiga är att hitta ett tankesätt som ger ett effektivt och bra sparande. Att inte lura sig själv att man är tillräckligt långsiktig för aktiemarknaden och sen spontansäljer efter något enstaka år. Och att inte lura sig att man har ett högt sparande när huvuddelen av "sparandet" är till för konsumtion inom närmaste året.
En viktig fråga som också kom upp är hur automatiskt/tråkigt vs flexibelt/roligt man ska göra sitt långsiktiga sparande.
Automatiskt kan innebära fast belopp varje månad i tex fonder via autogiro. Så har jag själv gjort de flesta åren. Har man en lön som varierar mycket mellan månaderna kan viss handpåläggning krävas.
Flexibelt kan innebära att man manuellt för över pengar och sen gör manuella aktieköp i de aktier som känns prisvärda. Man kan även anpassa köpens storlek efter kortsiktiga tron på marknaden, dvs inte köper för hela överföringen om man tror aktierna blir billigare i framtiden.
Är man intresserad och vill lägga ner tid på sparandet är ju flexibilitet roligt. Men också mycket mer utsatt för dåliga beslut och psykologi. Här får man rannsaka sig själv och se vilken flexibilitet och frihet man klarar av.
Tuesday, February 13, 2018
Ok att omfördela sparande?
Idag skrev Philip och Hanna ett inlägg på Avanzas blogg om huruvida det är ok att ändra i sitt sparande och sin plan. Tex ta pengar från portföljen till köp av lägenhet, öka sparandet till buffert om den blivit för liten, minska månadssparandet i aktier för att köpa möbler etc.
Grunden i inlägget håller jag helt med om. Dvs det finns inga regler och man bestämmer själv hur man vill göra. Men där tar likheterna slut. Såhär ser jag på det idag.
- Insättningarna till portföljen tycker jag ska vara helt enkelriktade till den dagen man växlar om och börjar låta portföljen stötta privatekonomin istället för det omvända. Då kan man börja ta ut enstaka procent om året. Men att mitt under fasen av insättningar ta ut pengar bryter hela grundbulten med lång sikt och ränta på ränta. Vad säger att börsen inte rasat just när man ska ta pengar därifrån för att något i vardagslivet "råkat bli dyrare"?
- Att öka sparandet till buffert och minska sparandet till portföljen tror jag inte heller på. Bufferten ska vara så stor att den klarar uttag och sen klarar att återhämta sig med normala insättningar till nästa uttag. Bufferten är till för oväntade kostnader som trasig frys. Inte konsumtion som resor. Om bufferten behöver öka så minskar man konsumtion inte sparandet till portföljen.
- Att prata om att sparandet ligger kvar men är omfördelat till mer buffert och mindre portfölj när semestern blev dyrare än planerat är att lura sig själv. Sparande på några månaders sikt till en resa är inte sparande till buffert. Det är konsumtion.
Jag och min fru sätter varje månad in pengar på ett gemensamt konto varifrån räkningarna betalas. En normal månad växer det kontot med några tusen. Men rätt var det är ska en resa eller större grej betalas och då minskar det rätt kraftigt. Detta har inget med sparande att göra. Pengarna som sätts in på gemensamma kontot varje månad är konsumtion direkt de sätts in. Växer sig kontot för stort kan vi minska insättningarna dvs möjliggöra öka sparande till portföljen kommande månader. Blir saldot för lågt finns det bara en lösning. Minska utflödet, inte öka insättningarna på bekostnad av insättningarna till portföljen.
När lönen kommer bör den långsiktiga spararen agera i den här ordningen.
1. Pengar in i portföljen. Dessa pengar är portföljens och får ej röras förrän värdet uppgår till ditt slutmål.
2. Pengar in i buffert om den behöver ökas.
3. Pengar in på konto för räkningar och annan konsumtion (inkl resor och andra större klumputgifter).
4. Använda kvarvarande pengar till månadens löpande kostnader, nöje etc.
5. Extra sparande till portföljen dagen före lön om det råkat bli lite över.
Om man vill kan man sätta in pengar på speciellt kort för matköp i samband med punkt 3. Eller betala maten löpande i punkt 4.
Detta kan låta fyrkantigt och fanatiskt. Men notera att jag inte satt några % på punkt 1-5. Jag tror dock regelbundenheten och på tanken att portföljen inte har något med möbler, resor eller annat att göra de 10-15 första åren av sparande.
Grunden i inlägget håller jag helt med om. Dvs det finns inga regler och man bestämmer själv hur man vill göra. Men där tar likheterna slut. Såhär ser jag på det idag.
