Fick några frågor i kommentarerna för senast inlägget. Även om jag tycker jag svarat på ungefär dessa frågor flera gånger förut är det ungefär dessa frågor som alltid återkommer. Gör därför ett försök att stilla era funderingar för ett tag igen.
1. Är du aldrig orolig för att din flickvän ska tröttna på ditt sparande. Att hon kanske önskar sig mer i livet än att snåla. Att hon kanske träffar en kille som inte har något emot att bjuda en del och spendera lite pengar?
Nej faktiskt inte. Varför ska jag som kille bjuda henne på massa saker i ett jämställt samhälle som sverige? Jag har inga förhoppningar om att hon ska försörja mig och hon förväntar sig inte heller att jag ska bjuda henne på en massa. När jag blir rik om 10-20 år kommer det däremot säkert gynna även henne.
2. Ditt mål är ju att bli ekonomiskt oberoende. När du tjänat din första miljon kommer du troligtvis fortsätta ditt sparande för att det ska kunna bli så. Har du tänkt tanken på att ditt tänkande för vridande och vändande på varenda krona kommer att fortsätta även då? Jag har själv sparat tidigare och kom till slut på att när jag fått nog så var det så svårt att börja spendera igen. Vad kommer du då ha för nytta med pengarna?
Ja jag kommer spara vidare troligtvis till minst 10 miljoner. Målet på sikt är att få ett tillskott på ungefär en normal årslön bara av avkastningen. Den friheten är vad jag eftersträvar med mitt sparande.
3. Är du inte orolig för att du missar mycket med din ungdom och att du kommer ångra dig när du är äldre och sitter på dina pengar?Att du missat sånt som andra gör, att unna sig saker, god mat, resor med flickvännen, semestrar, nöjen?
Jag har ett jobb jag verkligen trivs med, gillar lägenheten vi bor i och är lycklig med min flickvän. Jag har redan varit i minst 20 olika länder i alla världsdelar utom Sydamerika. Så resa är inget jag har några större behov av för tillfället. Tycker billig mat är lika god som dyr och mitt favoritnöje är att logga in på internetbanken och se hur mycket pengar jag har. Dvs jag ser inte min livsstil som någon uppoffring.
Det är väldigt svårt att förklara för någon varför man sparar allt och aldrig "unnar sig något" som dom uttrycker sig.
ReplyDeleteMen jag tror att du och jag, och många andra i samma situation som oss, är mycket mer nöjda med våra liv än de flesta andra. Och det är väl det som är meningen?
Och när det gäller maten så kan man äta extremt god mat för 1300 spänn i månaden (för två).
Lite svar på dina svar...
ReplyDeleteDet kanske kan vara skönt att komma hemifrån också? Att gå på restaurang? Ta sig en öl?
Visst Sverige är jämställt men frågan var menad så att flickvänner kanske vill att man unnar sig saker tillsammans. Att man åker iväg tillsammans någonstans. Att man kan göra något som inte innefattar sparande hela tiden? Det hade inte med jämställdhet alls att göra. Man kan dela på notan och kostnaderna. Mannen ska för all del inte behöva bjuda på allt, men ibland uppskattar även kvinnor att man gör det någongång som en överraskning, en god gest.
Jag betvivlar inte en sekund på att din flickvän har det bra. Ni har det säkert alldeles fantastiskt ihop, men jag måste trots allt säga att hon är stark som klarar av att stå vid din sida med dina radikala mål.
Även fast vi är olika du och jag så följer jag trots allt bloggen med intresse. Jag är glad att jag är mycket berest, att jag har en underbar fru (som jag har delad ekonomi med) och ett bra jobb men jag föredrar hellre att ta en öl på hotellbaren med min kollega än att riskera att dö ifrån de där 40 kronorna när det en dag händer. Det är där våra synsätt skiljer oss.
Trots det, all lycka till med ditt mål och dina uppoffringar.
Glömde tillägga att mina frågor endast var till för att försöka förstå ditt sätt att tänka och hur du hanterar situationer som kan tänkas dyka upp i vardagen.
ReplyDeleteDet är intressant att läsa om dina mål och ambitioner även fast dessa inte skulle fungera för mig. Inte fullt så radikalt i alla fall.
Okej, men vad jag förstår sätter du av hälften i räntesparande ? Du är under 30 - aktier/aktiefonder gäller !
