Friday, July 27, 2007

Psykologin bakom sparandet

Jag har funderat lite idag på vad det är som driver mig i mitt mer eller mindre fanatiska sparande. Varför går jag in 2 gånger per dag på internetbanken och tittar på hur mycket pengar jag har? Varför blir jag glad varje gång jag lyckas spara lite mer än vad jag tänkt göra och har råd med ytterligare ett fondköp en månad? Vad är syftet med att plåga sig och stå emot godissuget en fredagskväll för att unvika att förmögenheten går ner från 500.000 till 499.988 kr om jag köper en påse godis? Det kanske låter som en plåga och uppoffring och viss på sätt och vis är det ju det. Men samtidigt blir jag ju så lycklig när jag ser att klockan är 22, affären har stängt och jag inser att jag stått emot suget och lyckats klara ytterligare en dag utan onödiga utgifter! Som jag skrivit så många gånger förut, jag blir helt enkelt lyckligare av att se 1000 kr på kontoutraget än vad jag blir av något som jag kan köpa för 1000 kr.

Jag tror helt enkelt vi människor har ett behov av att samla. Man stöter ju ofta på folk som samlar på saker och ting och till varje pris vill ha fler delar och kompletta samlingar. Vissa kan betala nästan vad som helst för att få sista frimärket som gör deras samling fulländad. Andra sitter och laddar ner alla Seinfeldtavsnitt bara för att de ger dom en härlig känsla att ha en komplett samling gärna numrerad från första till sista nummer (inte för att det skulle göra deras liv sämre om det saknades 3 avsnitt någonstans mitt i samlingen). Jag hade till och med en klasskompis som köpte skivor han inte tyckte om eller tänkte lyssna på bara för att det skulle göra hans samling av en viss typ av musik komplett.

På Wikipeida står det såhär om samlare: "En samlare är en person som samlar på något, antingen yrkesmässigt eller bara som hobby och fritidssysselsättning.
Man kan samla på nästan vad som helst, till exempel frimärken, samlarbilder, snäckor, stenar, veteranbilar, antikviteter, tavlor, konst, skivor, vin, böcker, bokmärken, kapsyler, etiketter, vykort, serietidningar, affischer, dockor, majblommor, leksaksbilar."


Jag saknar mitt typ av samlande i uppräkningen ovan. Dvs vi som samlar på pengar och inte saker, kanske lika mycket för att ha en så stor samling som möjligt som möjligheten att köpa något för pengarna.

11 comments:

  1. Anonymous12:01 PM

    hur många tänker på att man kan samla tusenlappar? Och när den samlingen är komplett så samlar man på miljoner.

    ReplyDelete
  2. Mycket bra skrivit.. tänk om jag med andra också kunde tänka så.. :)

    ReplyDelete
  3. Anonymous2:03 PM

    Jag tycker man ska se pengar mer som katter... om man har två och sköter dem rätt så kan man med tiden få hur många som helst, och ju fler man har destå lättare att få fler...

    ReplyDelete
  4. Anonymous3:13 PM

    bra inlägg.

    det är viktigt att utröna psykopatin bakom sparandet. det är inte många som reflekterar över vad som påverkar deras handlingar. önskar fler vore lika reflektiva som du!

    ReplyDelete
  5. Tjena Miljonären.

    Jag är liksom du driven till att spara , om än i en mildare form. Jag håller mig till både aktier , fonder och råvaror. Nu mer så sparar jag inte så mycket av min månadsinkomst , utan jag omplacerar vinster i nya förhoppningar. Ibland går det åt h-vete , ofta går det bra.

    I övrigt så spar jag för mina långsemestrar i Thailand där jag och frugan spenderat många månader per vinter de senaste åren. Hon är för övrigt Thai.
    Det jag funderat över i din blogg är över hur noga du planerat ditt tillbakadragande i ett varmare klimat?
    Du har ju en sambo , ska hon också leva på dina räntor , eller ska ni skaffa er ett göromål i det varmare landet?
    Vilket land funderar du över?
    Visumfrågan , hur löser du den?

    I mitt eget fall så kommer jag att dra mig undan svedala till Udon thani där vi för närvarande bygger oss ett hus ,men jag inser att jag måste kompletera mina besparingar. Kan tänka mig en mindre rörelse som får stå på min fru. Det här med arbetstillstånd är en jäkla djungel. Visum kan jag lösa genom ytterligare en del krångel. Fördelen är då giftermålet med en medborgare i Thailand.
    Det finns ju många varmare länder förstås ,men man kommer ju ändå aldrig ifrån myndigheternas lagar.

    Kanske Burma vore något för dig att blicka emot när du närmar dig 40. Då kanske dom öppnat upp landet.

    Vore det inte skönt att ha en mer konkret målsättning än just "ett varmare land"?

    Lycka till med sparandet och hoppas att börserna står emot dom tillfälliga svägningarna!

    /

    MangeUdon

    http://mangeudon.blogg.se

    ReplyDelete
  6. Anonymous8:44 PM

    Menge,

    vad tänker du arbeta med när du är i Thailand?

    Jag har hört att det är många svenskar som bygger hus därnere och sedan får det ekonomiskt svårt eftersom det inte är helt lätt att få jobb osv.

    ReplyDelete
  7. Har inte planerat så mycket kring mitt tillbakadragande. Målet är bara att ha den ekonomiska möjligheten att dra mig tillbaka vid 40. Kanske väljer jag att jobba vidare tills jag är 50. Så känner inte något större behov av att fundera på visum etc för tillfället.

    ReplyDelete
  8. Anonymous1:29 PM

    spara pengar är som att äta ett äpple, bajsa eller raka pungen. man kan aldrig ångra att man gjort det!

    ReplyDelete
  9. Anonymous4:55 PM

    Det är väl att spendera pengar som inte går att ångra (om man inte handlar på öppet köp :)

    Äpple kan man också ångra att man åt. Fingrarna i halsen så fixar det sig.

    /Anders

    ReplyDelete
  10. Anonymous4:56 PM

    Eller.. vad konstigt det blev i den kommentaren. Glöm det..

    ReplyDelete