- Insättningarna till portföljen tycker jag ska vara helt enkelriktade till den dagen man växlar om och börjar låta portföljen stötta privatekonomin istället för det omvända. Då kan man börja ta ut enstaka procent om året. Men att mitt under fasen av insättningar ta ut pengar bryter hela grundbulten med lång sikt och ränta på ränta. Vad säger att börsen inte rasat just när man ska ta pengar därifrån för att något i vardagslivet "råkat bli dyrare"?
- Att öka sparandet till buffert och minska sparandet till portföljen tror jag inte heller på. Bufferten ska vara så stor att den klarar uttag och sen klarar att återhämta sig med normala insättningar till nästa uttag. Bufferten är till för oväntade kostnader som trasig frys. Inte konsumtion som resor. Om bufferten behöver öka så minskar man konsumtion inte sparandet till portföljen.
- Att prata om att sparandet ligger kvar men är omfördelat till mer buffert och mindre portfölj när semestern blev dyrare än planerat är att lura sig själv. Sparande på några månaders sikt till en resa är inte sparande till buffert. Det är konsumtion.
Jag och min fru sätter varje månad in pengar på ett gemensamt konto varifrån räkningarna betalas. En normal månad växer det kontot med några tusen. Men rätt var det är ska en resa eller större grej betalas och då minskar det rätt kraftigt. Detta har inget med sparande att göra. Pengarna som sätts in på gemensamma kontot varje månad är konsumtion direkt de sätts in. Växer sig kontot för stort kan vi minska insättningarna dvs möjliggöra öka sparande till portföljen kommande månader. Blir saldot för lågt finns det bara en lösning. Minska utflödet, inte öka insättningarna på bekostnad av insättningarna till portföljen.
När lönen kommer bör den långsiktiga spararen agera i den här ordningen.
1. Pengar in i portföljen. Dessa pengar är portföljens och får ej röras förrän värdet uppgår till ditt slutmål.
2. Pengar in i buffert om den behöver ökas.
3. Pengar in på konto för räkningar och annan konsumtion (inkl resor och andra större klumputgifter).
4. Använda kvarvarande pengar till månadens löpande kostnader, nöje etc.
5. Extra sparande till portföljen dagen före lön om det råkat bli lite över.
Om man vill kan man sätta in pengar på speciellt kort för matköp i samband med punkt 3. Eller betala maten löpande i punkt 4.
Detta kan låta fyrkantigt och fanatiskt. Men notera att jag inte satt några % på punkt 1-5. Jag tror dock regelbundenheten och på tanken att portföljen inte har något med möbler, resor eller annat att göra de 10-15 första åren av sparande.
Monday, February 12, 2018
Artikel på Placera.nu
Ni var många som uppmärksammade mig på en artikel om riskerna med tidig pensionering som publicerades på Placera idag där min blogg nämndes och citerades. Tack för det.
Som jag skrivit förut vänder jag mig lite mot beskrivningen att pension vid 30 skulle vara någon trend. Att jobba och spara ihop pengar för pension vid 30 är väldigt svårt, jämfört med att lyckas få ihop tillräckigt kapital vid 40 som är mycket mycket enklare. Tyvärr står det i artikeln att jag är 30 och just slutat jobba, vilket är nästan 10 år fel.
Sen kommer det vanliga argumentet om risken för låg pension upp. Även här har man räknat på att man slutar jobba vid 30 istället för betydligt rimligare 35-45. Men visst vi köper att någon lever billigt, tjänar bra och slutar vid 30. Sen ska personen i fråga enligt artikeln leva på låga 3,5% avkastning per år (exemplet med pengarna på bank utan ränta orkar jag inte ens bemöta). Så från 30 till 65 så lever man på dessa 3,5% uttag per år. Då blir det enligt artikeln helt plötsligt ett problem med låg allmän pension efter 65. Varför man helt plötsligt skulle behöva 15.000 mer i månaden än de senaste 35 åren framgår inte.
Jag tror snarare kapitalet växt med några procent om året realt med så lågt uttag som 3,5% och att kostnaderna kommer vara lägre när man är 75 än 45. Dvs den låga pensionen är det minsta problemet.
Det står också att jag förlitar mig på min frus lön. Vilket inte riktigt stämmer. Jag är lite äldre än henne, har sparat lite mer historiskt, har lättare till extrainkomster utanför en anställning och trivdes sämre på jobbet. Därför har vi valt lösningen där jag slutade nu och hon om 1-2 år. För att få en mer successiv övergång samt även dra ner vårt gemensamma sparande successivt och därmed sänka risken och öka säkerhetsmarginalen.
