En utlandssemester varje år resten av livet i aktieutdelning, kunna sluta jobba vid 62 eller att kunna behålla dagens levnadsstandard även som pensionär. Eller tycker ni kanske det är klent att som mig satsa på 5-10 miljoner utan satsar stenhårt mot 100? Låt höra. Kanske skulle det vara intressant att någon av er får göra ett gästinlägg här på bloggen för att skapa lite bredd och ny inspiration för de som drivs av annat än mig.
Vi begränsar oss till någon form av ekonomiska mål men i övrigt är ordet fritt. Berätta gärna både utgångsläge, målsättning och hur ni gör för att nå målet. Låt kommentarerna flöda!
I första hand är målet att avkastningen ska räcka en resa per år till släkten i Japan. Efter det kan det bli att täcka normala levnadskostnader och till slut levnadskostnader + resa.
ReplyDeleteHalloj Miljonären!
ReplyDeleteDet här blir min första kommentar på din blogg faktiskt. Jag har följt dig några månader eller runt ett år nu samt läst din bok som jag verkligen gillade, ser fram emot 2an!
Mitt första ekonomiska mål var att bli miljonär innan 25, jag har dock korrigerat detta och siktar istället på att bli miljonär när jag är 25(dvs. innan jag fyller 26) efter att ha räknat lite noggrannare.
Pengarna vill jag använda till en kontantinsatt för en lägenhet och/eller fortsätta bygga på "pengamaskinen" för trevliga utdelningar varje år, som jag dock räknar med att återinvestera ett bra tag till.
Jag är just nu 23 år och på god väg till 24 :)
Jag har varit intresserad av ekonomi och aktier så länge jag kan minnas och sparade alltid undan mina studiebidrag och sommarjobbspengar på ett sparkonto med låg ränta. Men det var först för 2 år sedan(1a april 2016) som jag la min allra första order och kom igång med investerandet i aktier. Det har varit en kul resa hittils med framförallt uppgångar men även spännande korta fall i exempelvis brexit och dagen då Trump blev president.
Jag har jobbat senaste 2 åren som utvecklare. Mina största utgifter varje månad ligger på lägenhetshyran(som ändå är väldigt låg på 3500~ för en hyresrätt mitt i city) samt matkostnader.
Min sparkvot ligger mellan 60-70% (oftast 65~70%) vilket jag använder för att månadsspara i min aktieportfölj med 15-18 olika bolag.
Tack för att du fortsätter skriva på bloggen så ofta, har blivit en höjdpunkt för mig varje dag att gå in och kika ifall du skrivit något nytt!
Ha det bäst! =)
Börjar man hyfsat tidigt med egna investeringar, säg mitten 20 års åldern, så tycker jag det är vettigt att sätta ett tufft, högt men rimligt mål. Tänka att kan aktiestinsen så kan jag. Han hade inga superkrafter utan jordnära egenskaper som många andra också har. Så med andra ord - runt 100 msek är ett rimligt och bra långsiktigt mål
ReplyDeleteHej,
ReplyDeleteÄr 30 år och har ett aktiekapital på 2,5 Mkr. Har hållit på med fonder och aktier sedan 2008 och kommer fortsätta många år till. Har en sparkvot på ca 60%. Investeringsstrategin består till största del av Investor som jag sedan kompletterar med några andra innehav. Största innehavet förutom Investor är New wave som jag tycker är intressant på dessa nivåer :)
Målet är väl egentligen att ha ett aktiekapital på ca 5 Mkr innan man slutar jobba men har tyvärr fått problem med ryggen så får får se hur det går med det...
Tack för en trevlig blogg!
Mvh Oscar
Jag önskar att jag hade fått upp ögonen för sparande tidigare, men vid ca 36 års ålder började min resa. Jag gjorde till 40 det Miljonären gjorde innan 30. Nu är jag 44.
ReplyDeleteMålet har alltid varit total ekonomisk frihet, men för att inte bli nedstämd av att det tar lång tid är det inte så dumt att fundera på hur friheten kan öka under tiden. Så säger jag också till “vanliga människor”, som jag ofta pratar ekonomi med och självklart är ytterst skeptiska till att vara sparsam, med fluffiga mål som ekonomisk frihet. Samma människor verkar vara bekväma med att pensionssituationen kan vara ytters osäker, där de kan behöva jobba länge eller/och få en väldigt låg pension.
Att bara se till att spara så att du kan gå i pension i “normal” pensionsålder, typ 65, är också en typ av frihet. Andra typer av frihet nämnde Miljonären i tidigare inlägg, att man kan utnyttja möjligheter som uppkommer eller att man slipper känna sig instängd för att man är rädd att vara utan inkomst i några månader.
