Postkodlotteriet

När vi var på Ö&B i helgen så kom det fram en kille och frågade om han fick störa 2 minuter. Han erbjöd oss att köpa 2 presentkort på 250 kr styck för totalt 330 kr. Dessutom skulle vi få 2 månader i Postkodlotteriet.

Först trodde jag det var något sätt för butiken att få oss att handla mer och komma tillbaka och handla för presentkort nummer 2 också. Men insåg snart att det var Postkodlotteriet som var avsändaren och syftet helt enkelt var att värva nya prenumeranter till lotteriet. Det vill säga det vi betalade 330 kr var egentligen för 2 månader x 165 kr i Postkodlotteriet. Presentkortet på Ö&B var bara en värvningsbonus.

Jag tittade ner i korgen med varor för att räkna lite och insåg att vi nog inte skulle komma upp i 250 kr med de planerade varorna, men antog erbjudandet och fyllde sen på korgen med lite mer tonfisk för 8,90 kr per burk så vi landade precis över 250 kr.

Det var ingen bindningstid på lotteriet så jag fick ett välkomstmail, skapade ett användarkonto (möjligt att det var onödigt och att det hade gått att säga upp ändå) och sa sen upp abonnemanget direkt jag kom hem från butiken. Idag fick jag så inte mindre än 3 brev från Postkodlotteriet. Ett "välkommen som lottköpare", ett "tack för att du registrerat ett konto" och ett "tack för din tid i lotteriet".

Först tyckte jag det var lite kul att jag utnyttjat systemet och kostat Postkodlotteriets marknadsbudget lite pengar. För det här måste blivit en "mardrömsaffär" för deras del. Nu när de sålt lotter för 330 kr extra måste de öka vinsterna med minst 40% av detta (står på deras hemsida att 40-50% av intäkterna går till vinster). Plus värdet på presentkortet. Plus lönen till killen som värvade oss. Plus 3 brev som skulle skickas ut med kuvertering och porto. Men på Postkodlotteriets hemsida står det såhär "De pengar som är kvar efter att vinster och kostnader är betalda är överskottet. Överskottet fördelas till de ideella organisationer som är förmånstagare." Så tyvärr är det nog bara så att deras kostnader går upp, överskottet blir mindre och utbetalningen till välgörenheten blir lägre.

Visste du att svenska folket enligt en undersökning för några år sen lägger i snitt 465 kr i månaden på spel? För att de hoppas att de ska vinna och kanske till och med bli miljonärer. Om man lägger dessa pengar på ett månadssparade i aktier istället under ett helt yrkesliv (40 år) så får man med 8% årlig avkastning över 1 miljon kronor. Så då kan man sluta sitta och hoppas på att bli miljonär eftersom man redan är det.

Sista tiden på jobbet

Idag är det 8 veckor kvar på jobbet för min del. Sen ska jag hjälpa till lite några veckor efter årsskiftet också, men det blir betydligt friare, på distans och i mycket mindre omfattning. Så jag räknar det som att jag slutar jobba på riktigt när jag går hem innan jul.

8 veckor känns både som en väldigt kort och väldigt lång period. Men jämfört med de över 10 år jag kämpat mot det här målet så är det klart att 8 veckor är rätt lite.

Frågan är när det egentligen är rätt tid att sluta jobba. Bita ihop och jobba ett år till eller våga chansa och ta steget och kliva av? Frågan är ungefär den samma vare sig man är
1. Hårdsparare som ska sluta någon gång mellan 30 och 50
2. Medelsparare som ska sluta någon gång mellan 50 och 60
3. Slösare utan något privat sparande som ska ta beslut om att sluta vid 65 eller 67.

Oavsett ålder är principen den samma. Varje extra år som man jobbar får ganska stor effekt eftersom det påverkar två ändar av ekvationen. Ett år till som pengar betalas in och ett år mindre som pengar behöver plockas ut. För den unge pensionären med hög sparkvot så kommer antalet år som pengarna ska räcka inte ha någon större effekt, då det troligtvis räcker för evigt om det räcker i 50 år. Men på inbetalningssidan av ekvationen händer det mycket sista året. Faktiskt ett sparande klart över den totala nettolönen. Det beror på att avkastningen på pengarna täcker alla utgifter dvs att hela lönen skulle kunna sparas. Lägger man till allmän pension och tjänstepension hamnar vi på ett totalt sparande på långt över 100% av lönen efter skatt.

De senaste dagarna har det varit lite diskussioner på Twitter och olika bloggar om vad som är en rimlig summa pengar att ha för att kunna sluta jobba, hur man motiverar sig för sista tiden på jobbet och vad som egentligen är en imponerande resa mot tidig pension. Bloggaren "Vardagsekonomi" är ett exempel.

Ett annat är Utdelningsseglaren som skrev såhär på Twitter angående hur man skulle motivera sig för en sista period på jobbet.

Så kan man absolut tänka. Men för mig innebär sista året på jobbet runt 500.000 kr i extra sparande (inkl pensionsdelar) det blir rätt mycket hobbyprojekt för det. Och bristande engagemang har jag haft i många år...

Jag hoppas att ingen sparar till tidig pension för att imponera på någon annan. Utan att man hittar ett upplägg som passar en själv. Alla som kan sluta i tidig ålder har ändå gjort något aktivt och som bryter mot gängse normer. Vilket ju kräver någon form av aktivt handlande och att man troligtvis funderat på hur man vill leva sitt liv och vad som är livskvalité.

Det finns för mig något imponerande i modet att bara behöver spara ett par år för att bli fri. Även om det sen innebär att man får leva billigt resten av livet och många kan ifrågasätta hur fritt ett sånt liv egentligen är. Men det finns också något imponerande i målmedvetenheten i att bita ihop och köra ett projekt av hårt sparande i 10-20 år, och göra ett år till på jobbet man egentligen inte trivs på trots att portföljen redan passerat 10 miljoner.

Det gör att jag är glad att jag får läsa både om det billiga och enkla livet på landet och om vin på balkongen på Rivieran hos de olika bloggarna där ute. Aktiemarknaden är en gemensam faktor och stor hjälp oavsett var på skalan man befinner sig.

Aktieportföljens utveckling

Jag tvekade länge om jag skulle skriva det här inlägget. För jag tycker egentligen det är rätt meningslöst. Men samtidigt vet jag att det är intressant att läsa och jag får en del frågor om hur min portfölj presterat mot index. Där det är ganska vanligt att man har åsikten att jag borde hålla mig till fonder eftersom jag inte kan slå index.

Anledningen till att jag var tveksam till att skriva var för det första att jag inte ser detta som en blogg om aktieinvestering eller börsen. Min modell är snarare att spara regelbundet och att en utveckling i nivå med index ska räcka för stor rikedom eller liv i frihet. Jag skriver ofta om vilka aktier jag köper men ytterst sällan något som kan likna en analys, kommentar på ett bolags rapport eller aktietips. Eftersom det finns bloggar som är så mycket bättre på detta. För dessa bloggare tycker jag det är mycket intressant att se om deras stora kunskap och intresse genererar en överavkastning, då man främst läser bloggarna för att få deras syn på köpvärda aktier. Medan jag inte riktigt vet vad ni läsare ska göra med informationen om det gått bra eller dåligt för mig senaste tiden.

En annan anledning är att man ju är lite allergisk mot alla som postar sina grafer just när det gått bra under en period, medan det är betydligt ovanligare att vara transparent under tyngre perioder. Och jag är förmodligen en lika god kålsupare som alla andra. Dvs att jag passar på att göra detta inlägg just nu efter en stark rapportperiod för egen del.

Bakgrunden till mina aktiva aktieplaceringar är att jag gick in i 2015 utan någon exponering mot den svenska börsen. Det gjorde att jag missade en snabb uppgång i början av 2015 men också det fall som kom på våren och sommaren 2015. När börsen gått ner lite började jag köpa aktier under augusti 2015, med målet att bygga upp den aktieportfölj jag ska behålla resten av livet. Därför tänkte jag att det kunde vara intressant att titta på utvecklingen från just augusti 2015 fram till idag.

Detta är alltså min aktieportfölj där jag efter bästa förmåga försöker göra aktiva val att välja rätt aktier. Värdet på portföljen är idag lite över 3 miljoner. Dessutom har jag min fondportfölj värd knappt 2 miljoner med indexfonder men den är ju inte så intressant att se utvecklingen för då den är helt passiv, så fondernas utveckling är inte med nedan.

Såhär har utvecklingen varit sen jag började köpa aktier i augusti 2015. Jag gjorde stora köp på ca 150.000 kr i månaden en bit in på 2016. Därefter har köpen bestått av ett månadssparande på lite över 20.000 kr och återinvestering av utdelning. Förhållandet procent och kronor på Avanzas redovisning är lite lurig och förhållandet störs av det gjorts regelbundna insättningar under hela perioden. Jag jämför med SIX30 Return index. Dels för att alternativet vore att placera i tex Avanza Zero men också för att jag till absolut största delen investerar i svenska storbolag.

Såhär har utvecklingen varit den senaste månaden. Jag har haft turen att flera av mina lite större innehav har lämnat fina rapporter. Det är verkligen inte vanligt att jag avviker över 2% från index på en månad.

Positiv bidrag till utvecklingen:

- Att jag gjorde rätt stora köp under början av perioden när börsen gick ner och jag hade likvider tillgängligt. Ger dock ingen effekt på grafen utan bara de faktiska kronorna.

- Att jag varit överexponerad mot verkstad framför bank under denna period. Det vill säga jag äger många av verkstadsbolagen både genom Industrivärden och Investor men också separat.