Förstår att artikeln vänder sig mot de breda massorna och inte mot oss tidiga pensionärer personligen. Men kan inte låta bli att irritera mig på tonen "tänk på att" från någon som lagt ner 5 minuters research på detta. Vi är många som tänkt på det här 1-2 timmar om dagen i 10-15 år. Då blir det lite komiskt när någon ska berätta att pensionen blir låg eller att det kan bli svårt att få bolån.
Som jag skrivit förut vänder jag mig lite mot beskrivningen att pension vid 30 skulle vara någon trend. Att jobba och spara ihop pengar för pension vid 30 är väldigt svårt, jämfört med att lyckas få ihop tillräckigt kapital vid 40 som är mycket mycket enklare. Tyvärr står det i artikeln att jag är 30 och just slutat jobba, vilket är nästan 10 år fel.
Sen kommer det vanliga argumentet om risken för låg pension upp. Även här har man räknat på att man slutar jobba vid 30 istället för betydligt rimligare 35-45. Men visst vi köper att någon lever billigt, tjänar bra och slutar vid 30. Sen ska personen i fråga enligt artikeln leva på låga 3,5% avkastning per år (exemplet med pengarna på bank utan ränta orkar jag inte ens bemöta). Så från 30 till 65 så lever man på dessa 3,5% uttag per år. Då blir det enligt artikeln helt plötsligt ett problem med låg allmän pension efter 65. Varför man helt plötsligt skulle behöva 15.000 mer i månaden än de senaste 35 åren framgår inte.
Jag tror snarare kapitalet växt med några procent om året realt med så lågt uttag som 3,5% och att kostnaderna kommer vara lägre när man är 75 än 45. Dvs den låga pensionen är det minsta problemet.
Det står också att jag förlitar mig på min frus lön. Vilket inte riktigt stämmer. Jag är lite äldre än henne, har sparat lite mer historiskt, har lättare till extrainkomster utanför en anställning och trivdes sämre på jobbet. Därför har vi valt lösningen där jag slutade nu och hon om 1-2 år. För att få en mer successiv övergång samt även dra ner vårt gemensamma sparande successivt och därmed sänka risken och öka säkerhetsmarginalen.
Förstår att artikeln vänder sig mot de breda massorna och inte mot oss tidiga pensionärer personligen. Men kan inte låta bli att irritera mig på tonen "tänk på att" från någon som lagt ner 5 minuters research på detta. Vi är många som tänkt på det här 1-2 timmar om dagen i 10-15 år. Då blir det lite komiskt när någon ska berätta att pensionen blir låg eller att det kan bli svårt att få bolån.
Saturday, February 10, 2018
Sparande på olika nivå
Jag vet ju att många upplevt mig som en totalt besatt sparfanatiker under årens lopp. Och att spara 27.000 i månaden vid en nettolön på 32.500 kanske inte direkt är "mainstream".
Men när jag läser Sparo-Mickes blogg känner jag mig som en riktig medelsvensson. Micke gör en poäng av att ha gammal ickesmart telefon, ingen TV och inte ens veta hur Netflix funkar.
För mig har aldrig sparandet tagit så extrema propotioner. Även om sparandet alltid ligger i bakhuvudet. Vår TV är 7-8 år gammal och kommer inte bytas ut innan den går sönder. När den är slut köper vi en ny (som i ej begagnad). Men kommer inte ens fundera på senaste tekniken i form av 4K eller vad det kan heta då.
När jag slutade jobba fick jag för första gången på 13 år köpa en mobil för egna pengar. En smartphone var då helt självklart. På jobbet har jag bytt vartannat år och senaste modellen kostade nog 7000 kr, själv köpte jag en för 2700 kr när jag själv skulle betala. Hittills har jag inte märkt det minsta skillnad mot telefonen med högre pris. Räknar med att den håller i 5 år istället för 2 år också. Men på jobbet förväntades man nästan byta telefon vartannat år. "Passa på att byta telefon innan årsskiftet nu när resultatet ser bra ut" hörde jag flera gånger i december månad olika år.
Att samla burkar i soprummet när man har 5 miljoner väcker ibland reaktioner på bloggen. Men det är en typisk aktivitet som får lite stora proportioner tycker jag. När jag går ner och slänger tomma tonfiskburkar köpta för 8 kr på Ö&B i metallåtervinningen och ser 12 ölburkar tar jag med dom hem. Det tar 1 minut och påverkar varken mitt liv eller omgivningens syn på mig negativt.
Jag anser mig ha levt ett väldigt normalt liv och ingen i min omgivning har anat att jag kunnat spara mer än 10.000 kr i månaden. Det har också skapat viss förvirring nu när jag helt plötsligt slutat jobba. Har jag vunnit på lotto eller?
