Har fått många frågor om detta och i några kommentarer så påstods det att jag redan skrivit ett sånt här inlägg tidigare. Har också ett svagt minne av det men hittar det inte själv. Så om inlägget redan finns får detta bli en uppdaterad version där kanske mina tankar hunnit förändras något sen jag skrev det förra gången (om jag nu har skrivit det tidigare). Ok, något förvirrad inledning på inlägget kanske...
Det som efterfrågats är mina tankar om hur en dag som ekonomiskt fri kan se ut. Är pension innan 40 verkligen ett vettigt mål? För det första är väl "pension" ett ord som kan betyda olika saker för olika människor men jag gillar det uttrycket då jag tror de flesta förstår vad man menar och att det även sticker lite i ögonen på folk att man kan gå i pension vid 38-40. Sen kanske ordet pensionär för många hänger ihop med att man är gammal och trött och därför inte orkar göra något vettigt på dagarna och bara sitter och väntar på att dö. Det är inte riktigt min plan.
För mig är det friheten som är det stora målet. Att inte veta exakt vad jag ska göra nästa dag när jag går och lägger mig. Inte behöva ställa väckarklockan på 6.30 och ligga och tänka på morgondagens presentation för ledningsgruppen (om något som jag verkligen inte brinner för att presentera) medan jag försöker somna. Så att skriva ett schema på exakt vad jag ska göra en typisk dag om 3-4 år är egentligen helt meningslöst, hela tjusningen är att jag inte har eller vill han en aning om vad jag ska göra.
Jag jobbar stundtals ganska mycket och har ett jobb som man inte kan lämna helt kl 17 och återuppta där man slutade. Dvs det finns viss press och saker som hänger över mig dygnet runt, då jag inte riktigt brinner för jobbet så upplever jag pressen och stressen som mer negativ än positiv. Jag älskar att träna och skulle vilja börja tävla mer på elitmotionärsnivå inom någon sport, men ska jag börja tävla vill jag bli bra och träna minst 10 timmar i veckan. Jag vill hinna träffa kompisar mer än vad jag gör idag, även om det till stor del även hänger på kompisarna som jobbar och många dessutom börjar få barn. Idag är jag till exempel hembjuden till en kompis för att titta på VM-kvalet i fotboll och planera en kommande svensexa. En annan kompis har frågat om jag vill hänga med ut och paddla (vilket skulle ta lite tid med transport hem till honom där han har sina 2 kanoter, paddling och transport hem). Jag vill också hinna träffa min fru ikväll då hon ska bort med jobbet ett par dagar.
Så denna dag hade sett ut såhär om jag inte haft det här förbannade jobbet:
- Sovit till kl 9.
- Stuckit ut och tränat (kanske inte just paddling då det byggde på min kompis utrustning och att han skulle jobba även om jag gått i pension, men kanske 2-3h cykel eller rullskidor och njutit av en fin höstdag)
- Ätit sen lunch och jobbat med något roligt projekt som att skriva på min bok 1-2 h
- Hunnit umgås med min fru på eftermiddagen
- Hunnit åka till kompisen och kolla på fotbollen utan att ha något som hänger över mig som jag känner att jag tvingats prioritera bort för att kunna träffa kompisarna.
- Gott om tid för att uppdatera blogg, kolla twitter och annat kul några minuter här och där under dagen.
Dagen kommer troligtvis se ut såhär:
- Gick upp kl 7 (trött som tusan då jag somnade kl 24 igår)
- Jobba 8-17 (publicera detta inlägg som jag förberedda igår när det blev 15 min lugnt mellan möten och annat skit)
- Stressa iväg och träna just när det är som mest folk på gymmet, hungrig och trött redan innan träningen börjar då det gått 5 timmar sen lunchen och bara en frukt till mellanmål.
- Välja om jag ska se fotbollen hos min kompis eller träffa min fru
- Kvällsjobba och förbereda morgondagens uppgifter 30 minuter på kvällen
- Skriva på min bok efter kl 22.30 om jag orkar
Det sjuka är att det finns många på mitt jobb som kommer sitta kvar på kontoret betydligt längre än kl 17 när jag tänkte gå. Det finns också många som har barn som bara kan drömma om att ha lika mycket fritid som mig. Så egentligen borde jag inte klaga, men för mig är valet mellan de två dagarna ovan väldigt lätt. Och jag sliter varje dag för att det ska bli så kort period som möjligt av alternativ 2 med jobb till förmån för alternativ 1 utan jobb.
Du har det inte lätt :-)
ReplyDeleteKan trösta dig med att det kommer att finnas ändå mindre tid sen.