Negativa bidrag till utvecklingen:

- Att jag inledde mina köp med Telia på 50 kr för den säkra utdelningen på 3 kr.

- Att jag köpte rätt mycket H&M strax under 300 kr och sen väldigt ihärdigt runt 250 kr. 

Då jag har strategin att behålla för evigt finns inga tankar eller möjlighet att nu snabbt vikta om från verkstad till andra branscher. Däremot har jag inte köpt några rena verkstadsbolag på hela detta året (däremot indirekt via en hel del köp i Investor). 2017 års största köp har varit i fallande ordning

1. Castellum

2. Akelius pref

3. Investor

4. Sampo

5. H&M

Så min övervikt mot en viss bransch håller troligtvis på att raderas ut? Kanske kommer därför min avvikelse mot index bli mindre i framtiden?

Första insättningen hos Lysa

I samarbete med Lysa:

När jag fick lönen igår gjorde jag inte bara den vanliga överföringen till aktieportföljen hos Avanza. Utan det blev också en överföring till mitt nystartade konto hos Lysa. Som jag skrev om förra månaden så vill jag testa detta med indexförvaltning med automatisk rebalansering som ett alternativ till de fonder jag har redan idag.

När jag gjorde testet hos Lysa fick jag rekommendationen 89% aktier och 11% räntor. Jag har varit lite i valet och kvalet om jag manuellt skulle ändra detta till 80/20 istället. Men jag valde till slut att behålla de rekommenderade 89/11. Utmaningen för egen del är att jag inte riktigt vet sparhorisonten på dessa pengar. Grunden i min passiva inkomst från nästa år ska ju vara aktieutdelning men tanken är att komplettera den med några procent försäljning av fondportföljen per år fram till jag börjar plocka ut vanlig pension om ca 20 år. Fondförsäljningen kommer vara lite efter behov när utdelningen inte räcker till. Men jag har ändå utgått ifrån en lång horisont för majoriteten av pengarna, därav höga 89% aktier. Här kan du testa din lämpliga fördelning mellan aktier och räntor om du inte redan gjort det.

Insättningen till Lysa gjorde jag med Swish, mest för att det var kul att testa. Det gick väldigt enkelt och snabbt. Pengarna fanns hos Lysa 1 sekund efter att jag godkänt med telefonen. Sen fördelades pengarna ut automatiskt i följande produkter:

Den aktuella fördelningen mellan räntor och aktier redovisas löpande såhär:

Då jag snart ska sluta jobba och få lön så blir detta med månadssparande under hösten och vintern mer av ett test. Men min tanke är att i nästa läge flytta över pengar från mina indexfonder hos Avanza till Lysa. Testet handlar mest om att det ska vara användarvänligt och smidigt att sätta in och ta ut pengar. Själva utvecklingen på kontot kommer ju följa index enligt vald fördelning aktier och ränta och är alltså inget jag behöver utvärdera.

Lönen är här - dagens köp

Tiden rullar på och det känns inte som det var så länge sen det var Uppesittarkväll och lön senast. Undrar om tiden kommer gå fortare eller långsammare när man slipper jobba? Men nu är det redan den 25:e och lönen kom in på kontot vid midnatt och större delen fördes omedelbart över till portföljen. Jag har tidigare känt att det varit lite dyrt på börsen, men när det nu var dags köpte jag idag mina aktier med stor entusiasm.

Jag var på en del tjänsteresor under september både i Sverige och i våra grannländer, vilket gör att jag fick traktamente på dagens lön. Så det blev några tusenlappar mer än vanligt. Jag lyckades dessutom hålla nere utläggen under resorna. Traktamentet kunde därmed tillfalla portföljen.

Som jag skrivit förut är det Investor och Castellum jag vill köpa så mycket det bara går innan årsskiftet. Så har det varit de senaste månaderna och så var planen att göra idag också. Köpte därför planenligt dessa bolag direkt när börsen öppnade idag.

Sen såg jag att flera av preffarna gick ner ordentligt idag på förmiddagen. Så jag fyllde på i Akelius (på 325 kr) och Klövern (på 305 kr). Det var inte lika planerat men perfekt att kunna boosta 2018 års utdelning med lite köp till över 6% direktavkastning. Jag är lite sugen på att öka i Alm Pref också, den handlas nu till nästan 9% direktavkastning efter senaste veckans nedgång. Men avvaktar lite där om det skiter sig ordentligt med efterfrågan på nyproducerade lägenheter.

Den gamla riskvillige Miljonär innan 30 som köpte Rysslandsfonder i samband med krig i Ukraina hade utan att tveka lastat in ordentligt i Alm Pref. Men när man snart är pensionär och ska börja leva på kapitalet får man sänka riskaptiten lite.

Jag kommer fortsätta köpa mer aktier närmaste dagarna även om det blev rätt mycket köp nu första dagen. Dessutom kommer 4800 kr i utdelning från Telia på fredag vilken så klart ska återinvesteras.

Jag kommer också göra en insättning till mitt indexsparande via Lysa under veckan. Mer om det i separat inlägg kring hur jag lägger upp fördelningen där.

Hoppas ni också köpte aktier med lika stor glädje som mig idag på förmiddagen.

40 procent 20 år

I veckans avsnitt av #Pratapengar var legenden George Bol med. Alltså killen bakom bloggen 40 procent 20 år (ej aktiv som blogg längre men finns mycket gamla godbitar) och företaget Börsdata. I podden var det mycket prat om nyckeltal, bra bolag och annat kul. Rekommenderas. Om ni lyssnar på podden får ni dessutom ett erbjudande på en månad gratis tillgång till Börsdata.

Jag hade hoppats att killarna i podden skulle stanna lite vid detta med 40% 20 år. Men detta var inget som man ägnade något större tanke kring i podden. Jag tror inte så många förstår vad som menas och vad som krävs för dessa 40/20.  Målsättningen som George har är alltså att "få 40 procent tillbaka i årlig passiv inkomst inom 20 år genom kassaflödesanalys och värdeinvestering". 

Det här är ett väldigt annorlunda sätt att räkna mot vad jag själv använder, då jag för det första inte haft målet att behöva vänta i 20 år på min passiva inkomst. Mitt mål var istället 15 år från början vilket jag nu lyckats kapa ner till ca 13 år (2005-2018). Tankesättet med 40 procent 20 år bygger också på att man räknar på utvecklingen av pengarna som stoppas in år 0. För min del har hela modellen byggt på ett högre och högre månadssparande tack vare en högre lön. Det betyder att det stoppades in ganska lite pengar år 0 jämfört med vad som stoppades in år 10. Så merparten av mitt sparande har fått kanske 5 år på sig att växa. Fram till dess att jag ska sluta stoppa in nya pengar i portföljen alltså. Förhoppningsvis kommer det fungera att återinvestera en del utdelning och låta portföljen fortsätta växa även fortsättningsvis.

Vad betyder då 40 procent 20 år mer konkret och vad ställer det för krav på avkastningen? 40 procent 20 år betyder att om man sätter in 100.000 kr på börsen 2017 så ska man år 2037 få 40.000 kr om året i utdelning från dessa 100.000 kr.

För att uppnå detta behöver man tex 4% direktavkastning i kombination med 8,7% årlig utdelningstillväxt. Beräknat med Stefan Thelenius sparkalkylator med förutsättningarna ni ser nedan. Notera att jag får fram en årlig utdelningstillväxt på 8,7% genom att räkna på värdeutveckling på 8,7% med konstant direktavkastning.

Detta är ju ganska tufft men inte helt omöjligt om man lyckas hitta de rätta och fina bolagen vilket ju är målet för George. Vi skulle också kunna kosta på oss att tänka oss att när vi väl är framme vid år 20 så viktar vi över till bolag med högre direktavkastning. Eftersom vi då inte längre behöver denna fina utdelningstillväxt, utan nöjer oss med att slå inflationen.

Om vi får upp värdet av portföljen till 666.000 kr och sen viktar över till bolag med 6% direktavkastning så skulle vi ju kunna anse målet uppfyllt, då vi även då får 40.000 per år i utdelning. Då krävs 4% direktavkastning i kombination med 6,6% utdelningstillväxt. Fortfarande ett tufft mål. Efter 20 år byter vi alltså i detta exempel från aktier med 4% direktavkastning till andra bolag som har 6% direktavkastning men lägre tillväxt.

Vad händer då om vi skulle vilja uppnå denna fina målsättning om 40% årlig passiv inkomst räknat på allt kapital vi månadssparar och sätter in under dessa 20 år? Vi leker med tanken att vi fortfarande börjar med 100.000 kr. Men nu månadssparar vi dessutom 5.000 kr i månaden under hela perioden. Det betyder att vi totalt satt in 1.300.000 kr efter 20 år. Vill vi ha 40% av det i årlig utdelning motsvarar det 520.000 kr per år eller ca 43.000 kr i månaden.

Här ser vi snabbt att målsättningen om 40% årlig passiv inkomst inte lämpar sig som målsättning för oss som månadssparar. Avkastningskravet blir helt enkelt orimligt högt. Det betyder att 40 procent 20 år kan fungera som målsättning om man planerar att göra några större insättningar tidigt och sen förvalta portföljen utan insättningar och uttag under 20 år. Men för ett regelbundet sparande får man hitta en annan bättre och mer rimlig målsättning.

Målet för min egen portfölj är för övrigt 4% direktavkastning och 3% utdelningstillväxt.

Bostadsmarknaden som dog

Man läser mycket märkligt i kvällstidningarna.