Som ni märker bryr jag mig en del om omgivningens åsikter och vill inte sticka ut för mycket från "det normala". Även om jag givetvis köper smartphone för min egen skull och inte för att alla andra har det eller att man "ska" ha det.
Därför är det väldigt befriande med en person som Micke som bloggar helt publikt och samtidigt är lite stolt över att stå helt utanför normen. All heder åt det. Själv nöjer jag mig med att vara en medelsvensson som ingen fattar hur han kunde sluta jobba vid så ung ålder.
Men när jag läser Sparo-Mickes blogg känner jag mig som en riktig medelsvensson. Micke gör en poäng av att ha gammal ickesmart telefon, ingen TV och inte ens veta hur Netflix funkar.
För mig har aldrig sparandet tagit så extrema propotioner. Även om sparandet alltid ligger i bakhuvudet. Vår TV är 7-8 år gammal och kommer inte bytas ut innan den går sönder. När den är slut köper vi en ny (som i ej begagnad). Men kommer inte ens fundera på senaste tekniken i form av 4K eller vad det kan heta då.
När jag slutade jobba fick jag för första gången på 13 år köpa en mobil för egna pengar. En smartphone var då helt självklart. På jobbet har jag bytt vartannat år och senaste modellen kostade nog 7000 kr, själv köpte jag en för 2700 kr när jag själv skulle betala. Hittills har jag inte märkt det minsta skillnad mot telefonen med högre pris. Räknar med att den håller i 5 år istället för 2 år också. Men på jobbet förväntades man nästan byta telefon vartannat år. "Passa på att byta telefon innan årsskiftet nu när resultatet ser bra ut" hörde jag flera gånger i december månad olika år.
Att samla burkar i soprummet när man har 5 miljoner väcker ibland reaktioner på bloggen. Men det är en typisk aktivitet som får lite stora proportioner tycker jag. När jag går ner och slänger tomma tonfiskburkar köpta för 8 kr på Ö&B i metallåtervinningen och ser 12 ölburkar tar jag med dom hem. Det tar 1 minut och påverkar varken mitt liv eller omgivningens syn på mig negativt.
Jag anser mig ha levt ett väldigt normalt liv och ingen i min omgivning har anat att jag kunnat spara mer än 10.000 kr i månaden. Det har också skapat viss förvirring nu när jag helt plötsligt slutat jobba. Har jag vunnit på lotto eller?
Som ni märker bryr jag mig en del om omgivningens åsikter och vill inte sticka ut för mycket från "det normala". Även om jag givetvis köper smartphone för min egen skull och inte för att alla andra har det eller att man "ska" ha det.
Därför är det väldigt befriande med en person som Micke som bloggar helt publikt och samtidigt är lite stolt över att stå helt utanför normen. All heder åt det. Själv nöjer jag mig med att vara en medelsvensson som ingen fattar hur han kunde sluta jobba vid så ung ålder.
Peppad på OS
Jag är riktigt peppad på OS. Vilken lyx, först rapportsäsong med massa info om utdelningar och nu OS.
Längdskidor som bas och sen allt där Sverige kan komma topp 5 är målet att se. Utan att behöva bekymra mig om vilken tid på dagen det går i förhållande till jobb eller andra åtaganden. Kommande veckor bygger jag upp dagarna kring TV-tiderna från OS.
Börjar med damernas skiathlon nu strax. När de flesta av er läser det här vet ni redan resultatet men jag bjuder ändå på ett tips. Björgen 1a, Kalla 2a, Pärmäkoski 3a. Stina Nilsson 8a.
Enda störande är väl herrarnas ishockey. Det var ju riktigt mäktigt på gamla goda tiden när Sudden, Foppa, Lidström med flera återförenades.
Ser ni fram mot OS? Är det någon intressant tävling som ni som jobbar redan nu identifierat blir svår att lyckas se? Dvs då jag ska passa på att njuta lite extra?
Längdskidor som bas och sen allt där Sverige kan komma topp 5 är målet att se. Utan att behöva bekymra mig om vilken tid på dagen det går i förhållande till jobb eller andra åtaganden. Kommande veckor bygger jag upp dagarna kring TV-tiderna från OS.
Börjar med damernas skiathlon nu strax. När de flesta av er läser det här vet ni redan resultatet men jag bjuder ändå på ett tips. Björgen 1a, Kalla 2a, Pärmäkoski 3a. Stina Nilsson 8a.
Enda störande är väl herrarnas ishockey. Det var ju riktigt mäktigt på gamla goda tiden när Sudden, Foppa, Lidström med flera återförenades.