För oss är målet ca 10-12 miljoner investerat, som är den nivån då vi enligt 4%-regeln skulle kunna dra runt vår budget. Jag är dock hoppfull att vi kan gå tidigare än så och komplettera med sidoinkomster.
Känslomässigt har vi dock redan nu (vid knappt 6 miljoner) en otroligt mycket större frihet än när vi började. De första åren hade jag en situation som inte var hållbar, och jag ville bara spara för att komma ur det. Nu är jag nöjd och lycklig, men glad att vi sparar ordentligt samtidigt som vi lever livet.
Rent faktiskt har vi också använt oss en del av vår upplevda frihet, genom att kunna gå ner i arbetstid för att få kortare dagar på förskolan, plus att kunna vara hemma i över två år per barn i föräldraledighet. Viljan att bli helt fria är också mycket centrerad kring att finnas där för barnen under uppväxten.
En vanlig pappa över 30 år. 2 barn och fru. Började med aktier för knappt 2 år sedan. Har ett litet kapital men målet är att utdelningar ska kunna täcka en utlandsresa för familjen varje år. När barnen flyttar hemifrån då blir det andra mål.
ReplyDelete/Pappa betalar?
33 år, sparkvot 50-55% och avbetald lägenhet (småstad). Började investera för 4 år sedan och i fjol blev jag miljonär. Mina aktieutdelningar är runt 19k/år i dagsläget och ska upp till 25k. Efter det så blir det antagligen mer indexsparande. Målet med mitt sparandet är gå i pension tidigare än 65 år, helst 55 år. Vågar inte sätta för höga mål då jag älskar att resa/backpacka vilket är en dyr, men underbar, hobby.
ReplyDeleteJag harsparat och investerat sedan jag var 22 (2008) och har nog läst alla dina blogginlägg från start. Mitt första mål var då såklart att bli miljonär innan 30, vilket jag lyckades med, med lite marginal. Nu är jag närmare 2 miljoner än 1, och har inte längre något konkret långsiktigt mål. Jag planerar hur mycket jag ska spara varje månad och år, men det tar lite stopp där. Eller ok, det halvlångsiktiga målet har väl varit att köpa större (och dyrare...) boende, så räknar med att sätta nya mål efter det.
ReplyDeleteMen det känns svårt att ha sådär riktigt tydliga mål nu när jag har barn, sparande får inte kosta för mycket för dem, jag vill intr jobba på så mycket jag kan nu när de är så små, det är ett för högt pris för framtida frihet. Så någon form av luddigt mål är väl att kunna jobba deltid men ändå leva gott.
För att koppla till föregående inlägg om frihet, jag jobbar själv deltid nu och känner mig otroligt fri, jag vill ju faktiskt jobba, jag uppskattar utmaningarna, strukturen, att göra nytta vilket i mitt arbete är väldigt konkret. Och om inte annat så är det så härligt att gå hem från jobbet och veta att man ska vara ledig några dagar... så total frihet som mål är inte tillräckligt motiverande för mig då jag förmodligen skulle välja att jobba ändå. Jag skulle alltså såklart inte tacka nej till att vara ekonomiskt oberoende men i dagsläget är det inte det som motiverar mig.
Intressant att läsa alla andras mål, hoppas på många svar till inlägget!
Mellan 30-40 år, börjat från 0 kr och precis börjat spara, ca 40 % sparkvot, satsar på att kunna täcka mina normala levnadskostnader vid 50 års ålder = välja om jag ska jobba eller inte.
ReplyDeleteFörsöker hitta balansen mellan snabba belöningar nu och större uppskjutna belöningar om 15-20 år.
Din blogg har gett perspektiv på vad som går att göra när det gäller uppskjuten belöning. Inspiration till snabba belöningar nu är inte jättesvårt att hitta.
40 år, 3 mkr varav ca 2,5 mkr i dagsläget är placerat i fonder och aktier. Målsättningen är att allt på sikt ska in på börsen och att jag i de perioder jag tycker det är lämpligt ska kunna leva på avkastningen från det kapitalet. Jag säger inte och tror definitivt inte att jag dragit in min sista krona men just nu arbetar jag inte och har inte heller några andra inkomstkällor. Har hyfsat billiga intressen och saker som jag vill göra den närmaste tiden och räknar helt enkelt med att kunna ”hanka mig fram” på avkastningen av kapitalet.