Förstår dig fullt ut. Har även jag som mål att gå vid 40 (dock lite längre kvar för min del) och upplever också att "pension" är ett starkt laddat ord för gemene man när man vill gå så pass tidigt i arbetslivet. Men precis som du säger så handlar det framförallt om att köpa sig friheten att göra (och jobba) med det man vill, när man vill, snarare än att sitta på sofflocket resten av livets dagar.
ReplyDeleteMåste kännas skönt att ändå ha ditt mål inom räckhåll nu, även om jag förstår att den sista biten känns ordentligt. Du har gjort ett grymt jobb med att bygga upp möjligheten att köpa dig loss långt i förtid så jag hoppas att du får njuta av det länge och väl. Snyggt jobbat!
Du berör samma ämne i den här inläggen:
ReplyDeletehttp://miljonar.blogspot.se/2009/09/fragestund.html
http://miljonar.blogspot.se/2015/05/svar-pa-era-fragor.html
Grejen är ju att du inte behöver pengar för att göra ingenting. Siktar själv på att bygga mitt liv kring frihet, där friheten i sig utgör det jag vill göra. Klart kapital är en hörnsten, eller ett ben av fyra.
ReplyDeleteBra sagt. För några år sedan var jag helt fast i tankegångarna att ett jobb är något man måste ha. Nu har jag ett annat perspektiv och kämpar liksom du mot att bli fri. Jag skulle faktiskt säga att just det ordet, fri, som du använder i det här inläggets titel passar betydligt bättre än "pension".
ReplyDeleteFörstår om det är lättare att säga pension eftersom folk direkt fattar att det handlar om att sluta jobba. Men varför göra det så enkelt för dem? Varför inte tvinga dem att tänka lite och kanske t o m fråga vad du menar med "fri"? Det tror du kommer att ha roligare att förklara än att försöka jobba runt deras negativa inställning till att "gå i pension i så ung ålder" :)
All lycka på redan mot friheten till er båda!
/Pär
Imponerad av ditt målfokus och att du delar med dig. Är där du vill vara, tror jag. Får man drista sig till en reflektion så är det ibland bättre att ta itu med sina problem med frustrationen mm där man är än längta till något annat. Därmed inte sagt att ekonomisk frihet inte är toppen. Glöm inte njuta lite av nuet och skippa vrede på vägen dit bara. :)
ReplyDeleteDu skriver att du vill träna cykling. Jag kan varmt tipsa om mtb. Vara ute i naturen och träna är oslagbart, sen slipper du trängas med fölk också. Testa Hellasgården en solig och torr höstdag och återkom med vad du tyckte, för mig blev det livsomvälvande. Det bästa av allt, det är gratis:)
ReplyDeleteFråga till miljonären: Kommer du offentliggöra ditt namn när du nått ditt mål?
ReplyDeleteTjena Miljonären!
ReplyDeleteÄr en relativt ny följare (cirka 1 år) och måste tacka för en grym blogg, följer den dagligen.
Första gången jag hitta hit blev jag verkligen superglad att hitta någon med samma intresse för sparande och investeringar som dessutom kommit längre än vad jag själv gjort. Verkligen inspirerande!
Själv har jag alltid varit sparsam och när jag var 18år började jag intressera mig för börsen.
Idag är jag 22år och har nått ett kapital på 700 000kr men står i valet och kvalet om jag ska börja studera eller fortsätta jobba. Vill naturligtvis att vägen mot frihet ska vara så kort som möjligt.
Hur som helst måste jag tacka för grym inspiration och motivation till sparande mot friheten! Jag kommer definitivt fortsätta följa dig så länge du fortsätter blogga.
Lycka till i framtiden!
Tack för positiva och tänkvärda kommentarer. Kan passa på att förtydliga att jag egentligen trivs helt ok med vardagen. Lever ett bra liv. Bara att jag drömmer om något ännu bättre med mer frihet. Medveten om att jag ibland överdriver bitterheten och att det kanske låter som jag håller på att gå in i väggen, vilket inte är fallet.
ReplyDeleteAngående tex mtb cykling har jag testat lite men har ingen egen och bra cykel just nu. Men skulle gärna hålla på med någon typ av multisport då jag känner mig ganska allsidigt tränad med kombination av styrka och kondition och inte lockas av tex löpning där jag borde gå ner 15 kg i vikt för att kunna prestera bra på tävlingsnivå. Kräver dock mycket utrustning, men när jag känner mig nöjd med min ekonomiska plattform och egentligen kan sluta jobba är jag inte främmande för att jobba en månad till och kunna köpa en cykel för 25.000 kr och kanske ytterligare en månad så har jag komplett skidpaket med skidor, rullskidor, stavar etc.