Ser ni fram mot OS? Är det någon intressant tävling som ni som jobbar redan nu identifierat blir svår att lyckas se? Dvs då jag ska passa på att njuta lite extra?
Friday, February 09, 2018
Nära köp
Efter gårdagens svaga avslutning i USA pratade många om rejält ras i Stockholm idag. Så jag gjorde en snabb genomgång av utdelningsprognosen och min privatekonomi för att hitta några tusenlappar att köpa för. Jag har planerat för ett månadssparande på 2000 i månaden i index under 2018. Men lyckades nu skrapa ihop 10.000 kr till att köpa aktier för, via extrautdelningar och oväntat stora höjningar av utdelningarna.
Så idag innan öppning skapade jag köporder på 345 i Investor A och 125 kr i Castellum. Jag hade inte lust/möjlighet att sitta vid datorn vid öppningen och la dem som öppna några dagar framåt. Trodde båda ordrarns skulle ha goda chanser att gå igenom direkt i öppningen. Men ännu inget avslut även om Castellum var nära strax efter lunch.
Klart över 4% direktavkastning i Castellum nu. Och efter att både Investor och Industrivärden rapporterat är det helt klart att jag prioriterar att öka i Investor av dessa två.
Jag hade inte behövt jaga sista kronan i aktiepriset egentligen, på lång sikt spelar 125 eller 127 kr per aktie mindre roll. Men nu när jag inte har så mycket pengar till nya köp skadar det inte att dra ut på det lite.
Så idag innan öppning skapade jag köporder på 345 i Investor A och 125 kr i Castellum. Jag hade inte lust/möjlighet att sitta vid datorn vid öppningen och la dem som öppna några dagar framåt. Trodde båda ordrarns skulle ha goda chanser att gå igenom direkt i öppningen. Men ännu inget avslut även om Castellum var nära strax efter lunch.
Klart över 4% direktavkastning i Castellum nu. Och efter att både Investor och Industrivärden rapporterat är det helt klart att jag prioriterar att öka i Investor av dessa två.
Jag hade inte behövt jaga sista kronan i aktiepriset egentligen, på lång sikt spelar 125 eller 127 kr per aktie mindre roll. Men nu när jag inte har så mycket pengar till nya köp skadar det inte att dra ut på det lite.
Wednesday, February 07, 2018
Sampo höjer utdelningen med 13%
Då var även Sampos utdelning för året offentlig. Men risk för att bli tjatig får jag påminna om att utdelning inte är allt och att det inte går att dra alltför stora slutsatser av höjningar mellan enstaka år. Men med detta sagt är det otroligt när högutdelare som Sampo med en direktavkastning på över 5% höjer utdelningen med 13%.
Jag siktar som jag skrivit tidigare på en summa på minst 7 när jag summerar direktavkastning och höjning av utdelning (där DA ska stå för minst 3). Denna kombination av utdelning och tillväxt ska över tid räcka till 4% uttag, 2% inflation och 1% skatt. Att då som Sampo leverera summan 18 är ju inget annat än fantastiskt. Även om det givetvis inte går att räkna med liknande procentuella höjningar kommande år.
Sampo var ett bolag jag fick upp ögonen för ganska sent. Men blev ett av mina största köp 2017. Jag gillar kombinationen bank/försäkring. Aktien upp en del idag. Men hade jag pengar för nya köp skulle Sampo ligga bra till.
Jag siktar som jag skrivit tidigare på en summa på minst 7 när jag summerar direktavkastning och höjning av utdelning (där DA ska stå för minst 3). Denna kombination av utdelning och tillväxt ska över tid räcka till 4% uttag, 2% inflation och 1% skatt. Att då som Sampo leverera summan 18 är ju inget annat än fantastiskt. Även om det givetvis inte går att räkna med liknande procentuella höjningar kommande år.
Sampo var ett bolag jag fick upp ögonen för ganska sent. Men blev ett av mina största köp 2017. Jag gillar kombinationen bank/försäkring. Aktien upp en del idag. Men hade jag pengar för nya köp skulle Sampo ligga bra till.
Tuesday, February 06, 2018
Känslor i nedgången
Jag fick ett par frågor på gårdagens inlägg om hur jag tar nedgången rent känslomässigt. För det första, även om nedgången varit snabb och plötslig, är det fortfarande en väldigt liten nedgång i procent.
När jag tog modet till mig och sa upp mig från jobbet funderade jag mycket på hur jag skulle tåla en nedgång på 40-50% på börsen. Skulle jag då drabbas av panik och ångra min uppsägning vid 5-10% nedgång så har jag lurat mig själv ordentligt.