ReplyDeleteTips: Jag kör 'hoppande aktiefonder' i kapitalförsäkring - har kapitalet i 3-4 aktiefonder på olika marknader och branscher som hela tiden finns på 'tio-i-topp' senaste månaden. Faller en fond ut ur de 10 bästa senaste månaden byter jag till någon som är ny bland de 10 bästa bland de 700 som min nätmäklare har. Kapitalförsäkring ==> ingen K4 !
Grymt bra avkastning + viss riskspridning.
Jag förstår inte varför alla tar för givet att flickvännen skulle ha något problem med miljonärens sparande. Vad säger att tjejer i mindre utsträckning än killar begriper sig på nyttan/nöjet av att bygga upp en förmögenhet och känslan av frihet som kommer från att vara ekonomiskt oberoende?
ReplyDeleteDet känns som om det finns någon slags gammelmodig tanke bakom om att män och kvinnor har distikt olika roller och olika sätt att tänka och att det i mannens roll bland annat ingår att skölja över kvinnan med en massa dyra presenter bara för att.
Jag tror man har en större chans att leva ett lyckligt liv om man struntar i den här typen av gammalmodiga tankar och normer och lever som man verkligen vill.
Särskilt ondskefullt är förstås att försöka pådyvla andra sina egna gamla normer som att det till exempel skulle vara finare att leva slösaktigt än att spara lite gran.
Nej, nej, nej. Du har missförstått hela frågeställningen. Det handlar inte om könsroller. Frågan handlade om att man i ett förhållande kanske kan ha svårt för att leva för någon annans ambitioner...hela tiden. I det stora hela så skulle ju de flesta säga att miljonärens sparande är extremt. Det är inget konstigt i det men faktum kvarstår.
ReplyDeleteDet är hans val och hans flickvän måste indirekt leva med det. Nu har ju flickvännen en egen vilja och kan göra som hon vill och jag är helt säker på att hon är glad i det förhållande de har. Men trots allt skulle många flickvänner ha svårt för att just leva med någon annans extrema målsättningar och drömmar. Mn frågeställning var således; hur klarar hon det?
Sen tror jag att "miljonären" kommer att få svårt att spendera i normal takt även när han har sina 10 miljoner och avkastning på ca 500.000:- om året. Har man sparaqt och levt snålt så länge kan det vara svårt att bryta ett invant mönster. Jag frågar för att jag undrar och kritiserar inte. Det är en stor skillnad.
Jag tycker det finns två sorters sparsamhet: den ena handlar om att minimera onödiga (ur ens eget perspektiv) kostnader för att få mer pengar över till det man verkligen vill, den andra om att spara för pengarnas skull. Det ena behöver kanske inte utesluta det andra dock.
ReplyDeleteUtan att vara ute efter att kritisera förstår jag ändå inte den andra sortens sparsamhet (som ligger nära snålhet). Jag har vänner som - till skillnad från mig - är e x t r e m t sparsamma, vänner som är enerverande att vara med eftersom de inte ens tillåter mig att vara generös eftersom de då skulle hamna i "skuld" till mig. Men de gör det för att kunna maximera sina fritidsintressen (och spenderar därför gladeligen när det kommer till sånt). Det är som sagt enerverande men jag förstår dem - de vill utnyttja sina pengar maximalt till det som är viktigt för dem.
Problemet som jag ser det med den andra kategorin är att pengarna i sig är syftet med sparsamheten. Miljonären skrev i sitt förra inlägg att gränsen är hårfin till att bli girig, och jag är benägen att hålla med. Jag skulle själv bli orolig om det vore själva siffran på mitt sparkonto som vore det viktiga och inte det materiella värdet den står för.
Visserligen verkar miljonären vara mer långsiktig och det är väl förståeligt (man kanske kan tillhöra den första kategorin även om man är långsiktig), men jag undrar ändå vad målet är med sparandet. Miljonären har skrivit "ekonomiskt oberoende", men vad är det? När är man egentligen ekonomiskt oberoende? Vad innebär det?
Alltså: jag trodde när jag började läsa bloggen om att det handlade om att bli skuldfri och få ett rejält sparkapital genom att minimera utgifter och maximera avkastning på sparande - att målet skulle vara en "sund" ekonomi för att han sedan ska kunna leva ett vanligt liv. Efter utsvävningarna med sidoföretaget och de senaste svaren börjar jag undra...