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/XGgoo/anders-71-vi-far-inte-villan-sald

Artikeln handlar om ett par i 70 årsåldern som inte får ut vad de hoppats på för sin villa. De har inte haft några välbetalda jobb och nu kan det gå så illa så de behöver sänka priset på villan och då bara får småpengar över när de betalt sin nya lägenhet för 5 miljoner och betalt reavinstskatten på huset. Eller som mannen i artikeln uttrycker det:

– Om ingen får sålt kan ingen köpa och ingen vågar köpa för de vet inte om de kan få sitt nästa sålt. Det är ett moment 22. Det är en sjuk marknad.

Att villan däremot stigit från 200.000 kr till över 8 miljoner tycker han är en helt normal marknad. Jag tycker inte det är helt lätt att tycka synd om några som har problem med att realisera en vinst på runt 4000% eftersom de anser att det gått ner runt 10% sista tiden (jämfört med vad de hoppats kunna sälja för). Att efter ett liv som låginkomsttagare utan något sparande kunna bo i en obelånad lägenhet för 5 miljoner, vilken misär...

Denna eventuella nedgång i bopriserna i Stockholm skrivs det ju väldigt mycket om. Jag tror det är svårt att få en tydlig bild. Det finns fortfarande gott om exempel på lägenheter som säljs till rekordpriser. Men det verkar absolut vara lite svalare totalt sett. Skulle det gå ner 10% så handlar det om en tillbakagång till priserna runt 2015 kanske. Det var ju inte så alla tyckte det var superbilligt att köpa bostad då.

För egen del kommer vi bo kvar i nuvarande lägenhet minst 2018 ut, då min fru kommer jobba vidare minst ett år till. Skulle tro att det blir ytterligare ett tag efter det också, vi trivs bra i Stockholm. På sikt ser vi på möjligheten att realisera värdet som idag är bundet i boendet för att kunna växla över dessa pengar till något som ger kassaflöde. Genom att välja ett billigare boende. På svenska landsbygden eller utomlands.

Med anledning av den svalare bostadsmarknaden har bostadsutvecklarna tagit rejält med stryk på börsen i år. Säkert välförtjänt i många fall. Men frågan är om det inte finns några fall där nedgången är lite omotiverad och aktien har dragits med i den allmänna nedgången? Jag har ett par aktier jag ska kolla lite extra på i anslutning till Uppesittarkvällen och lönen som kommer på onsdag.

Svårt att göra ingenting

Vi är inne i en mycket intressant rapportperiod. Av "mina bolag" har väl Atlas, Volvo och JNJ utmärkt sig mest. Även Castellums rapport idag var stabil och utsikterna för 2018 var positiva, men aktien har gått starkt senaste 10 dagarna så det blev ingen ytterligare uppgång på rapporten.

Jag har följt rapporterna med ovanligt stort intresse den här gången. Det beror främst på att jag har det lite lugnare på jobbet. Vilket väl indirekt beror på att jag snart ska sluta. Jag är noga med att göra ett bra jobb och har flera gånger fått beröm av min chef för att jag visar stort engagemang och ansvar även om jag inte kommer vara kvar så länge till. Men idag hade jag möte på stan och sen möjlighet att åka hem och jobba hemifrån efter lunch. Vilket innebär finnas stand by på telefon och svara på några mail men också lite extra tid för kolla DI och EFNs sändningar från morgonen.

Något som börjar bli uppenbart är hur svårt det kommer vara att hålla sig ifrån börsen när jag slutar jobba. Väldigt lätt hänt att man är konstant inloggad och följer förändringen i portföljen och blir frestad att börja agera. Idag är jag tex extremt sugen på att sälja lite Volvo för att vikta över till Castellum. Men hittills har jag stått emot. Att hålla på att vikta om fortföljen i tid och otid leder bara till ökat courtage.

Nästa vecka är det lön och #uppesittarkväll så då får jag fylla på i de aktier jag vill vikta tyngre. Även om det går väldigt långsamt att vikta om på det sättet jämfört med att sälja aktier och köpa nytt för de pengarna. 3 månadslöner och lite utdelning ska in på börsen innan årsskiftet.

Det är inte så det spritter i kroppen direkt av iver att få köpa på dessa nivåer. Som det känns nu är Castellum till runt 4% direktavkastning på 2018 års gissade utdelning hetaste kandidaten. Med tanke på alla fina rapporter som kommit in så känns det som de 3% organisk utdelningstillväxt som jag räknat med för portföljens som helhet har goda chanser att överträffas. Även om preffarna och några bolag till inte kommer höja utdelningen. En högre utdelning än beräknat skulle verkligen ge mitt liv där jag ska leva på avkastningen en perfekt start. Men det får vi återkomma till om ungefär ett kvartal.

Trevlig helg där ute!

Jag har anställt en person

Jag fick en kul fråga på mail idag som fick mig att återuppliva en gammal excelfil. Frågan gällde om jag någonsin räknat på hur många anställda jag indirekt har genom mitt aktieägande. Kommer ihåg att frågan var uppe i Sparpodden då Günther var lyrisk över att räkna på sin egen koncern och hur hans anställda jobbade lite hårdare och blev lite mer lönsamma för varje år. Inspirationen fick Günther från Lundaluppens inlägg över sin egen koncern från början av 2014.

Och jag hittade en gammal fil jag hade lekt med detta på min dator. Jag hade även i samma fil räknat ut hur många hektar skog och kvadratmeter fastighetsyta jag ägde. Men det sparar vi...

Såhär ser min portfölj ut idag om vi ser till värdet:

Men det är inte så intressant i sammanhanget. Det intressanta är istället denna tabell som fokuserar på hur stor andel av bolaget jag äger och hur många anställda bolaget har. För att sen kunna räkna ut hur många anställda som jag "äger". Det visade sig att nästan kan sluta jobba med gott samvete. Då jag snart har en hel person anställd som fortsätter gå till jobbet efter årsskiftet när jag stannar hemma.

Nu vill jag passa på att be er ta tabellen med en ganska stor nypa salt. Jag utgick från en gammal lista jag hade. Jag har visserligen lagt lite tid på att uppdatera så antalet aktier verkar rimligt, men kan i något fall gjort bort mig och missat slå ihop A och B aktier (men hoppas så klart inte det). 

Jag har också fått göra en väldigt grov uppskattning vad gäller antalet anställda investmentbolagen. Det blir ju fel att bara räkna det fåtal som sitter på huvudkontoret. Vad gäller investmentbolagen har jag helt enkelt gjort en grov uppskattning i huvudet baserat på ägarandel i de innehav med flest anställda och sen lagt på lite godtyckligt.

Listan finns sparad och är lätt att uppdatera. Så hittar ni några fel i antalet aktier eller antalet anställda i något bolag så hojta till.

Detta är bara aktierna, räknar vi in fonderna och tänker att indexfonder runt om i världen i snitt har samma förhållande börsvärde/antal anställda som mina bolag så bör det röra sig runt 0,5 personer till. Så totalt någonstans mellan 1 och 1,5 anställda har jag, om jag tänkt och räknat rätt.

Tyvärr var övningen något nedslående då jag har för mig att jag hade ungefär lika många anställda när jag gjorde övningen senast och det var flera år sen. Med betydligt lägre portföljvärde. En förklaring var att jag då hade en rätt stor andel Securitas i portföljen. I Securitas får man en anställd för bara 163 000 kr i börsvärde. Fastighetsbolag är som ni ser däremot rena döden om målet är att ha många anställda.

Hur många anställda har ni?

Urstarkt av JNJ

Igår kom ett av mina favoritbolag, nämligen Johnson & Johnson, med sin kvartalsrapport. Det var verkligen en stark rapport.

Jag har "bara" 180 aktier i JNJ, mest beroende på att den har känts dyr sen jag köpte 150 st aktier under sommaren 2015 för mellan 90 och 100 dollar per styck. Jag har egentligen hela tiden sen dess siktat på att vikta aktien som en av mina tyngsta, men till en direktavkastning på runt 2,5% har jag inte klarat av att göra mer än enstaka småköp.

För närvarande delar de ut 84 cent per kvartal (3,36 dollar per år). Vinstprognosen för 2017 höjdes nu till 7,25-7,30 dollar per aktie.

Även om vi räknar offensivt (men fullt realistiskt med tanke på vinstprognosen) med 90 cent i utdelning per kvartal nästa år så är det en direktavkastning på 2,55% på dagens kurs. Det är ju dessutom ett par kvartal bort innan det blir aktuellt med höjning. Även om dollarn gått ner lite under året är den inte på någon extrem nivå, så att spekulera i dyrare dollar och därmed högre utdelning i SEK känns meningslöst.

Utdelning är som bekant inte allt. Och JNJ har urstarka finanser och en låg utdelningsandel vilket möjliggör investeringar som ligger till grund för denna starka tillväxt. Att växa med 15% inom det största benet läkemedel för ett bolag i den här storleken är imponerande. För mig som ska börja leva på pengarna inom kort blir det ändå tufft att prioritera att köpa JNJ med en direktavkastning på 2,5%.

Men några fler aktier i JNJ jag försöka tvinga mig själv att köpa det närmaste halvåret. Efter det får det bli ren bonus om jag får ihop pengar till fler köp. Så målet om 250 aktier känns rätt avlägset just nu. Man kan inte köpa allt hela tiden, och jag kommer prioritera Castellum och Investor högre närmaste månaderna. En högre direktavkastning och även här goda utsikter för utdelningstillväxt på minst 5% om året fäller avgörandet.

Idag utgör JNJ ca 4% av min totala portfölj (inkl fonder) och ca 6% av min aktieportfölj. Kan de fortsätta höja utdelningen med 5-7% om året så blir det en fin bidragsgivare till mitt mål att utdelningen på aktieportföljen som helhet över tid ska stiga organiskt med minst 3% per år.

