Jag pluggade och jobbade lite extra på kvällarna och även på loven. Så fick alltid lite pengar över trots att jag inte tog fullt studielån. Så när Ericsson helt plötsligt stod i 20 kr och sen 12 kr och sen 8 kr köpte jag lite mer i omgångar. Sen blev det en nyemission år 2002 på 3,80 kr där man fick köpa en ny för varje gammal, så där dubblades mitt innehav. När aktien sen vände upp så har jag för mig att jag låg på plus redan på 8-9 kr.
Så när man inte har så stort kapital i portföljen och varje nytt köp motsvarar en hög andel av befintligt innehav samtidigt som kursen rasar kraftigt går det snabbt att snitta ner sig. Att nedsidan alltid är ytterligare 100% var inget jag ägnade så mycket tanke åt då.
Nu är läget lite annorlunda för mig. Jag har sparat och byggt upp en portfölj i över 10 år. Även om mitt sparande nu är över 20.000 kr i månaden och utdelningarna över 100.000 per år så motsvarar ett års nytt sparande och återinvestering av utdelningen under 10% av befintliga portföljens värde. Varje månad köper jag alltså för under 1% av portföljens värde. Då jag sprider månadens köp i ett antal olika aktier så tar det en väldigt tid att påverka mitt GAV (Genomsnittliga AnskaffningsVärde) då jag aldrig säljer en aktie för att frigöra pengar att gå in tyngre i en annan.
Detta är något som slagit mig både för aktier som stiger och sjunker i värde. Jag köper nya H&M titt som tätt för runt 225-240 kr. Ändå rör sig knappt genomsnittliga snittkursen från snittet 260. Och i andra riktningen biter jag titt som tätt i det sura äpplet och köper dyra Investor för över 360 kr men mitt GAV är som fastmurat på 275.
Så tänkte jag räknar lite på det för att göra det tydligare.
Variant 1. Du har 1000 aktier i en aktie med GAV 262. Priset sjunker till 225 kr och du tänker att du måste köpa fler aktier för att snitta ner dig och rädda det tråkiga läget. Trots hela 500 nya aktier sjunker bara ditt GAV till ca 250 kr.
Detta är något som slagit mig både för aktier som stiger och sjunker i värde. Jag köper nya H&M titt som tätt för runt 225-240 kr. Ändå rör sig knappt genomsnittliga snittkursen från snittet 260. Och i andra riktningen biter jag titt som tätt i det sura äpplet och köper dyra Investor för över 360 kr men mitt GAV är som fastmurat på 275.
Så tänkte jag räknar lite på det för att göra det tydligare.
Variant 1. Du har 1000 aktier i en aktie med GAV 262. Priset sjunker till 225 kr och du tänker att du måste köpa fler aktier för att snitta ner dig och rädda det tråkiga läget. Trots hela 500 nya aktier sjunker bara ditt GAV till ca 250 kr.
Variant 2. Du har 1000 aktier med samma förutsättningar som ovan. Men nu fortsätter kursen rasa efter att huvudägarens son som är VD går ut med att de ska öppna massa caféer istället för att fokusera på kärnverksamheten. Du snittar då ner dig enligt nedan. Det tar fortfarande tid att få ner snittkursen.
Variant 3. Fortfarande 1000 aktier och samma GAV vid exemplets början. Men nu handlar det om en aktie som ett par veckor innan årsstämman kommer på att utdelningen ska dras in vilket gör att aktien rasar med över 50%. Det gör att du kan köpa dubbelt så många aktier som i exemplet ovan för ditt månadssparande. Du snittar ner ditt GAV enligt nedan.
Slutsatsen kring detta är för egen del att man behöver inte stressa och panikköpa en aktie när den gått ner. Är man fullinvesterad och bara fyller på med mindre del av portföljens värde löpande. Skadan är redan skedd om du äger en aktie som faller i värde. Och det blir inte så mycket bättre totalläge av att man tajmar ett köp perfekt vid en överdriven kursreaktion nedåt. Så det är inga problem att i lugn och ro analysera läget till att aktien faller istället för att slänga sig på köpknappen i panik med huvudet djupt ner i sanden.