130 dollar för Johnson&Johnson kan upplevas som ett ras. Men det var bara ett par år sen då jag omöjligt förmådde köpa fler aktier i samma takt som planen för att den gått över 120.
Jag fick också frågan om nedgången på börsen motiverar mig till extra jobb för att få in pengar till nya köp. Där är svaret att det kanske kan ha den effekten, men i rätt liten omfattning. Säg att jag kan göra ett litet ryck och tjäna 10.000 kr efter skatt så skulle det för någon vecka sen motsvara 25 aktier i Investor medan jag nu kan få 27 aktier. Ingen direkt livsavgörande skillnad men visst 2 gratisaktier är väl inte fel.
Även om lönen nu slutat komma in är mina första försäljningar av fonder runt 1 år bort. Nu lever jag på sparad lön. Och årets utdelningar som ska räcka huvuddelen av mina kostnader 2019 har slagit mina förväntningar med råge. Så jag kan helt ärligt säga att jag inte är speciellt oroad över att börsen gått ner ett par dagar.
När jag tog modet till mig och sa upp mig från jobbet funderade jag mycket på hur jag skulle tåla en nedgång på 40-50% på börsen. Skulle jag då drabbas av panik och ångra min uppsägning vid 5-10% nedgång så har jag lurat mig själv ordentligt.
130 dollar för Johnson&Johnson kan upplevas som ett ras. Men det var bara ett par år sen då jag omöjligt förmådde köpa fler aktier i samma takt som planen för att den gått över 120.
Jag fick också frågan om nedgången på börsen motiverar mig till extra jobb för att få in pengar till nya köp. Där är svaret att det kanske kan ha den effekten, men i rätt liten omfattning. Säg att jag kan göra ett litet ryck och tjäna 10.000 kr efter skatt så skulle det för någon vecka sen motsvara 25 aktier i Investor medan jag nu kan få 27 aktier. Ingen direkt livsavgörande skillnad men visst 2 gratisaktier är väl inte fel.
Även om lönen nu slutat komma in är mina första försäljningar av fonder runt 1 år bort. Nu lever jag på sparad lön. Och årets utdelningar som ska räcka huvuddelen av mina kostnader 2019 har slagit mina förväntningar med råge. Så jag kan helt ärligt säga att jag inte är speciellt oroad över att börsen gått ner ett par dagar.
Monday, February 05, 2018
Trist att inte kunna köpa dippen
Rejäl nedgång på börsen idag. Precis som väntat. Med lite Ratos i portföljen fick jag dessutom stryk av index.
Jag har varit med om nedgångar tidigare. Hade lite aktier redan år 2000, det var ju småpengar men ändå lite trist när Ericsson tappade motsvarande en månadslön på sommarjobbet under en presskonferens.
Under finanskrisen för 10 år sen hade jag hunnit spara ihop några hundra tusen men det var inte värre än att jag de flesta månader kunde möta nedgången i portföljen via nya insättningar.
Sommaren 2011 var det värre, då försvann flera hundra tusen på en vecka. Men jag hade då just fått upp lönen och månadssparandet närmade sig för första gången 20.000 kr i månaden. Perfekt med lite rea tänkte jag då.
Nu är läget lite annorlunda då varje procent i portföljen motsvarar runt 50.000 kr och inga större nya insättningar ska göras. Men min fru jobbar ju vidare och hushållet som helhet fortsätter därmed spara en bra bit över 20.000 i månaden från hennes lön. Dessutom kommer jag tjäna lite pengar på bok och konsultuppdrag under 2018. Även om det är småpengar från mitt håll så är det troligtvis mer än vad jag kommer tjäna 2020.
Så det kanske inte är så dumt med en nedgång just nu trots allt? Fin höjning av utdelningen från Sandvik idag förresten, men den kom lite i skymundan.
Jag har varit med om nedgångar tidigare. Hade lite aktier redan år 2000, det var ju småpengar men ändå lite trist när Ericsson tappade motsvarande en månadslön på sommarjobbet under en presskonferens.
Under finanskrisen för 10 år sen hade jag hunnit spara ihop några hundra tusen men det var inte värre än att jag de flesta månader kunde möta nedgången i portföljen via nya insättningar.
Sommaren 2011 var det värre, då försvann flera hundra tusen på en vecka. Men jag hade då just fått upp lönen och månadssparandet närmade sig för första gången 20.000 kr i månaden. Perfekt med lite rea tänkte jag då.
Nu är läget lite annorlunda då varje procent i portföljen motsvarar runt 50.000 kr och inga större nya insättningar ska göras. Men min fru jobbar ju vidare och hushållet som helhet fortsätter därmed spara en bra bit över 20.000 i månaden från hennes lön. Dessutom kommer jag tjäna lite pengar på bok och konsultuppdrag under 2018. Även om det är småpengar från mitt håll så är det troligtvis mer än vad jag kommer tjäna 2020.