Kvartalsrapporten sammanfattad. Man slog inte bara motsvarande kvartal förra året rejält utan även marknadens förväntningar. Det gjorde att aktien gick upp över 3% igår.

Två recept, med bilder och allt

Mat verkar intressera er läsare. Jag får ofta frågor mattips, hur man kan äta billigt, bra och nyttig mat när man tränar etc. Jag har ju skrivit en hel del om detta vilket jag tror ni kan hitta via sökfunktionen här på bloggen eller Google.

I ett inlägg från december förra året beskrev jag lite mer kring själva förfarandet i matbutiken. Som att bunkra när det är billigt, hålla koll på priser, besöka flera olika butiker etc. Läs inlägget här.

Under många år hade jag som mål att maten för mig skulle ligga under 1000 kr i månaden. Detta trots att jag tränar och äter ganska mycket. Detta innebar i praktiken att varje lunch och middag behövde ligga på 10 kr och sen ytterligare 10 kr att fördela på frukost och mellanmål. Sista hundralappen gick till godis och proteinpulver. Numera är jag inte fullt lika strikt på budgeten, men ni som ännu inte kommit upp i 3 miljoner i nettoförmögenhet gör klokt i att hålla er på rätt sida 10 kronan...

Idag tänkte jag bjuda på två lite mer praktiska recept. Recepten har fyra fokusområden. Enkelhet, pris, smak och proteinmängd. Jag tror att jag som tränar mycket och har visst fokus på styrketräning gynnas av att äta 1,6-2 gram protein per kg kroppsvikt. Så att leva på bara rotgrönsaker under en månad som Günther Mårder säger sig ha gjort är inte min grej.

Recept 1, hur får man kvarg att bli godare?
Jag kommer ihåg när jag provade Kvarg första gången. Det bör ha varit 2002. Lidl hade 500 gram för 7,90 kr och jag läste på något styrketräningsforum att det var billigaste fullvärdiga proteinet man kunde få tag på i butiken. Kvarg var då okänt som begrepp och något man använde vid bakning, det visade sig vara samma sak som Kesella. Numera är ju kvarg ett minst lika vanligt begrepp som Kesella.

Bland bodybuilders för 15 år sen var det kvarg blandat med funlight som var det klassiska mellanmålet. Det blev inte så många 500 grams burkar från Lidl för min del, det var framförallt konsistensen som jag inte gillade. Kvarg är väldigt tjockt, även om man blandar det med lite koncentrerad funlight.

För ett par år sen hade kvarg blivit så trendigt att jag gav det en ny chans. Jag testade då att blanda ut det med lite vatten. Det såg inte så lovande ut efter 10 sekunderna av omrörning då det klumpade sig och hade svårt att blandas i vattnet. Men efter 30 sekunder så var det en slät fin vätska som liknade filmjölk i konsistensen. Vips var min nya favorit född.

Gör såhär:

Köp Eldorados kvarg (9,90kr för 500 gram) eller annan som du hittar motsvarande pris. Nackdelen är att förpackningen är svårare att återförsluta än Lindahls plastburk som kostar några kronor mer.

Klägga upp en klump med valfri mängd kvarg i en skål. Fyll sen på med ca 25% av kvargmängden med vatten. Bättre att göra den för tjock till en början och fylla på med lite mer vatten. Rör om tills det blir en helt jämnt utan klumpar och utan vatten som ligger separat. 

Komplettera med valfri müsli. I detta fall Lidls fruktmüsli för ca 25 kr/kg. Ät och njut. Jag tycker att detta blir mycket godare än fil eller yoghurt med müsli. Vill man snåla eller bli smal så väljer man en müsli utan 50% frukt och nötter.

Någon kanske tänker att vad är det för mening att köpa kvarg med 12% protein och sen blanda ut det med vatten och få ner proteinhalten. Men så kan man inte räkna. Det som är intressant är mängden protein i förhållande till mängden kolhydrater och fett. Samt måltidens totala proteinmängd. Detta blir precis som att dricka ett glas vatten vid sidan om måltiden, dvs inget som påverkar näringssammansättningen.

Recept 2, hur får man tonfisk på burk att bli godare? 

Hemma hos oss är det min fru som står för 95% av matlagningen. Det finns dock två saker som hon inte äter som jag passar på att äta när jag är ensam hemma. Blodpudding och tonfisk. Dessa kan bli mer frekvent förekommande efter årsskiftet då jag kommer vara hemma själv på vardagarna.

Tyvärr är det svårt att numera hitta tonfisk speciell långt under 10 kr per burk. Men när man får chansen så slår man till. Perfekt vara att bunkra. 

Gör såhär:

Köp billigast tänkbara tonfisk. Smaken spelar ingen roll då chilisåsen dödar allt. Som den med falkblick kan se är tonfisken delfinsäker och kvalitén på Garants chilisås kan ju ingen ifrågasätta då den heter "En riktigt bra chilisås".

Häll ner tonfisken i en skål. Fyll på med ca 0,5 dl chilisås. Rör om. Till detta äter man lämpligtvis pasta, morot och paprika. Vill man snåla eller bli smal så nöjer man sig med 0,25 dl chilisås (den innehåller 24 gram socker per 100 gram) och tar en extra morot istället för pastan.

En prioriterad hobby åt gången?

Jag slängde ur mig en spontan tanke på Twitter förra veckan som fick många kommentarer om att följarna kände igen sig. Men också några som inte riktigt höll med. Så jag tänkte att det kunde vara läge att förklara lite vad jag menade på ett sätt som inte passar så bra på Twitters 140 tecken.

Min egen erfarenhet är att jag behöver något som jag kan vara riktigt dedikerad till. Som fyller upp tomrummet i tid mellan roliga och viktiga saker i livet som att gå till jobbet (några månader till), äta, sova, umgås med min fru etc. Hur mycket sånt tomrum man har beror ju på den övriga livssituationen.

För mig är det pengar/aktier/sparande respektive träning som är de två stora intressena. Och så har det varit i över 20 år. I början hade de viss konkurrens av fiske, men det intresset tappade jag när jag flyttade hemifrån ungefär.

Vad jag menar med att jag växlar mellan börsen och träningen som huvudintresse är inte att jag tar perioder av paus från vare sig träningen eller börsen. De senaste 10 åren har jag nog aldrig tränat mindre än 250 träningspass om året. Det har heller inte gått en enda månad utan att jag satt av större delen av min lön till sparande. Så jag är ingen periodare i det avseendet att jag slutar träna helt eller att jag säljer aktierna för att köpa ny utrustning bara för att träningen just nu är intressantare.

Växlingen handlar istället om det här lilla extra, det närmast maniska.

När sparande och aktier är i fokus så:
- Loggar jag in på Avanza >10 gånger om dagen
- Pillar jag med mina innehav, planerade aktieköp och sparkvot 30 min om dagen
- Går jag ner i soprummet och kollar efter burkar för att under ett års tid få ihop till 1-2 extra aktier i Investor
- Lyssnar jag på ekonomipoddar 2h om dagen
- Tränar jag ändå 5-6 gånger i veckan, men inte med samma engagemang som annars

När träningen är i fokus så:
- Går jag upp kl 6 på helgen för att hinna träna om vi har andra planer under dagen
- Går jag in på funbeat >3 gånger om dagen
- Skriver jag upp vikter på gymmet och tider på löpintervallerna
- Höjer jag mitt proteinintag från 1,6 till 2 gram per kg kroppsvikt
- Tränar jag på lunchen 2 dagar i veckan för att få in 2 pass dessa dagar
- Köper jag ändå aktier varje vecka, men inte med samma engagemang som annars

Ska bli spännande att se vad som händer när jag slutar jobba. Rimligtvis borde det frigöras så mycket tid och energi att jag skulle klara att upprätthålla båda ovanstående nivåerna konstant. För hitta en ny hobby som kan ta arbetets plats känns inte troligt. Det är ju träning och aktier jag är intresserad av. Frågan är också vad som händer när jag slutar få lön, det kommer ju påverka hur mycket tid jag kan lägga på mitt excelark och mitt sparande när jag inte längre ska köpa aktier.

Sen är det ju så att båda dessa intressen egentligen är underordnade saker som hälsa och familj. Dvs om jag eller min fru blev allvarlig sjuk skulle det ju få allt fokus direkt. Men så länge hälsan och förhållandet är bra så tuffar det liksom på.

Vad säger ni hobbyspykologer där ute? Har jag Asperger syndrom light?

För att det inte ska låta för deppigt så behöver jag kanske förtydliga att jag mår väldigt bra generellt sett. Jag är nästan aldrig nedstämd, ledsen, omotiverad, har långtråkigt etc. Utan på en skala 1-10 ligger jag nog betydligt högre än genomsnittet i livsnöjdhet över tid. Mycket tack vare att jag kan lägga så mycket tid och energi på det som intresserar mig.

Pension vid 40

Kul med stort intresse för denna företeelse med att gå i pension tidigt. Familjen Lindberg har nu varit på bland annat löpsedeln till Aftonbladet, varit med i morgon-TV och nu senast på en helsida i SVD. Jag märker verkligen att en ny målgrupp än de vanliga bloggläsarna nås av detta. Jag har fått artiklar och länkat skickat till mig (dvs den privata mig, inte bloggaren) av folk som vet att jag tänker sluta jobba inom kort (men som inte vet att det är jag har en egen blogg eller att jag faktiskt träffat Oskar Lindberg).

Jag tycker det känns som det är 90% positiva kommentarer och att fler och fler inser det vansinniga i att jobba mer och mer hela livet för att kunna konsumera mer dumheter för pengarna. Sen är det ju fortfarande väldigt stor skillnad på att drömma om det och att göra något konkret för att det ska bli verklighet.

