Sunday, February 01, 2015

Fartblindhet

Att man så snabbt vänjer sig vid både högre lön och mer kapital är något som jag funderat mycket på. Man tycker nog alltid att man själv är på en ganska normal nivå. Får man höjd lön med 5000 tycker man det är mycket ett månad eller två. Sen helt normalt. Om man inte får höra att någon kompis som man trodde tjänade mindre faktiskt tjänar mer än nya lönen, då tycker man snabbt man själv tjänar dåligt.

Samma med kapital. Jag tycker själv att 1-4 miljoner i nettoförmögenhet är ett ganska normalt belopp för en person mellan 30 och 40 år, med ekonomi och sparande som intresse. Blir lite imponerad när jag hör att relativt jämngamla Günther sparat ihop över 6 miljoner. Men blir samtidigt väldigt förvånad när jag ser framstående ekonomibloggare med hög svansföring som sitter på ett kapital under halvmiljonen trots att det känns som de hållit på en massa år.

Nu har ju målet varit 10 miljoner för mig sen bloggen startade. Och är så fortfarande. Men 10 miljoner känns idag mycket mindre än för 3 år sen, trots noll i inflation. Frågan är om jag kommer klara att sluta spara vid 10 miljoner och känna mig rik och fri, eller om 10 känns som en helt normal siffra då där jag alltid kommer jobba på ett år till i jakt på lite lite till?

19 comments:

  1. Intressant diskussion. Du tar upp ett dilemma som nästan alla vi andra bara kan drömma om att stå in för.

    Ju större nettoförmögenhet desto mindre, procentuellt, bidrar din lön till den förmögenheten när du sparar.

    Vi säger att du kommer till 10 miljoner. Över en vecka så går börsen upp 3%, dvs 300 000 kr. Om vi utgår ifrån försumbar skatt (mao ISK/KF i dagsläget) så skulle en sån uppgång motsvara sparandet av 25 000 kr i månaden i ett helt år. Sen så kanske börsen går ned 5% (10.3*0.95) och plötsligt har du "förlorat" 515 000 kr, för vilket du måste spara ca 43 000 kr i månaden över ett helt år för att kompensera. Det motsvarar ca 80 000 kr i bruttolön i min kommun (en närförort till Stockholm).

    Jag vet att du kan leva på väldigt lite, så om vi antar en bruttolön i 90'-100' kr spannet kanske du kan spara så mycket. Det är en väldigt hög lön som inte är helt omöjligt (topp >1% i Sverige totalt, >2% i Stockholm kanske?).

    Efter en viss gräns skulle jag personligen förlora motivationen att spara så aggressivt, när några procentenheter på börsen motsvarar multiplar av min årslön. Då skulle jag nog hellre göra något av följande:

    1) Sluta jobba och resa runt i värdeln istället. I många delar kan man leva lyxlivet på 10000-15000 kr i månaden. Jag skulle nog kanske göra någon slags tillgångsomfördelning, dvs kanske hålla mig till 50% aktier och 50% obligationer, eller något liknande väldigt säkert. Ett liv av äventyr väntar.

    2) Sluta jobba och försöka starta något eget företag inom något av mina expertområden. Starta eget är ett sätt att komma förbi 1-10 miljoners gapet. Företaget kan växa och jag kan ta ut "lön" i utdelningar som beskattas med endast 30%. Hetsen skulle fortsätta, men nu jobbar jag för mig själv.

    3) Sluta jobba och fokusera enbart på att förvalta mina pengar. Jag skulle t.ex. kunna tänka mig gå in i fastighetsbranschen i olika delar av världen och använda mig av belåning för att få den där extra hävstången. Istället för 10 miljoner hanterar jag tillgångar med värde över 30-40 miljoner. Jag får chansen att spela monopol på världsnivå.

    Aja, lycka till Miljonär innan 30. :)

    ReplyDelete
  2. Anonymous9:18 AM

    Jag läser just nu bara två ekonomibloggar eftersom det bara finns två som är värda att läsa tycker jag.

    Den ena är din, som har alldeles för få uppdateringar även om jag förstår det nu när du kommit in i en annan fas i ditt sparande.

    Den andra är Mr Money Mustasch. Det jag gillar med era två är att ni verkligen fokuserar på att minimera utgifter och har riktigt bra tips och lever som ni lär. Övriga ekonomibloggare känns bara som billiga kopior som bara har plagierat det dom själva läst.