ReplyDeleteVisar det sig att det inte går eller att något annat skulle förändras som gör att mina tankar kring det här förändras är jag inte orolig för att inte kunna hitta ett nytt jobb. Har lämnat en bransch men god arbetsmarknad och kan med all säkerhet gå tillbaka till något liknande där men tror att jag i den situationen skulle överväga även andra alternativ. Med mina kostnader, mitt mindset och förhoppningsvis en del av kapitalet bevarat behöver jag inte tjäna lika mycket som jag gjorde tidigare utan jag kan förhoppningsvis välja ett jobb lite mer med hjärtat eller dra igång något eget som ligger lite närmre mina egna värderingar. Ungefär så tänker jag. Hur tycker ni det här låter? Ställ gärna frågor.
Runt 30 nu och har som mål att konsekvent och över tid kunna spara 5000 kr/mån oavsett vad som händer t.ex. att första barnet nu är på väg. Har tidigare kunnat spara betydligt mer än så, men vill att målet först och främst skall vara hållbart.
ReplyDeleteDet bör i alla fall kunna innebära att jag kan välja hur mycket jag vill jobba vid 50 års ålder. Ska man tänka lite fluffigare kring målet så handlar det i grund och botten om att sluta köpa skit och investera pengarna istället. På så sätt så offrar jag noll lycka idag för en rikare framtid.
Hälsningar,
mrFIRE svenskafire.se
Samma ålder som miljonären och liknande resa.. dock boende i svensk mellanstad och barn i lägre skolåldern. Målbilden jag satte upp 2009-2010 var tidig pension 2018 - 2022.
ReplyDeleteHar nu byggt upp ett eget kapital på 6 mSEK där dock endel är bundet i huset, mindre lägenhet i Spanien och tjänstepension. Men i och med barnen och dess åtagande 10-12 år framöver, samt byte av jobb till förmodligen ett av världens bästa jobb, har gjort att jag lagt tidig pensions planerna på vänt.
Barnen till trots hade man kunna köra någon form av Farbror fri / Onkel Tom variant, men är tyvärr inget som lockar då jobbet är bättre än fritiden just nu (yes kanske lite tragiskt).
Planen då. Ja det blir med högsta sannolikhet att man kör på, har fått ordentlig fart på kassaflödet så ökar EK med ca 800 kSEK/år utan större ansträngning och väldigt låg risk 60/40 i övervikt mot räntor. Väntar läge på antingen börs eller inköp av hyresfastighet. Samt använda endel av kassaflödet för att uppleva och bygga minnen med familjen genom ett antal resor.
Om 5-7 år EK på 10-15 mSEK. Då finns två vägar att gå:
1. Lugna varianten med en större peng på börsen, kombinerat med villa i Spanien/Frankrike samt förmodligen huset kvar i SE och hyra ut dessa då man inte är på plats. Detta kombinerat med konsultverksamhet anpassad för att kunna skötas från var som helst.
2. Mer eller mindre likadan som ovan, förutom en mer uppskalad konsultversamhet samt en mer offensiv fastighetssatsning. Använda kapital och belåning för uppbyggnad av större verksamhet. Nackdelen är mer stress och förmodligen ingen större frihet. Fördelen är att ha något större att bygga på kombinerat något att brinna för.
Men vi får se, kanske blir påkörd av en buss i morgon=)
Hej, runt 40 och utomlandsboende Svensk. Jag och min fru har kommit en god väg när det gäller finansiellt sparande. Men 2 barn, samt att vi bor i en relativt «dyr» del av Europa, är vi ändock flera år ifrån att kunna leva på avkastning enbart.
ReplyDeleteVi har å andra sidan inte som mål att kunna sluta jobba, utan främst är det finansiell säkerhet vi är ute efter. Eller som Forrest Gump sa: ‘…saying we don’t have to worry about money no more. And I said, that’s good! One less thing.’ Ett annat mål är även att kunna göra oss självständiga i framtiden med säkerheten att en stor del av de fasta familjekostnaderna redan är täckta.
Vår nuvarande strategi är främst direktägande/köpande av aktier (Buy and Hold) men även hög armorteringstakt av bolån. All form av ‘köpande av kostnader’ är no-go (ex. Bil-leasing) – kan vi inte betala kontant har vi inte råd.
Har formulerat mitt slutmål på bloggen (http://utdelningssmalanningen.blogspot.com/p/blog-page.html):
ReplyDelete"Mitt långsiktiga mål är att skapa en portfölj med så stor direktavkastning att jag kan behålla en behaglig levnadsstandard även om jag tar ut en tidig pension genom att komplettera pension från det allmänna, tjänstepension och privat med en direktavkastning.