Det var också roligt att idag få senaste månadens försäljningssiffror för min bok. Den värsta hysterin från lanseringen då 3000 ex såldes på kort tid har ju lagt sig, men boken fortsätter sälja över 200 exemplar i månaden. Så jag hoppas att fler som läser tidningsartiklar om det här med att kunna leva på aktieutdelning tar steget och går till botten med vad som krävs och hur man gör. Det är nämligen för enkelt för att låta det stanna vid en dröm.

Det är hård priskonkurrens på boken. För närvarande ligger Adlibris 1 kr under Bokus i pris. Så just nu är det billigast att beställa min bok här hos Adlibris 

Vill man ha signerat exemplar är det beställning hos förlaget som gäller.

Nu är det 50 arbetsdagar kvar till pensionen för min egen del nu. Nästan så jag längtar till det blir måndag morgon så dagarna kan börja betas av. Vi hörs i veckan!

40 år utan pengar - är det kört då?

Då var det så äntligen dags för det tredje och sista inlägget i denna miniserie där jag ger tips till en 20, 30 och 40-åring som vill dra igång ett sparande från noll. Om du inte redan läst inlägg ett och två så föreslår jag att du börjar där, de är skrivna de senaste dagarna och lätta att hitta. Så du får ingen länk.

Nu är vi då framme vid stunden då jag ska ge tips framåt i tiden. På något sätt känns det ju mer naturligt att berätta hur en 20-åring ska göra eftersom man med ökad ålder och erfarenhet anses kunna bidra med erfarenheter och tips till de yngre. Men då vi ska hålla oss på ett allmänt och teoretiskt plan ska det nog gå bra att även tänka som en 40-åring, även om jag inte har någon praktisk erfarenhet.

För både 20 och 30-åringen har jag inte pratat som mycket om mål och syfte med sparandet. Utan helt enkelt utgått från att målet är att med hjälp av ränta på ränta och hård jobb under ett antal år skaffa pengar som sen ska ge avkastning resten av livet. För att på så sätt möjliggöra ett så tidigt avslut som möjligt från löneslaveriet.

Förhoppningsvis har vi ju 50-60 år kvar att leva även som 40-åring, så visst finns det goda möjligheter att jobba med ränta på ränta. Men jag tycker ändå vi bör ta oss en funderare på om att jobba heltid 10-15 år för att stoppa undan pengar för att sen helt kunna sluta jobba är rätt melodi om vi kommer igång först i denna ålder.

Sälj/ställ om livsstilen:
Om vi har hunnit bli 40 år utan en enda krona sparad så har vi ju troligtvis haft en sparkvot väldigt nära 0. Eller så har vi nyligen gjort någon extremt dålig investering som raderat hela vårt kapital. Om vi hamnat i denna situationen av hög konsumtion men nu vill ställa om och leva på ett annat sätt behövs en rivstart. Jag tror på Lyxfällans metodik det vill säga att sälja prylar som antingen binder mycket kapital eller som kostar pengar varje månad att ha kvar. Mer som en mental rivstart och omställning till ett liv där prylar inte är centralt än de pengarna som vi faktiskt får loss.

Yrke/sparande:
Vi utgår återigen från att vi har ett jobb där vi om vi vill kan jobba heltid och få en lön som det går att spara en relativt stor andel av om vi lägger manken till.

Med dessa förutsättningar finns det nu två vägar att gå. Antingen att mer eller mindre kopiera upplägget för 30-åringen dvs jobba heltid och spara så stor andel av lönen som möjligt. Med det upplägget kan det vara möjligt att sluta jobba någonstans mellan 50 och 60 beroende på sparkvot, dvs runt 10 år tidigare än normal pensionsålder. Men vi kan också välja den andra vägen att inse att om jag nu kan spara 50% av min lön så skulle det ju faktiskt räcka om jag jobbade halvtid. Skatten skulle dessutom bli lägre på ett halvtidsjobb så även med halva bruttolönen skulle jag nog kunna spara lite.

Om man helst gör 10-15 år med heltid eller 20-25 år med halvtid är något 40-åringen får värdera.

Rikedom/arv
Det finns ju också ett tredje alternativ vilket inte bygger på att jobba mindre. Utan istället bygga upp en förmögenhet. För att antingen kunna unna sig rejäl lyx efter ett långt yrkesliv eller lämna ett stort arv efter sig. Då finns det fortfarande massor av tid att uträtta stordåd som 40-åring, även om du börjar på noll. Med ett månadssparande på 5000 kr från 40 till 67 så kan vi lämna yrkeslivet med 4-5 miljoner i kapital om vi får 7-8% avkastning.

Ja det var väl ungefär vad jag hade att säga i detta sista inlägg av serien "om jag var xx år utan pengar". Tack för inspirationen till upplägget Farbror Fri. Och tack alla läsare för positiv feedback både här på bloggen och på Twitter. Fortsätt gärna att kommentera alla tre åldrarna med egna infallsvinklar.

Om jag var 30 - utan pengar

Idag fortsätter jag serien om vad jag skulle ge mig själv (eller annan person med samma mål som mig) för råd om jag började om i olika åldrar utan något kapital. Nu är vi framme vid 30-åringen.

Förutsättningarna är alltså att jag inte skulle ha något kapital vid den givna åldern. Vi hoppar för stunden över att grubbla på varför jag inte lyckats spara något fram till 30-årsdagen.

Yrke/sparande:
I gårdagens inlägg var en stor fråga utbildning och vad man ska jobba med. Förhoppningsvis har man fått in en fot på arbetsmarknaden när man är 30 år och fått ett heltidsjobb i den bransch man tänker sig att jobba. Om man siktar på att jobba till 67 är det ju oceaner av tid kvar att prova sig fram, skola om sig, testa att starta eget, byta jobb och ta tjänstledigt för att plugga på en folkhögskola. Men för oss som siktar på att bli ekonomiskt fria och kunna sluta jobba så snart det bara går är åren runt 30 kritiska. Nu handlar det om att borra ner huvudet jobba hård och spara mycket några år.

I denna ålder finns det en enda faktor som slår alla andra i betydelse och möjlighet att nå målet. Din sparkvot. Börjar du med 0 kr vid 30 års ålder krävs det ungefär följande sparkvoter för att kunna sluta jobba vid en viss ålder (räknat på 7-8% avkastning per år och under förutsättning att du fortsätter leva på samma ekonomiska nivå resten av livet):

70% sparkvot - sluta jobba vid 38 (8 års jobb/sparande)
50% sparkvot - sluta jobba vid 45 (15 års jobb/sparande)
30% sparkvot - sluta jobba vid 50 (20 års jobb/sparande)

Partner/barn:
Jag personligen blev singel strax efter jag fyllt 30. Vilket skapade en möjlighet att börja om från noll och hitta en partner som delade samma syn på livet och mål som mig själv. Jag inbillar mig att det är lättare efter 25 då man kanske vet lite mer själv hur man vill leva livet. Jag upplever (helt ovetenskaplig) att det är rätt vanligt att man träffar den personen man gifter sig med någonstans mellan 25 och 33.

När jag och min fru träffades och båda var en bit över 30 år kunde vi redan från början prata om saker som barn och mål i livet. Det vill säga hade vi haft helt olika syn på saker som sparande, intressen och önskan om barn så hade det inte blivit något förhållande. Träffas man i tonåren kanske det är svårare att veta vad man vill och man får mer hoppas på turen att man utvecklas i samma riktning.

Det passar säkert inte alla att leva tillsammans med någon, men ur ett sparandeperspektiv är det oslagbart. För mig är det även grymt mycket bättre för livskvalitén än att bo själv.

Enkelhet:
Det är nu runt 30 när många i omgivningen har fått heltidsjobb som den materiella standarden skruvas upp i en sjuk spiral. Så fort man hör om någon annan som köpt en båt, sommarstuga eller dyr villa så föds tanken kan han/hon/dom så kan jag/vi. Stå emot det där, det är ingen tävling vem som köper dyrast saker. Tävlingen är vem som lever det bästa livet utifrån sina egna förutsättningar.

Våga till och med vara den som gör en grej av att aktivt ta avstånd från konsumtionshets. Var stolt över att du trivs jättebra i en mindre lägenhet och träna som en galning för att sen kunna cykla ifrån kompisen som köpt en ny cykel för 35.000 kr.

Sparande/investeringar:
Börjar man från noll så finns det ju inte så mycket man kan göra fel till en början. Utan sätt igång med din nya höga sparkvot i ett långsiktigt sparande på börsen.

Själv hade jag ju redan kommit igång och passerat miljonstrecket några år innan 30. Jag upplever i efterhand att jag krånglade för mycket under dessa år. Jag tog ut lite aktier och satte in i lägenhet när jag flyttade, jag sålde fonder när börsen gått starkt en period och betalade av CSN i klumpsumma och massa annat krångel. Mycket fokus på att tajma aktiemarknaden helt enkelt. Det hade varit bättre och framförallt enklare att se portföljen som en helt separat ekonomi som inte får röras och löst privatekonomin för sig.

Imorgon blir det en utmaning. Att ge mig själv som 40-åring lite tips. Jag vet ju inget om att fylla 40. Jag får väl börja med en utskällning för hur jag kan satt mig i situationen att vara 40 år utan något kapital om nu målet är att sluta jobba så tidigt som möjligt.

Om jag var 20 år igen

Bloggkollegan Farbror Fri kör en temavecka med inlägg om vad han skulle gjort annorlunda om han fick börja om utan sparade pengar vid ålder 20, 30 resp 40 år. Jag har vid många tillfällen fått just den frågan här på bloggen om jag ångrar någonting eller skulle velat göra något annorlunda.