    Men den stora skillnaden mellan dig och MMM är att han är väldigt inne på att leva hållbart. Du gör ju det också i och med att du konsumerar så pass lite. Men det känns inte som om att det är ditt fokus.

    För egen del så är nog det något jag skulle kunna tänka mig att syssla med när jag blir ekonomiskt fri. Alltså att främja en hållbar livsstil.

    Jag är rätt så pessimistisk av mig och jag tror inte att världen kommer att vara så trevlig särskilt länge till. Om den är det ens nu?

    Tre områden jag skulle fokusera på är. Använd mindre olja, föd färre barn och ät mindre kött.

    Exakt hur jag skulle engagera mig vet jag inte. Ansluta mig till en befintlig organisation eller starta något eget. Det får tiden utvisa.

    Men är det här något som du har funderat på?

    Anledningen till att du ska ha 10 000 000 kr är väl för att inte behöva bry dig det minsta om upp och nedgångar? Jag menar om du har 10 milj och dom rasar ner till 3 milj så kommer du fortfarande att få ut så du klarar dig. Och historien visar ju att börsen alltid återhämtat sig. Och det är inte särskilt ofta som det rasar typ 70 %.

    Så det är klart att du ska känna dig fri! Jag kommer göra det vid ca 3-4 milj. Även om det kan innebära att jag någon gång kommer att behöva jobba för att tjäna pengar igen. Frågan är vad du ska göra med din frihet? Jag hoppas att det blir något vettigt.

    ReplyDelete
  3. Anonymous9:22 AM

    Jag har väntat på att någon av bloggarna ska lyfta den här diskussionen. Jag tror nämligen, precis som du skriver, att fartblindhet är ofrånkomligt när det gäller människor och pengar. Det finns alltid någon som har mer. Ingen blir någonsin nöjd, varken idrottsmän eller företagsledare som tjänar miljonbelopp per vecka. Jag undrar därför om alla bloggare som sätter mål om att när de har x miljoner ska de dra sig tillbaka och leva på utdelningen verkligen kommer att kunna göra det när dagen är inne. Möjligt att jag har fel, motbevisa mig gärna!

    ReplyDelete
  4. Anonymous9:57 AM

    Känns verkligen igen från studenttiden när jag hade låg inkomst (studielån+bidrag enbart). Till en början låg min vatten och bröd nivå på kontot kring 5000 kr (den nivå där jag kände att jag spenderat aldeles för mycket och var tvungen att leva på vatten och bröd resten av månaden till jag fick pengar igen).

    Jag har aldrig egentligen försökt spara pengar eller snåla, jag har bara aldrig hittat saker värda att spendera pengar på. Så även som student utan inkomst ökade mina besparingar konstant och efter några månader låg den nya vatten-och-bröd nivån på 10 000kr.

    Något år senare var den uppe på ca 60 000 kr. Så trots att jag hade förhållandsvis mycket pengar kunde det kännas som att jag förbrukat aldeles för mycket pengar en månad och måste leva på rester resten av månaden.

    ReplyDelete
  5. Anonymous12:01 PM

    Visst vänjer man sig snabbt vid en högre nivå oavsett om det är mer kapital eller högre lön. Det stora "problemet" med de flesta ekonomibloggar är att de fokuserar för lite på låga kostnader. Ingen avkastning världen kan hjälpa den som sparar några få % av sin inkomst att bygga ett betydande kapital.

    ReplyDelete
  6. Jag håller i och för sig svansen mellan benen och inte särskilt högt, och har en besparing en bra bit under den där halva miljonen. Ändå har jag fräckheten att blogga om dessa ynkliga belopp.Jag tror dock att bedriften kan vara så mycket större för någon med en ringa inkomst att få ihop en miljon. Än det är för någon som har hög lön. Kanske även att partnern har en bra inkomst. Då är det inte så svårt att spara 50% av inkomsten. Det är betydligt svårare när lönen är runt 12-14 tusen. Då gäller det att ha koll på utgifterna.

    ReplyDelete
  7. Haha, skönt att någon annan också har också noterat den särpräglade osnutenheten hos vissa ekonomibloggare. Då menar jag verkligen inte ålder (t ex utdelnings91an skriver föredömligt sunt och jordnära för sin ålder) eller ens kapital. Det är mer imponerande med höga sparkvoter hos någon med lägre inkomst, så det är troligare att man hittar bra tips där. Som vi vet så är det ju inte de stora inkomsterna som gör en rik, utan de små utgifterna.