I praktiken innebär detta troligen att kunna sluta arbeta vid 55-57 års ålder (idag 48 år), då jag behöver pensionstillskott utöver utdelningarna för att klara mig.
34 år, sparat ordentligt sen jag började jobba efter studierna vid 26 års ålder. Ca 40 % sparkvot över tid.
ReplyDeleteNu ca 500k bundet i bostad, ca 1,5M värdepapper. Har småbarn och jobbar deltid, försöker hitta balansen mellan familjeliv, karriärambitioner och sparambitioner vilket inte är det lättaste. Pengapåsen ger dock bra flexibilitet och grundtrygghet för att få ihop det.
Utgångsläget är att jag tog ett sabbatsår började sen jobba halvtid för 6 år sedan. Målet är att sluta jobba helt innan 40 vilket känns som att det kommer fungera bra. Sabbatsåret var helt avgörande för mig för att inse vad som var viktigt i livet och jag är glad att det blivit som det blivit.
ReplyDeleteFrihetsmaskinen – Ekonomiskt fri om 3 år
42 år, 3 tonårsbarn, hus + sommarstuga värde ca: 6M (lån 2,7M).
ReplyDeleteHar ~2,3M placerat i aktier varav 2/3 i mestadels investmentbolag såsom Investor, Industrivärden, Latour. Resten av aktiekapitalet sitter i en KF där jag regelbundet fyller på med amerikanska + kanadensiska månadsutdelare. Får ut ca: 110K i utdelning årligen.
Frihet för mig skulle vara att kunna gå ned i arbetstid och få mer tid över till mina barn och fritidsaktiviteter och slippa känna att man måste jobba för att få mat på bordet.
Håller ~10% sparkvot, så jag inser att det är många år kvar till jag kan 'semi-pensionera' mig, men har som mål att kunna välja själv när (och med vad) jag vill jobba när jag fyller 55.
Kul hur du exekverat på din strategi, har till och från följt din blogg sen 2007:
ReplyDeleteJag är idag 25 år, målet är att ha min första miljon när jag är 30. Min 3:e när jag är 35 och min 10:e när jag är 40. Det är det enda som cirkulerar i mitt huvud, dag som natt. För tillfället är strategin så tråkig som hårt jobb, snålt leverne och månadssparande i fonder.
Liknande bakgrund som dig och bestämde också vid 25, samma mål som dig, miljon innan 30. Började också min karriär i Sthlm och bodde i förorten. Har alltid sett till att kunna spara, men har aldrig snålat. Haft tur att få bra löneutveckling, 30k i början, snabbt upp mot 45k. Köpte sportbil och reste och såg världen. Hade tur att få jobb utomlands med bostad betald, kunde spara ännu mer och nådde vid 29 miljonen, med god börsutveckling.
ReplyDeleteSen gick den andra och tredje miljonen väldigt fort, med fortsatt bra börs och stort sparande (40k per månad). Efter det har jag inte trott på börsen utan legat med mycket pengar på sparkonto, har givetvis tappat en heldel på detta. Tack vare hög lön har jag ändå sparat så jag nu vid 35 års ålder, ca 5.5 msek.
Bor idag utomlands, kan spara 60k per månad. Är påväg att gifta mig och frugan har över 200k per månad och äger tillgångar för 100 msek (nästan allt uppbundet i fastigheter). Så allt mitt sparande blev inte direkt särskilt nödvändigt när allt kom omkring. Hur som helst, vi lever ändå rätt normala liv och spenderar egentligen inte mer än någon annan.
Så mål för framtiden? Well det känns inte viktigt längre, men ifrån mitt eget sparkapital ska jag i alla fall bli dollarmiljonär innan 40, sen har jag inte direkt några ekonomiska mål längre. Sen får det nog bli en Ferrari..
Låter som att nästa steg blir att ni skapar en egen Bill och Melinda Gates foundation? ;) Grymt jobbat båda två!
DeleteRiktigt så bra går det inte, vi bor i en av världens dyraste städer, så en "schyst" lägenhet på 150 m^2 i ett bra läge går på runt 50 msek.
DeleteJag är 29 år och har möjlighet att via egna bolag frigöra ca 4,5-5 Mkr i privat kapital. Räknar med att ha möjlighet att gå i pension när jag fyller 30 men det kommer jag inte att göra. Däremot tackar jag redan nu nej till alla jobb som jag inte är intresserad av. Fortsättningsvis blir det endast roliga projekt och det känns jättebra.