Såhär beskriver Farbror Fri upplägget: "Förutsättningarna för att börja om i olika åldrar nedan är att vi fortfarande har den kunskap och erfarenheter som vi har idag men att kapitalet som vi idag har ackumulerat är utraderat."

Jag väljer att lägga till förtydligandet att det är 2017 i alla tre fallen. Dvs i detta första inlägg då jag utgår från att jag är 20 år gammal så är jag född 1997. Det är alltså inte frågan om en tidsmaskin där vi åker tillbaka och med hjälp av vår kunskap kan korta Ericsson i IT-kraschen för att sen köpa Apple 2003 och avsluta med lite Fingerprint 2015.

Målet vid såväl 20, 30 som 40 år är för min del att så snabbt som möjligt bygga upp en ekonomisk plattform som gör att jag inte behöver jobba om jag inte vill. Men även leva ett så bra liv som möjligt under resan. Jag har ju haft en inställning att bita ihop och göra några hårda år nu för att få belöning senare, och den inställningen kommer finnas kvar. Men det ska inte vara någon plåga under resans gång utan eventuella uppoffringar ska kännas bra och motiverande även i stunden.

Det kan alltså vara intressant att jämföra mina inlägg med Farbror Fris. Då hans inställning mer är ett liv i frihet och "frivillig enkelhet" för att skapa tid med familjen. Medan jag drivits något mer av "att bli rik". Även om både resan och resultatet blir rätt lika i slutänden.

Dagens inlägg där jag utgår ifrån att jag är 20 år gammal igen är det lättaste. För att inte ha några sparade pengar och börja en ekonomisk resa vid 20 är ju helt normalt och något jag själv gjort en gång i tiden. 

Såhär tänker jag att jag hade gjort om jag var 20 år...

Yrke/Utbildning: 

Jag är nöjd med mitt upplägg att bita ihop och köra hårt och jobba heltid under ett antal år. Istället för att köra halvtid hela livet. Jag tycker helt enkelt ränta på ränta-effekten är så stark att måste utnyttjas genom att bygga upp pengar på hög som sen kan föröka sig själva. 

Så även om jag gillar träning och friluftsliv skulle jag inte valt att satsa på att säsongsarbeta som skidlärare hela livet, även om jag säkert skulle klara mig bra på den lönen som man kan tjäna på 4 månader per år som skidlärare. 

Jag är också nöjd med mitt val att plugga vidare på universitetet även om den ekonomiska fördelen kan ifrågasättas om man bara ska jobba i 10-15 år. Däremot skulle jag nog försökt jobba lite mer vid sidan av studierna eller dra igång företagande på hobbynivå. Tror inte de sista 15% av plugg lönar sig som att lägga motsvarade tid på något mer utvecklande. Så målet skulle vara att jobba minst 25% under studietiden, även om det riskerar att innebära någon missad tenta.

Jag skulle ta fullt CSN-lån och tillsammans med lönen från jobbet spara så mycket det bara gick. Räntan på CSN för ett lån utan säkerhet är helt enkelt för bra för att tacka nej till.

Resa:

Även om målet är att så snabbt som möjligt bli ekonomiskt fri så skulle jag passa på att göra några resor under skolloven. Eller plugga en termin utomlands. Ska man göra 10-15 sparsamma år när man väl börjar jobba är det roligt att ha upplevt något mer än hemorten och eventuella resor som barn tillsammans med familjen. När man är runt 20 är det lättare att hitta kompisar att resa med och man kan göra det billigt. Om 10 år så har ingen längre tid och lust längre, då är det jobb och familj som gäller för alla kompisar. Kanske har även du barn om några år vilket gör resande svårare och dyrare.

Har man haft turen att träffa en partner så res ihop med den. Jättebra sätt att lära känna varandra och även sig själv att få lite äventyr och utmaningar långt bort från föräldrarna.

Visst vi har hört skräckhistorier i stil med vad en resa 1994 som finansierades genom att sälja H&M aktier hade varit värd idag. Men hade man jobbat ihop pengarna till resan och gjort några resor 1994 och 1995 och sen börjat jobba och månadsspara i H&M 1996 så hade det blivit helt ok det också.

Bo:

Funkar det att bo hemma så är det givetvis bäst rent ekonomiskt. Visst det är jättebra att träna på att ta eget ansvar och sköta sig själv. Men jag tror det funkar bra att lära sig det när man är 23 också. Men det hänger ju på hur föräldrarna bor och hur man trivs i deras närhet.

Oavsett vad som går att lösa rent praktiskt skulle jag verkligen optimera kostnadsbiten för boendet. Att hyra något centralt i andra hand för att det är praktiskt och fint som kostar flera 1000-lappar extra i månaden som 20-åring är inte förenligt med att sikta på ekonomisk frihet vid så ung ålder som möjligt. Att bo i ett källarrum utan egen dusch under några år som ung är precis en sån uppoffring som jag tycker blir en ren njutning när man tänker på det ökade månadssparandet.

Spara/investera:

Här önskar jag att jag hade haft en större kunskap när jag var 20 år. Det var mycket dyra fonder och riskabla aktieköp från min sida i den åldern. Jag hade en del tur med aktierna och dessutom väldigt lite pengar så det gjorde väl ingen större skada. Men jag tror det hade varit roligare och mer motiverande att redan då börja jobba mot en stabil aktieportfölj med fokus på utdelning. En stor fördel idag är all information via bloggar, poddar etc.

En väldigt utmanande del i att vara 20 år idag är bostadspriserna i storstäder. För mig tog det några månader att spara ihop till första kontantinsatsen till en bostadsrätt. Så är det ju inte idag. Jag skulle nog ändå sätta av pengar på lite kortare sikt till första bostadsköpet. Men hoppas att jag vid 25 hittat någon att leva med som jag trodde på långsiktigt och då kunna köpa något för 1,5-2 miljoner delat på 2. Och sen räknat baklänges på hur mycket som behövdes sparas per månad. Det kan ju visa sig att första jobbet efter studierna blir på en annan billigare ort eller att man inte hittar den där personen att köpa en bostad ihop med. Men med 150.000 kr redo för bostadsköp vid 25 så har man oavsett omvärldsfaktorerna vissa valmöjligheter i alla fall.

Jag tror också det är viktigt att tidigt intala sig att aktieportföljen är skild från privatekonomin. Dvs buffert och sparande till boende ska ske på annat håll än i huvudsakliga aktieportföljen. Utdelningen återinvesteras utan undantag tills man nått det slutliga målet. Då är det bättre att spara lite mindre i aktier varje månad än att behöva sälja aktier eller sno portföljens utdelning.

När det några år senare är dags för första jobbet skulle jag verkligen gjort mitt yttersta för att komma in på en så bra lön som möjligt och även få upp lönen första åren. Visa framfötterna säg att du inte är nöjd med lönen men är beredd att visa att du förtjänar mer. Jag började på en lön runt 20.000 brutto vilket var rätt lågt även på den tiden och hade rätt sega löneökningar de första 2-3 åren. Sen tog det fart för min del. Men jag tror att jag såhär i efterhand hade kunnat göra mer för att få en bättre lön direkt. Vilket sen hade hängt med under många år då det tar tid att komma ifatt en för låg ingångslön. 

Några tusenlappar extra i månaden mellan 23 och 26 hade kanske gett mig chansen att sluta jobba 1 år tidigare. Det viktigaste är dock att komma in på arbetsmarknaden i rätt bransch och med ett jobb som du kan utvecklas i både arbetsmässigt och lönemässigt. Och där är jag nöjd för egen del.

Imorgon kommer inlägget om vad jag skulle göra som 30-åring. Kom gärna med inspel och synpunkter på tankarna kring livet som 20 år.

Svar på era frågor

Tack för bra frågor efter inlägget igår. Här kommer svaren!

Du har ju ändrat investeringsfilosofi när du b.la. gått från att köra rätt hårt med fonder (Ryssland) till det du har nu. Tror du att du kommer att kunna hålla kvar vid den här (rätt så tråkiga?) filosofin efter att du slutat jobba eller hur tror du att din portfölj ser ut om 10 år. På riktigt. 

Jag har känt de senaste 3-4 åren att jag hittat hem med utdelningsinvestering där jag köper och behåller för alltid. Men det finns inga garantier för att det kommer kännas rätt 50 år till. Jag kanske får stryk av index under några år och lessnar och köper indexfonder för rubbet. Jag ser dock inget behov av att gå in med 50% av kapitalet i enskild marknad som tex Ryssland igen.

Däremot kan det bli en utmaning att vara så passiv som jag kommer tvingas bli när jag inte har någon lön att köpa nya aktier för. Tanken har slagit mig att sätta av tex 100.000 kr på ett separat konto där jag tillåter mig att vara lite mer aktiv och köpa och sälja. Men ska försöka lägga tiden på roligare saker.

Kan du unna din pappa den fina värdeökningen som var i lägenheten som ni förut ägde 1/3 var av? (Även om det var dumt ekonomiskt) Eller hade du mer än gärna investerat alla pengarna själv och han varit utan?

Kul med en minnesgod läsare. Det kostade ju lite pengar då det blev en väldigt fin värdestegring som skulle delas på 3 istället för 2. Men som läget var när vi köpte lägenheten och jag och mitt ex var studenter/precis i början av yrkeslivet så kändes det jättebra att få ner kontantinsatsen, lånet och därmed boendekostnaden. Räntan var ju lite högre på den tiden så ett lägre lån gav märkbar effekt på månadskostnaderna. 

Tror ändå man ska försöka bo billigt och hålla nere boyta och se boendet som konsumtion över tid. Så vi tänkte rätt även om det blev fel. Är ändå glad att jag varit inne på bostadsmarknaden i Stockholm konstant i 13 år. Har bott billigt samtidigt som det går att realisera en värdestegring om vi flyttar ut på landet eller utomlands i framtiden.