Så det kanske inte är så dumt med en nedgång just nu trots allt? Fin höjning av utdelningen från Sandvik idag förresten, men den kom lite i skymundan.
Super Bowl
Jag struntar i morgonrapporterna innan börsens öppning idag måndag. Jag sitter nämligen uppe och kollar Super Bowl och skriver det här i pausen.
Kan inte påstå att jag är intresserad av amerikansk fotboll men jag måste ju utnyttja att jag inte behöver gå upp någon speciell tid. Av ren respekt för alla som krigar på och kollar trots att de ska vara på jobbet tidigt på måndagsmorgonen.
Det finns många sporter som vore roligt att följa och som blir mycket mer intressant om man bryr sig om resultatet. Tex börja heja på ett stall i Formel 1 eller lag i någon obskyr sport. Som det är nu bryr jag mig egentligen bara om AIK i fotboll och Sverige i större mästerskap i 3-4 idrotter plus det mesta i OS.
Jag har alltid tyckt det är töntigt med kompisar som har ett favoritlag i varje fotbollsliga och till och med helt plötsligt gläds över SM guld för något speedway- eller bandylag från en annan del av landet som de "alltid haft som sina favoriter". Och det kommer jag fortsätta tycka är meningslöst. För hur mycket kan man egentligen bry sig om man har 8 favoritlag? Men ett lag till att bry mig om skulle jag klara nu med min nyvunna fritid. Tror dock inte det blir i amerikansk fotboll även om sporten är rätt underhållande att se på.
Kan inte påstå att jag är intresserad av amerikansk fotboll men jag måste ju utnyttja att jag inte behöver gå upp någon speciell tid. Av ren respekt för alla som krigar på och kollar trots att de ska vara på jobbet tidigt på måndagsmorgonen.
Det finns många sporter som vore roligt att följa och som blir mycket mer intressant om man bryr sig om resultatet. Tex börja heja på ett stall i Formel 1 eller lag i någon obskyr sport. Som det är nu bryr jag mig egentligen bara om AIK i fotboll och Sverige i större mästerskap i 3-4 idrotter plus det mesta i OS.
Jag har alltid tyckt det är töntigt med kompisar som har ett favoritlag i varje fotbollsliga och till och med helt plötsligt gläds över SM guld för något speedway- eller bandylag från en annan del av landet som de "alltid haft som sina favoriter". Och det kommer jag fortsätta tycka är meningslöst. För hur mycket kan man egentligen bry sig om man har 8 favoritlag? Men ett lag till att bry mig om skulle jag klara nu med min nyvunna fritid. Tror dock inte det blir i amerikansk fotboll även om sporten är rätt underhållande att se på.
Sunday, February 04, 2018
Kommande vecka
Det blir en intressant börsvecka med start imorgon. Svag stängning i USA i fredags och vinstvarning från Ratos efter börsens stängning talar för utmanande start på veckan för min del.
Rapporterna fortsätter också komma in i allt högre takt och nästa helg kommer jag ha en väldigt bra bild av totala utdelningarna för året. Jag ser främst fram mot ABB, Sandvik, Sampo och Industrivärden.
I fredags och igår lördag lyssnade jag på ljudboken HandelsMännen om H&M framväxt 1950-2000. Ganska intressant och en hel del nytt för min del. I dessa tider får man ju ofta en bild av att bolaget inte har en aning om vad de håller på med skenande lager och när folk lägger upp bilder på extrema reor och vinterjackor i H&Ms butiker i Thailand etc. Så intressant att just logistik och tydligt ansvar hos inköpare av varje batch från inköp till ev sista rea lyftes fram.
Rapporterna fortsätter också komma in i allt högre takt och nästa helg kommer jag ha en väldigt bra bild av totala utdelningarna för året. Jag ser främst fram mot ABB, Sandvik, Sampo och Industrivärden.
I fredags och igår lördag lyssnade jag på ljudboken HandelsMännen om H&M framväxt 1950-2000. Ganska intressant och en hel del nytt för min del. I dessa tider får man ju ofta en bild av att bolaget inte har en aning om vad de håller på med skenande lager och när folk lägger upp bilder på extrema reor och vinterjackor i H&Ms butiker i Thailand etc. Så intressant att just logistik och tydligt ansvar hos inköpare av varje batch från inköp till ev sista rea lyftes fram.
Boken är dock rätt gammal, mycket har ju hänt senaste 18 åren. H&M beskrevs som ett globalt jättebolag men är ju många många gånger större idag. Så dags för en HandelsMännen 2 kanske?