Kommer dock att fortsätta läsa med stort intresse =)
Paggan: Jag tog inte dina frågor som kritik.
ReplyDeleteAnonym: Målet är och har alltid varit att uppnå den frihet som avkastningen från låt säga 10 miljoner skulle innebära. Oavsett om det betyder att man kan sluta jobba när man känner för det eller om man genom att jobba på ett vanligt jobb kan plocka ut dubbel lön.
"mitt favoritnöje är att logga in på internetbanken och se hur mycket pengar jag har", hihi. humor på högsta nivå. finns du på riktigt?
ReplyDeleteLäser din blogg lite nu och då. Är själv en aktieintresserad 27-åring som investerar i högrisk, mest råvaror. Har över 50 procent upp i år och därmed passerat miljonstrecket i depån.
ReplyDeleteTyckte att din investering i cisl var riskfylld. Bra gjort att gå ur vid den tidpunkt som du gjorde (står nu i 8 öre). Lycka till framöver!
Jag har som regel att jag spenderar aktieutdelningen från mina innehav, men investerar regelbundet och ser givetvis fram emot att få fler aktier och kapitalapprecieringen. På sätt sätt får man balans i det hela.
ReplyDeleteSnart i juni får jag utdelning på ett 150,000 krs innehav i ett bolag med 4% direktavkastning. Det ger mig något i stil med 6,000 kr och jag tänker köpa:
ny kostym
nya skor
ny mp3 spelare
samt ta en city weekend resa någonstans
Aktier är roligare än fonder!!! Jag investerar bara i sådant som redan idag är lönsamt och ger pengar tillbaks regelbunden, sedan om skiten växer också är det ju roligt.
Hahaha låter mer som om du försöker övertyga och intala dig själv om att du trivs med din situation snarare än "svarar på vanliga frågor".
ReplyDeleteOsäker? Rädd för att din strävan har gått över i ett missbruk?
Anonym: Du är psykolog va? Vilken klockren analys du gjort av mig bara genom att läsa en blogg. Jag känner att jag håller på att tappa kontrollen och jag trivs inte alls med min situation. 3 akuta åtgärder kopplat till frågorna jag besvarade blir:
ReplyDelete1. Byta tjej. Det förstår man ju att ha en tjej som gillar en för ens person och inte för presenterna inte är något vidare.
2. Sluta spara direkt. Det är ju ingen mening att ens börja spara eftersom det innebär att jag kommer fastna i ett beroende och aldrig kommer kunna ha nytta av pengarna.
3. Köpa 3 kg oxfile och äta mig mätt och sen slänga resten.
:D Du är rolig. Jag kommer med nöje fortsätta läsa din blog.
ReplyDeleteNu byter vi ämne... det börjar bli uttjatat.
ReplyDeleteHar du inga andra sätt att spara på? T.ex... sätta upp nån business vid sidan om, jag menar riktig business...
Planen är att dra in ca 35.000 netto på verksamhet utanför ordinarie jobb (se senaste inlägget i bloggen) Om det kvalar in för att kallas riktig business vet jag däremot inte?
ReplyDeleteSjälv förstår jag inte varför du fortsätter att investera i fonder och inte aktier. Du betalar nu ganska mycket i fondavgifter till de kära bankerna....
ReplyDeleteFonder för 100.000kr=2000kr i avgifter per år. Fonder ger dig inga inkomster utöver värdestegringen
Värdiverserad aktierportfölj för 100.000kr=gratis +3000kr i aktieutdelning per år. Värdestegringen är likartad som fonder.
Den som däremot håller på och köper aktier i div. tramsbolag och "tradar" med in och uthopp är nog dömd att misslyckas.
Fonder är ett förbannat gift där enbart bankerna tjänar pengar. Är man långsiktig och förståndig är aktier ett mycket bättre val än fonder.
Har du förresten sett på:
ReplyDeletehttp://www.aktieinvest.se/Default.aspx?ID=262
Nu har du möjlighet att månadsspara i aktier helt utan att betala courtage dvs gratis aktieköp om mna sparar varje månad. Där kan du spara in din tusenlappar du betalar i fondavgifter.
Man får visst utdelning även när man sparar i fonder.
ReplyDelete