Vilken maträtt lagar ni oftast?

Tortillas fyllda med kött och grönsaker som vi stekt tillsammans i stekpannan. Vilken typ av kött och grönsaker det blir varierar vilket gör att jag aldrig tröttnar.

Har ni funderat på att ta en långresa (flera månader) när din fru också slutar att arbeta? Man kan faktiskt leva billigare per dag när man reser än om man bor i Sverige. Det är isåna fall min tanke det första året när jag slutar arbetar i förtid!

Ja den tanken finns absolut. Det är ju minst 1 år kvar så vi hinner nog vrida och vända på det massa gånger. Vi (främst min fru) är inte helt förtjusta i att hyra ut vår lägenhet. Och att sälja lägenheten, flytta utomlands och sen flytta hem och köpa något annat känns lite bökigt med magasinering och hitta rätt objekt när vi kommer hem. Men får vi till rätta logistiken så är det väldigt lockande!

Det kan också bli så att vi vänjer oss vid fria livet hemma några år först och skjuter upp utlandet.


Du var inne på att spara ihop 10 miljoner och ta ut en lön på 25000/månad i dina tidigare svar, varför har du ändrat dig? 

Framförallt har jag haft turen att träffa en fru som är duktig på att spara och som kommer bidra mycket. Sen har jag insett när jag levt för knappt 10.000 kr (eller 20.000 kr för två) att det inte behövs så våldsamt mycket mer. Nu har vi bra säkerhetsmarginal och kan leva betydligt dyrare än dagens nivå resten av livet om vi får tro 4% regeln. Men några 25.000 kr per person i dagens penningvärde och dessutom räknat på låga 3% uttag per år bara känns helt enkelt inte nödvändigt.. 

Blir det inte tråkigt/jobbigt att inte köpa fler aktier efter att din sista lön hamnat på ditt konto? Jag tror du får svårt att bara förvalta det du har, handla aktier är ju ett stort intresse. 

Jo det är absolut en risk. Som det är nu är det ju månadens höjdpunkt att få in lön och köpa nya aktier. Vi får se om jag lyckas ställa om eller om jag börjar jobba lite extra bara för att kunna göra några aktieköp varje månad. Känns ju idiotiskt rent rationellt, men svårt att veta hur det kommer kännas.

Om du fick ca en miljon idag, hur skulle du placera den?

Då skulle jag fortsätta månadsköpa aktier för 50.000 kr i månaden i 20 månader efter att jag slutat jobba. Samma bolag som idag.

Top 3 bästa böcker du har läst i ditt liv och gärna en kort motivering

Jättesvår fråga. Hoppas kunna läsa mer när jag slutar jobba och komma med bättre svar om ett år. Väljer att gå utanför ekonomidelen och ge tre andra tips.

En bok jag läste väldigt ofta som tonåring var David Lagerkrantz bok om Göran Kropp. Göran var en stor idol och jag drömde nästan lika mycket om att bestiga Mount Everest som att bli miljonär på den tiden.

Av det skönlitterära jag läst senaste åren är Helikopterrånet av Jonas Bonnier, som jag läste i somras, det som först poppar upp. Har tänkt mycket på den efteråt. Den hade en skön blandning av fakta och alternativ lösning (som inte riktigt är den version man hört tidigare i dokumentärer om rånet).

Mitt stora intresse förutom ekonomi är träning. Och Fredrik Ericssons bok Cykelträning om träningslära för cyklister är jag grymt imponerad av. Otroligt faktaspäckad och kan bli en bibel om jag ska satsa på cykelträning närmaste åren.


Vilka i din omgivning känner till att du är miljonärinnnan30?

I min privata närmaste omgivning är det min fru och mina föräldrar. 

Mitt ex vet ju om att jag hade bloggen, men då jag hade en paus i bloggandet när vi separerade så tror jag inte hon vet om att jag började blogga igen för 6 år sen. Har ingen kontakt med henne.

Sen är det några jag träffat i samband med boken. Tex Jan på förlaget och någon till. Ytterligare några som träffat mig på event och känner igen mig som bloggaren, men inte vet vad jag heter eller var jag bor.


Har du unnat dig att gå på någon gnagetmatch sedan ni ökade utgifterna?

Två matcher har det blivit i år. Samt en bortamatch i O´learys. Tappade lite sugen när det blev sånt avstånd till Malmö tidigt. Men följer laget med stort intresse framför text-tv, radio etc. Och läser en del och ser ibland på 08-fotboll på web-tv.


Räknar du och din fru med några "större" tillskott (100k+) i form av arv i framtiden?

Inte från mor- eller farföräldrar dvs närmaste åren. Det kommer troligtvis bli 1-3 miljoner från föräldragenerationen (beroende på värdeutveckling för bostäder och hur pigga och friska de är för resor de sista åren), men det är förhoppningsvis minst 20 år bort. Vilket alltså inte kan räknas in i någon kalkyl som påverkar jobbslut eller levnadsstandard.


Har du funderat på någon mer "konkret" investering eller vad man ska kalla det, typ gå in som passiv delägare i något mindre bolag eller en fastighet eller nåt där det finns möjlighet att engagera sig om man vill men inte behöver? Förstår att Castellum förvaltar en fastighet bättre än vad man själv gör, men det finns ju andra fördelar med att sitta på något mer hands-on-ägande om det bara finns ett intresse.

Ja det skulle vara riktigt kul att äga 10-25% av något mindre bolag. Men kräver rätt kompanjoner och att övriga delägare är medvetna om att jag kan tänkas flytta både inom Sverige och utomlands rätt vad det är.


Är du främmande för att ta en timanställning på ett arbete där man kan jobba lite när och hur mycket / lite man vill?

Om arbetsuppgifterna är ok så skulle det vara intressant. Framförallt under det året min fru ska jobba men inte jag. Men har inte börjat titta efter något konkret. Känns som jag ska sluta först och testa att inte jobba alls minst 2-3 månader innan jag ens funderar på det. Det viktiga är att jag inte ska behöva jobba något om jag inte känner för det. Och ett sånt jobb kan nog vara svårt att hitta.


Hur tänker du betala din årliga skatt på aktiekontot i framtiden? tar du ut lite extra varje månad som du sedan sparar och betalar skatt för, tex?

Jag kommer ju ha utdelningarna på ett sparkonto och använda först året efter. Så det blir väl något i stil med att låta lite utdelningar ligga kvar i  min KF när det börjar närma sig kvartalets skatt. För ISK där det går på deklarationen kommer jag troligtvis sälja lite fonder och betala skatten när det är dags.

Eller så kan det vara ett lagom mål att jobba några timmar i månaden så man i alla fall får ihop till skatten.


Har du alltid varit väldigt sparsam/ekonomisk - har du med dig det från din uppväxt? Om inte, vad tror du fick dig att bli ekonomisk vid en viss tid i livet och vad blev då den största förändringen i din livsstil? 

Jag har alltid varit sparsam. En stor skillnad mot vissa andra bloggare är att jag aldrig levt det vanliga slösaktiga livet och sen helt plötsligt kommit på det här och ändrat mig. Jag var intresserat av aktier och fonder redan som barn. 

Rent praktiskt innebar det att jag fortsatte leva på studentbudget när jag började jobba. Vilket möjliggjorde ett sparande från första månadslönen. Målet att kunna sluta jobba vid 35-40 är något som växt fram. Det trodde jag inte själv var möjligt när jag började jobba. Då jag inte räknat på det och heller inte hade kunskap om hur man i så fall skulle räkna. Så det målet växte fram lite eftersom.


Nu när du per definition är i mål, är det någonting du ångrar?

Nej egentligen inte. Jag hade ju kunnat ta mig hit tidigare genom att investera smartare, gå med i Unga aktiesparare redan som 12-åring, köra en extra vecka på sommarjobbet 1997, förhandla bättre om lönen när jag fick mitt första heltidsjobb vilket hade gett en högre lön under en längre period etc. Men jag har gjort så bra jag kunnat och kämpat på med den kunskap jag haft vid varje givet tillfälle.


Vad tycker du om XACT Högutdelande?

Jag tycker det är en intressant och bra produkt! Äger den dock inte själv.


Vilket är ditt favoritbrädspel?

Alfapet och Nine Men´s Morris. Fast gillar kort bättre än brädspel. Poker och Gin Rummy är favoriterna där.


Vad heter du?

Miljonär innan 30 

Hur mycket tjänar du på bloggen? Tycker du förtjänar varje krona du drar in på den och hoppas att det har ökat sedan boksläppet.

Jag har snittat runt en tusenlapp i månaden brutto den senaste åren. Boken har alltså gett mer på ett halvår än bloggen totalt på över 10 år. Intäkterna på bloggen har inte ökat av boken, men boken hade ju inte blivit av utan bloggen. 

Frågestund?

Hej, där ute alla läsare. Börsen krigar på. Ligger lite över 0 och kanske går vi mot den 14e dagen i rad med uppgång. H&M och Telia över 1% upp och Ratos över 2% upp i skrivande stund. Säger det mesta när till och med portföljens tre surdegar levererar.

Skönt att man snart inte får någon mer lön som man behöver trycka in till dessa kurser. Såg att det var 3% substansrabatt i Industrivärden, det är ju inte så man längtar ihjäl sig efter att få köpa fler aktier just nu. Men men, bara sitta still i båten och hoppas att rapporterna blir bra och utdelningarna växer i bra takt under 2018. Självklart fortsätter jag köpa på varje månad resten av året när lön eller utdelning kommer in på kontot.

Frågestund?

