4% regeln

Något som den inbitna ekonomibloggsläsaren säkert kommit i kontakt med flera gånger är den så kallade 4% regeln. För dig som inte är lika inbiten bygger den på att när dina årliga utgifter uppgår till 4% av ditt kapital (dvs du har ett kapital som uppgår till 25 gånger årsbehovet) kan du leva på pengarna resten av livet. Och dessutom höja omkostnaderna i takt med inflationen. Att pengarna räcker mer än 25 år och dessutom höjs med inflationen bygger givetvis på att man räknar med att få viss avkastning på pengarna.

Detta är ju egentligen ganska likt att man kan sluta jobba när utdelningarna täcker alla omkostnader, eftersom 4% direktavkastning är rätt normalt.

Den duktiga bloggaren Onkel Tom har gjort en ordentlig genomgång av detta bakåt i tiden. Läs inlägget här 

Har två tankar i detta ämne där det mesta redan är sagt och uträknat av betydligt vassare personer än mig.

1. Oavsett om man tror 3, 4 eller 5% är en rimlig årlig uttagskvot så tycker jag man ska värdera portföljens värde på en snitt av de senaste 12 månaderna. Stora nedgångar på börsen på minst 30% sker ofta utdraget under 2-3 års nedgång i rad. Och de sker nästan alltid från toppar som byggts upp snabbt med över 20% uppgång senaste året. Så att springa in till chefen och säga upp sig samma dag som portföljen utgör 25 gånger årsbehovet efter en rusning på börsen är riskabelt. Tänk årsskiftet 1999/2000 när börsen gått upp 60% under 1999.

4% uttag per år blir snabbt 8% uttag om börsen går ner 50%. Och då de största nedgångarna senaste 100 åren alla bestått av nedgångar som varat i 2-4 år så tär det mycket på kapitalet. Men som Onkel Tom visar så klarar man 4% även om man började vid ett illa valt tillfälle år 2000.

Att värdera portföljen på ett snitt de senaste 12 månaderna gör att värderingen blir mer lik att värdera den motsvarande 4% direktavkastning. Eftersom utdelningarna svängar mindre än aktiekursen.

2. Har man sparat ihop kapitalet som möjliggör tidig pensionering genom lönearbete i Sverige så har man under tiden som man sparat pengar jobbat ihop en hel del pengar till den allmänna pensionen. Jag utgår nämligen från att man bara räknar sina pengar utanför pensionssystemet när man pratar 4%. Många av oss har även tjänstepension där några tusenlappar i månaden sparas vid sidan om det kapital.

Det gör att man behöver inte behöver räkna med att kunna leva uteslutande på sitt egna kapital till döden. Vid 55 eller 60 kommer vi kunna börja plocka ut vissa delar av pensionen. Och även om pensionen blir lite svag för oss som bara jobbat kanske 15-20 år jämfört med de som jobbat 40 år så kommer det bli ett antal tusenlappar varje månad.

Själv tänker jag inte använda 4% regeln utan istället göra en uppskattning hur mycket pension jag kan plocka ut från 55. Sen ser jag hur mycket utdelning från aktier som jag aldrig säljer som jag behöver utöver denna pension. Från jobbslut vid 37 eller 38 år fram till 55 då jag inte har någon pension så räknar jag med att sälja fonder för att kompensera upp aktieutdelningarna. Fonderna kan vara helt förbrukade när jag kan börja plocka ut pension.

Det gör att jag räknar med att ha samma belopp från jobbslut till döden. Utdelningstillväxten bör mer än väl kompensera för inflationen.

Ex

Behov av pengar varje månad	20 000
Pensionsprognos från 55	5 000
Behov av pengar från utdelning	15 000
Behov av pengar från fonder
från jobbslut till 55	5 000

En annan närbesläktad tanke är hur man reagerar på stora börsnedgångar när man inte längre har ett kassaflöde från lön att stoppa in på börsen för att kompensera för nedgången, inte minst mentalt. Återkommer med tankar kring detta imorgon.