Uppoffringar

Får ju ofta kommentarer här på bloggen om att jag slösar bort de bästa åren i mitt liv i syfte att få det bra som gammal gubbe. Har aldrig upplevt att det varit någon uppoffring att spara istället för att konsumera och som jag skrivit tidigare att jag får mer glädje av 1000 kr på bankkontot jämfört med något som man kan köpa för 1000 kr.

Nu har jag för första gången fått känslan att jag får offra något för mitt sparsamma leverne. Har ett par kompisar som ska köra Vasaloppet på Söndag, vilket jag faktiskt gärna hade hängt med på. Vasaloppet i sig kostar ca 1000 kr att anmäla sig till vilket ju är överkomligt, även för mig. Men ska jag åka vill jag göra de hyffsat seriöst. Så totalt med någon resa till snö för träning (är ju inte så snösäkert i Stockholms förorter) och utrustning, boende under Vasaloppet etc får man nog räkna med minst 5 000 kr. Vilket jag helt enkelt inte anser mig ha råd att lägga ner på en skidtävling. Men som sagt tycker det verkar riktigt kul när mina kompisar har tränat och nu ska åka upp till Sälen.

Får bli Lidingöloppet i höst istället som bör gå att få för under 1000 kr i total kostnad.

Månadsrapport

Inte mycket att säga om den senaste månaden. Svagt upp på de flesta börser jag fondsparar i.

Av de 4 bolag jag äger aktier i gick H&M och Meko upp lite och Kungsleden och SCA ner ungefär lika mycket.

Räntan börjar nu bli löjligt låg på mina lån, men de är ju för små för att det ska spela någon större roll om räntan är 2,5 eller 4,5%. Så inte utan att jag blir avundsjuk på alla kollegor med miljonlån som nu får flera tusenlappar mer i månaden över jämfört med i höstas.

Er drömbörs

Har ju ett antal gånger berört frågan om hur man reagerar på upp och nergång på börsen. Är det för en person som mig som sparar flera tusen i månaden och inte har några planer på att sälja bäst om börsen går upp eller ner? Under nergång har jag försökt se det från den ljusa sidan, även om det inte alltid är kul att se portföljens värde minska, trots att man under den månaden skjutit in 75% av lönen i fonder.

Nu har börsen dock gått ner ganska mycket, jag har hunnit månadsspara en bra bit över 1 år i fallande börs. Har samtidigt lånat pengar för att köpa mer aktier. Så det känns inte som jag behöver mer nedgång nu. Frågan är då hur snabb uppgång som skulle vara lagom.

Jag skulle föreslå att börsen 2009 slutar på +10% gärna att den ligger kvar runt nollan till sommaren och sen stabilt tickar upp någon procent per månad i höst. Sen 2010 och 2011 siktar vi på 25% plus per år. Det skulle innebära en fond och aktieporfölj på en bit över miljonen när 2011 börjar och således skulle 25% plus innebära minst 250.000 i uppgång under 2011 (plus lite fin utdelning). Börsen skulle samtidigt stå en bit lägre än högstanoteringen från hösten 2007 vid utgången 2011.

Hur skulle ni vilja att börsen utvecklades 2009, 2010 och 2011. Nu pratar vi om vilja och önsketänkande.