Jag har vid några tillfällen tidigare gjort inlägg där jag uppmuntrat er att ställa frågor som jag sen besvarat i inlägget efter. Jag tycker dessa har blivit ganska intressanta, inte minst att gå tillbaka till i efterhand och se hur jag tänkte vid en viss tidpunkt.

Genom att jag inte får välja ämne att skriva om så kommer det ibland fram både intressanta tankar för min egen del men jag tror även det kan bli intressant för er läsare.

Här är 4 gamla exempel på frågor och svar som vi kört här på bloggen:

Frågor och svar från september 2009
Frågor och svar från maj 2015
Frågor och svar från september 2015
Frågor och svar från juni 2016

Så om det är något ni frågat om men inte fått svar på eller nya frågor som dykt upp så är det rätt tillfälle att ställa dom nu. Högt som lågt. Extra kul om ni hittar några frågor och svar i gamla inläggen som ni tror att jag ändrat uppfattning om och vill ställa mig till svars för hur jag egentligen tänkte för 8 år sen.

Ställ gärna frågan här i kommentarsfältet innan fredag lunch så svarar jag kort därefter.

Ny vecka, månad och kvartal

Då är det väl bara att inse att hösten är här. Oktober till november är väl inte mina favoritmånader direkt. Även om det blivit lite bättre på senare år när fler och fler bolag delar ut halva årets utdelning på hösten.

Även om jag ska jobba lite på distans efter årsskiftet så räknar jag ändå det som att jag slutar jobba vid jul. Det betyder att det är 60 arbetsdagar kvar till pension. Det är dock ungefär 6 månadslöner till som ska komma in på kontot (sista lönen i januari plus runt 2 månaders sparad semester). Så den kvoten får jag vara nöjd med.

Jag firade att börsen idag öppnade för ny vecka, månad och kvartal idag med att trycka till lite extra på köpknappen. Jag har ju senaste året haft som lite grej att köpa för runt 1000 kr per dag. Men de senaste månaderna har jag tröttnat lite på detta duttande och trycker istället till lite extra direkt efter lön och sen runt den 1a då alla räkningar är betalda. Sen blir ett par strököp i vecka mellan den 2a och 24e.

Så idag såg köpen ut såhär.

Jag har tröttnat på Akelius pref över 325 kr och därför istället börjat köpa Klövern pref. Preffarna väger fortfarande väldigt lätt på total nivå, men ser det som lite extra turbo till de 2-3 första åren som pensionär då jag hoppas att utdelningstillväxten i portföljen som helhet fortfarande kommer slå inflationen över tid.

Bland stamaktierna är det som jag skrivit många gånger förut Castellum och Investor som jag vill köpa så mycket det bara går innan det är slut på löneutbetalningarna. Så även om jag inte jublar över dagens priser biter jag i och köper på i dessa bolag så ofta som möjligt.

Som jag skrivit 100 gånger förut siktar jag på att köpa för mellan 700 och 999 kr vilket ger mig lägst courtage på svenska börsen. När utdelningarna i Telia, Atlas och H&M kommer i höst siktar jag på ytterligare var sitt köp i Kone och Sampo. Då minicourtaget är högre i Euro köper jag där för minst 5000 kr per tillfälle och då passar det bra att använda utdelningarna som hjälp. Jag har alla aktier i en Kapitalförsäkring, så det är inga problem att använda utdelningar från svenska bolag till köp av utländska. Fonderna har jag i ISK.

Ni som läser bloggen på datorn kan se målsättningen kring antalet aktier ute till höger. Jag har fått mycket frågor kring dessa målsättningar och det är ju rätt lätt att inse att jag inte kommer hinna nå upp till målet i alla aktier fram till årsskiftet när lönen slutar komma. Jag ser detta som en långsiktig vision, då jag "aldrig" (inte närmaste 10-15 åren i alla fall) ska sälja någon aktie så räknar jag med att det någon gång blir pengar över för att fylla på lite i någon aktie. Sen har jag varit dålig på att skruva ner målen i takt med att nya aktier har tillkommit och att även fondsparandet har blivit lite större än det först var tänkt. Men skadar inte att ha en hög målsättningar kvar så får jag jobba med små små steg mot den.

Kick-off igår

Från Twitter: Kanske råder det viss begreppsförvirring men siffrorna känns rätt rimliga.

Igår hade jag och min fru den årliga kick-offen. Egentligen kanske inte kick-off är rätt namn utan att det mer är en konferens. Men vi har alltid kallat det kick-off.

Bakgrunden är att vi för några år sen var på en gratis föreläsning med Charlie Söderberg. Där han ifrågasatte att de flesta la ner mycket mer energi på att planera, prata om samarbete/ansvarsfördelning, sätta upp mål och följa upp de tidigare satta målen med jobbet än vad man gör privat. För både mig och min fru kändes liknelsen väldigt träffande. På jobbet hade vi varit på kurser där vi pratat om våra respektive företags värderingar och visioner. Vi hade på båda våra jobb en större konferens varje år där högsta ledningen gick igenom årets mål och förra årets resultat, en kick-off med avdelningen varje höst, medarbetarsamtal 1-2 gånger per år, teammöten varannan vecka osv. Privat hade vi däremot inga möten utan om man hade något att säga om privatlivets utveckling, vision eller planer så förväntades man lösa det lite spontant på uppstuds vid middagsbordet. 

På jobbet hände det att man la en halvdag på att komma på nya idéer eller arbetssätt med gruppövningar och post-it-lappar (från stabila utdelaren 3M). Men om man skulle komma på något nytt gällande privatlivet hoppades man komma på det spontant som en skänk från ovan. Det vill säga helt utan strukturerat arbete.

Personligen har jag alltid brunnit mer för var jag själv ska befinna mig år 2025 än var någon arbetsgivare ska befinna sig samma år. Därför blev jämförelsen i hur strukturerat vi jobbade i yrkeslivet och ostrukturerat vi jobbade i privatlivet en aha-upplevelse där på Charlies föreläsning. Hösten 2014 hade vi vår första kick-off. 

Vi har delat upp mötet i två delar där varje del tar cirka 1,5-2 timmar. Första delen berör ekonomi. Här tittar vi lite djupare på hur utvecklingen varit på vårt gemensamma konto varifrån vi betalar räkningarna, hur vårt respektive månatliga sparande har varit under året, hur har aktier och fonder gått etc. Ska vi börja amortera på bolånet och är leverantörer av el, bredband etc något någon av oss ska titta vidare på för att omförhandla efter mötet? Sen följer vi upp detta på ett enklare plan månadsvis (och jag själv min egen del när det kommer till aktier, fonder och sparande på daglig basis). Vi har kvar protokollen från tidigare möten och ser vad som fortfarande gäller och vad som vi ändra synen på. Här blev det ju lite speciellt i år då planerna för 2018 ser annorlunda ut då jag ska sluta jobba och förmed sluta få lön.

Andra delen på mötet rör allt som inte är direkt kopplat till ekonomin. På ekonomidelen kanske man bestämmer att man ska sätta av x kr till resor varje månad medan man här pratar man om resmål och lämplig tid på året att göra resan. Här pratar vi också om saker som ansvarsfördelning i hemmet, mål, hobbies, motivation för träningen, sex och samlevnad etc. Mycket av detta pratar man ju om i vardagen men jag upplever att det blir stor skillnad om man tvingar sig själv att först tänka igenom dessa punkter i en stund själv dagarna inför mötet och sen sätta ord på dom under strukturerade former.

Nu är jag ingen relationsrådgivare men här kommer ändå lite tips: Första gången krävs det lite mer struktur och planering att spåna fram punkter. Vid kommande möten har man mycket hjälp av tidigare års protokoll. Våga dock tänka utanför protokollet, något nytt har du säkert tänkt på senaste året.

Vi har valt att bara ha det stora mötet en gång om året. Men sen är vi duktiga på att följa upp det under året. Dvs sätter man som mål att man ska äta pizza max 1 gång i veckan och promenera ihop minst 2 gånger i veckan så följ upp varje söndag kväll hur det går. Om en i förhållandet har lovat att bädda sängen varje dag så hänvisa till mötet direkt när det glöms bort första gången.

Utöver dessa gemensamma möten jobbar jag mycket med egna personliga mål (se tex förra inlägget).

För att ta ett konkret exempel skulle skillnaden kunna vara att på mötet säger jag att jag skulle vilja få tid att skriva en bok så att vi gemensamt skapar tid och omgivning som gör att jag kan skriva ostört 1h varje kväll. Det individuella målet kan vara att skriva 1 sida varje dag eller att manuset ska vara klart ett visst datum och sen att boken ska sälja x antal exemplar.

Ett annat exempel skulle kunna vara att en person vill komma igång med träningen och gå med i en löpargrupp som tränar onsdagar kl 18. Och att man då behöver anpassa barnhämtning, middag etc för att det ska funka. Det individuella målet blir sen att träna ytterligare en gång varje vecka och klara 5 km på 30 minuter innan midsommar.

Jag pratade för några dagar sen med två kollegor om det här med att jag skulle sluta jobba inom kort. De tyckte hela grejen lät overklig men samtidigt otroligt inspirerande och eftersträvansvärd. Jag sa att det har krävts 10-15 år av planering och hårt jobb i mitt fall, men att det i övrigt var ganska lätt rent kunskapsmässigt. De frågade lite om mina mål och vad jag ska göra med all tid etc. När jag frågade om deras mål det kommande året svarade den ena "Att Brynäs vinner SM-guld i hockey" och den andra "Att familjen får vara frisk". Hur de skulle jobba för att uppnå dessa mål var ganska oklart. Något säger mig att de inte kör kick-offer i sina privatliv.