Angående offentliggöra mitt namn så vet jag inte. Kommer inte göra det så länge jag jobbar. Sen får jag se. Egentligen ser jag inte något större värde av att folk skulle få veta vad jag heter, skulle kanske vara hur jag ser ut i så fall som kunde tillföra bloggen något mer mer bilder. Skriver en bok just nu som är tänkt att ges ut under pseudonym. Skriver jag en uppföljare eller att det blir en efterfrågan på föreläsningar eller medverkan på olika typer av träffar skulle det kunna vara aktuellt att bli offentlig som Gottodix. Men ser egentligen inget behov av det just nu.
Fortsätt att kämpa på där ute mot just era mål!
Tycker du kan säga att du ska jobba åt dig själv istället, för det är ju precis det du vill göra. Och det innehåller värdeordet "jobba" som många triggar positivt på, och så uteblir även ordet "pension" som verkar ha många negativa associationer, speciellt vid ålder lägre än 55+
ReplyDeleteSå: "Jag ska jobba åt mig själv" är både enkelt att säga och lätt att uppfatta för motparten. De kan tex tolka in att de då tror att du har eget företag, ska starta eget eller något annat produktivt som ryms inom denna persons goda associationsförmåga
"Jag ska jobba åt mig själv"
Fast jag är lite stolt över att ha byggt upp en ekonomisk möjlighet att aldrig mer jobba från jag fyller 40 år. Lycksökare som säger upp sig från jobbet eller folk som blivit arbetslösa och väljer utvägen att starta eget finns det ju gott om.
ReplyDeleteSå tycker pension är lite roligt att säga då det får folk att haja till...
Sluta förvärvsarbeta vid 40 funkar också. folk hajar till på det också. :)
ReplyDeleteThis comment has been removed by the author.
ReplyDeleteDet är inte fel att ha tid. Bara säger. En skada och sjukskrivning senare och, ja, det är skönare att inte jobba. Det vill säga, jag börjar skriva böcker igen. Och jobbade hårdare med det än jag gjort med nåt jobb jag haft. Men frihet är frihet, friheten att jobba ihjäl sig är också frihet.
ReplyDeleteHej, vill bara tacka för en grymt inspirerande blogg! Det är stort att du orkat hålla fokus under alla år och inte avvikit från planen.
ReplyDeleteJag hade liknande mål tidigare i livet men valde att spendera lite mer på resor och fritidsintressen vilket jag absolut inte ångrat. Alla gör vi olika val och jag antar att du är riktigt nöjd med dina beslut också.
För ca 3 år sen sa jag upp mig från ett jobb jag haft i större delen av min "karriär". Det var det bästa val jag gjort och kör idag eget på knapp halvtid. Mina dagar ser ganska exakt ut som dom du beskriver. Jag går upp vid 9-tiden, äter en lång frukost. Sen jobbar jag 3-4 timmar därefter fritidsintressen och efter det umgås med tjejen på kvällen.
Det är dock inte helt fritt då jag jobbar 3 dagar i veckan och målet är att sluta helt.
Man märker att vissa reagerar starkt på att man är ledig så mycket så jag kan tänka mig att många skulle reagera väldigt mycket om man säger att man inte jobbar alls. En viss avundsjuka skulle kankse kunna visa sig. Jag tror det på ett sätt är bra för man kan då urskilja vilka som på riktigt är vänner man vill vara med. Mitt umgänge har definitivt förändrats sen jag "slutade jobba" och blev egen. Nu umgås jag mer med folk som har liknande livssyn och intressen och dagarna känns mer meningsfulla.
Kör hårt, sjukt inspirerande!
Tack vare att jag är en av dem som vågar säga Ja när någon föreslår något nytt så är jag på väg mot en oberoende ekonomi. Som svensk är detta "fel" tycker vissa så de slavar hellre vidare 8-5. Okunskap och förutfattade meningar möter jag. MEN sen finns det de som tycker livet är värt mer, att man måste ta tillfällena i akt för vi har bara ett liv och varför ska man slita ut sig åt en annan människa när man kan vara sin egen boss :)
ReplyDeleteJobbar offshore på en oljeplattform i Norge och jobbar 2 veckor och är fri i 4 veckor och så rullar det på år efter år. Detta har gjort att jag "tränat" på att vara ledig 32-33 veckor om året nu i 7-8 år och kan säga att fritiden aldrig blir långtråkig och att efter 4 veckors ledighet och när det är dags att åka på jobb är det lätt att hålla sig för skratt. Och när de 2 veckorna på jobb är över och man sitter på flygplatsen med en pilsner och vet att det nalkas 4 veckors frihet så pirrar det i hela kroppen av välbehag :)
ReplyDeleteHar ganska bra lön vilket gör att jag kan göra vad jag vill på min friperiod men det mesta jag tycker om att göra kostar inte mycket (greja i trädgården, cykla en runda, kolla fotboll osv..), det som kostar en del är 2 pilsnerdagar i veckan :)
Fri som Fan