Friday, February 02, 2018
Fått tillbaka källskatt - köpt Castellum
Sommaren 2015 köpte jag en del Johnson&Johnson som första utländska aktie i min kapitalförsäkring. Detta följdes upp med fastighetsbolaget HCP. Dessa gav lite källskatt på utdelningen under 2015 vilket jag nu i veckan fick tillbaka. Avanza har tidigare inte lyckats återbetala 100% av källskatten, men i år har de fått till det med ett nytt upplägg. Så goda chanser finns att få tillbaka all utländsk källskatt via kapitalförsäkring hos Avanza även i framtiden.
Störigt dock att man ska vänta flera år. Men nu när systemet är igång så betalar man lite och får tillbaka lite varje år.
Pengarna investerade jag i några nya aktier i Castellum som gått ner en del senaste veckan. Man får passa på att njuta de få gånger det finns möjlighet att trycka på köpknappen nu förtiden.
Störigt dock att man ska vänta flera år. Men nu när systemet är igång så betalar man lite och får tillbaka lite varje år.
Pengarna investerade jag i några nya aktier i Castellum som gått ner en del senaste veckan. Man får passa på att njuta de få gånger det finns möjlighet att trycka på köpknappen nu förtiden.
Mindre jobb - lägre pension
Aftonbladet skriver om att deltidsarbete under några år inte är så förödande för pensionen som många tror. Det intressanta i artikeln är att den anger att 6 av 10 avstår från att jobba deltid just pga lägre pension. Lönen under deltidsarbetet påverkas ju betydligt mer än framtida pension och är inte minskad lön idag något som bekymrar lika mycket finns det säkert utrymme att spara någon extra procent av lönen.
Hur det ska bli med min framtida pension är en vanlig fråga jag får om att jag slutat jobba. Att jag ska klara mig utan lön de kommande 30 åren verkar många tycka är ett mindre problem än lägre pension mellan 67 och 87.
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/A238E5/deltidsarbete-har-liten-inverkan-pa-pensionen
Du vet väl att du på minpension.se kan göra en prognos över din kommande pension? Och att du i den kan testa effekten av deltid eller inget jobb alls under några enstaka eller många år.
Jag har roat mig med att välja följande: jobba deltid -> jobba 0% -> start 2018 -> aldrig börja jobba mer än så. Men det går att anpassa till alla möjliga upplägg med % och olika år för börja och sluta. Så får man lite mer koll och kan värdera om oron är befogad.
Hur det ska bli med min framtida pension är en vanlig fråga jag får om att jag slutat jobba. Att jag ska klara mig utan lön de kommande 30 åren verkar många tycka är ett mindre problem än lägre pension mellan 67 och 87.
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/A238E5/deltidsarbete-har-liten-inverkan-pa-pensionen
Du vet väl att du på minpension.se kan göra en prognos över din kommande pension? Och att du i den kan testa effekten av deltid eller inget jobb alls under några enstaka eller många år.
Jag har roat mig med att välja följande: jobba deltid -> jobba 0% -> start 2018 -> aldrig börja jobba mer än så. Men det går att anpassa till alla möjliga upplägg med % och olika år för börja och sluta. Så får man lite mer koll och kan värdera om oron är befogad.
Thursday, February 01, 2018
Ljudböcker
Jag har tidigare gjort flera försök med ljudböcker. En gång när jag skulle åka 15 timmar bil under en vecka i jobbet var det riktigt lyckat. Men utöver det har jag aldrig riktigt fått till det. Gjort många försök där jag bara hört första 10% av boken och sen avbrutit.
Nu ska jag ge det en ny chans med en gratis provperiod. Tänkte börja med HandelsMännen, en bok om H&M med några år på nacken, som jag aldrig kommit mig för att läsa.
Har ni något mer bra förslag så tar jag gärna emot tips. Det behöver inte handla om börs/ekonomi.
Jag gillar podcasts och pratprogram på radio. Så har svårt att sätta fingret på varför jag har haft så svårt för ljudböcker. Så nu blir det en ny chans!
Nu ska jag ge det en ny chans med en gratis provperiod. Tänkte börja med HandelsMännen, en bok om H&M med några år på nacken, som jag aldrig kommit mig för att läsa.
Har ni något mer bra förslag så tar jag gärna emot tips. Det behöver inte handla om börs/ekonomi.
Jag gillar podcasts och pratprogram på radio. Så har svårt att sätta fingret på varför jag har haft så svårt för ljudböcker. Så nu blir det en ny chans!
Subscribe to:
Posts (Atom)