    Värre är det att komma till rätta med One More Year Syndrome (OMYS, som Dividend Mantra kallar det). Mitt mål var 3,5M avkastande kapital till 35-årsdagen. Men väl där så kändes det inte särskilt tryggt och jag slutade inte jobba. Det är mycket pengar helt klart, men direktavkastningen var ändå så liten att det inte gav någon marginal. Nu 18 månader (och +2MSEK) senare så känns det precis lika otryggt och otillräckligt. Och nej, jag har inte ökat mina utgifter sedan dess. Det är ju annars ett vanligt fenomen att utgifterna ökar i samma takt som inkomsterna så att man aldrig når friheten.

    Sannolikt lär jag inte bli nöjd förrän direktavkastningen helt kan ersätta min lön. I år är målet att utdelningarna ska täcka utgifterna och jag skapade en blogg för att följa upp det. Tanken är att om jag kan se framför mig att frihetskvoten är minst 100% så kanske man åtminstone kan ta steget att gå ner i arbetstid. Att helt sluta jobba skulle nog ändå inte funka eftersom de flesta människor behöver den intellektuella utmaningen.

    -- Max

    ReplyDelete
  8. Tack för alla mycket kloka och välformulerade kommentarer!

    ReplyDelete
  9. Anonymous11:21 PM

    Blir nyfiken på vilken blogg du syftar på! Finns ju flera som inte hunnit få ihop så stort kapital än, men som kämpar på.

    ReplyDelete
  10. Anonymous3:53 PM

    Gissar för min del på Per P?

    ReplyDelete
  11. Anonymous11:31 AM

    Günther tjänar iofs rätt bra.. https://twitter.com/gunthermarder/status/561855709747621888

    Det är resan som är målet! ;)

    ReplyDelete
  12. Anonymous11:35 AM

    Håller med om att flera ekonomibloggare är lite väl unga och med lite för lite kapital (uppskattat).
    Obs, Inte sagt att de inte är kunniga! Men, _verklig_ erfarenhet av större börscykler och hantering av större kapital (även i nedgång..) är sånt som inte går att plugga sig till IMO.

    ReplyDelete
  13. Tobias6:56 PM

    Carn Ryssland upp 3,86 % idag. Vad har du för genomsnittlig inköpskurs i fonden? Är du plus nu?

    ReplyDelete
  14. Anonym om Günthers lön. Ja kan det där verkligen stämma? 20.000 i kostnader och 45.000 i sparande dvs 65.000 nettolön. Låter som en hög lön för en sparekonom.

    ReplyDelete
  15. Tobias: ja ligger lite plus efter dagens uppgång. Har snitt precis under 40 kr.

    ReplyDelete
  16. Anonymous6:44 PM

    Tack för en bra blogg!!

    Undrar hur du ser på Grekland och fonder i Grekland? Är inte detta lite som Ryssland nu på en väldigt låg nivå och förmodligen undervärderat, en uppgång borde komma iallfalla kortsiktigt 1-3 år...

    ReplyDelete
  17. Hej!

    Jag jobbar för ett litet produktionsbolag och vi jobbar just nu med ett radioprogram som heter Tandat, veckans ämne är pengar och tabut kring att prata om pengar. Jag snubblade in på den här bloggen och blev väldigt intresserad av hur de tänker och vad du gör. Jag funderar på om du skulle kunna passa till en telefonintervju? Skulle inte du kunna maila mig på info@virrvarrproduktion.se ?

    ReplyDelete
  18. Anonym: Har inte följt Grekiska börsen så noga så jag kan värdera läget. Men hoppas att Tyskland sätter hårt mot hårt när det kommer till Grekland så de får spara sig ur krisen och sluta slösa med andras pengar.

    Nikki: Tack för erbjudandet men tackar nej till alla förfrågningar som denna. Har blivit ett gäng frågor genom bloggens liv.

    ReplyDelete
  19. Anonymous5:15 PM

    Hur resonerar du nu att ligga utanför den svenska börsen. Börsen är ju all time high men det finns ju inga alternativ för avkastning längre. Nu är det ju dessutom - ränta vilket gör att aktier och fonder borde bli ännu mer intressant. Du ligger ju tungt i Ryssland men hur ser du på ditt övriga kapital gällande avkastning, funderar du på att kliva in på svenska börsen nu?

    ReplyDelete