ReplyDeleteÄr 31 år och bor tillsammans med min fru och 2 barn. Har en bostadsrätt värderad till 2,7 milj, med hälften belånad. Fick ta över ett sparande i aktier av mina föräldrar när jag fyllde 18 år på runt 40 tusen. Med åren växte intresset mer och mer. Ja började månadsspara i fonder samt köpa aktier i lite större klumpsummor. Lågprisfonder och investmentbolag har nog varit den bidragande orsaken till att nu portföljen har ett värde på 1,4 milj. Våran första lägenhet sålde vi med en vinst på närmare 700 000 t. Amorterar idag 1000 kr och sparar 3000 kr i fonder varje månad. Det som ligger oss närmast nu är att köpa hus och kunna landa för många är framöver. Sedan 3 år tillbaka har jag tagit ledigt större delen av sommarn och även några veckor vid jul. Det är den goaste känslan att man har en ekonomisk trygghet och känner att man kan ta ledigt utan att gå under. Att ha låga utgifter och tänka lite innan man köper på sig saker är nog grundreceptet. I framtiden tänker vi ha fortsatt längre ledighet än det vanliga 5 veckor semester och kunna gå ner i tid rejält efter 40 års ålder. Trevlig sommar !
ReplyDeleteJag började för 5-6 år sedan att bygga min portfölj från ingenting. Har idag kommit en bra bit på vägen till mitt mål och skulle kunna sluta spara varje månad och bara återinvestera utdelningen för att bygga vidare på pengamaskinen. Men ser ingen anledning att göra så eftersom sparandet är min hobby och jag kan göra allt jag vill och drömmer om trots att jag sparar ungefär halva lönen. Trivs bra på jobbet och inga planer på att sluta. Däremot så vill jag ha möjlighet att kunna vara hemma med eventuella barn i framtiden. Tiden är helt enkelt den friheten jag vill få ut av mitt sparande på sikt, jag och tjejen ska själva kunna bestämma hur mycket vi vill jobba!
ReplyDelete36 år. Arbetar som läkare och har efter 10 år i yrket runt 65' i grundlön. Det är en bra lön förstås, men det är helt nyligen i samband med uppnådd specialistkompetens som lönen kommit up på dessa nivåer. Läser sedan något år ett par ekonomibloggar och har börjat spara ganska rejält. Jag trivs bra på jobbet och är nöjd med närmsta cheferna - men de senaste åren ser jag en arbetsmiljö i fritt fall på kliniker omkring mig. Omorganisationer, underbemanning, neddragna vårdplatser, ökad meningslös administration och så vidare. Den dag arbetsmiljön går åt skogen genom en eller annan verklighetfrånvänd omorganisation även på min klinik vill jag ha de ekonomiska möjligheterna att säga upp mig och dra någon annanstans. Har inga större omkostnader och räknar med att iaf jobba deltid så jag tror passiva inkomster från kring 3 miljoner räcker långt. Har efter borträknade skulder kommit ungefär halvvägs dit.
ReplyDeleteJag fick upp ögonen för börsen sent 2011 då jag i samband med min första tjänstepension gick igenom mina finanser med en bankman och han sade: Men varför har du så mycket pengar på kontot?! Jag förstod inte riktigt frågan, jag trodde att han skällde ut mig för att jag sparade pengar! Men han syftade på börssparande förstås. Då var jag 25 med kanske 400k på fickan.
ReplyDeleteUtan vidare intresse så nåddes den första miljonen 2014, men det dröjer till 2017 tills jag, tack vare vissa podcasts, får ett brinnande intresse för min ekonomi. Och när jag stöter på din (och utdelningsseglarens) blogg så öppnas min ögon. Hela mitt liv hade jag trott att man endast kunde bli ekonomiskt oberoende genom att vinna på lotto. Men här var riktiga människor som med enkel matematik visade att det är möjligt.
Planen just nu är en 10-års resa till oberoende, att landa någonstans runt 6-10 miljoner. Miljon nummer två ser ut att komma i år och med en sparkvot på över 50% (och förhoppningsvis en stundande björnmarknad) så ser jag fram emot att gå all in och bli fri i slutändan. Men vad jag vill göra då har jag ingen aning om. Jag vet bara att jag kommer tacka mig själv för att alla möjligheter—inklusive pension—är på bordet.
Jag började spara hårt 2007 och denna månad gör jag min sista arbetsdag. Det känns bra!
ReplyDeleteJag är 20 år gammal och planerar att ha möjlighet till att gå i pension när jag är 40 år. Sparar cirka 70% av lönen i dagsläget men räknar med att kunna spara mindre under de kommande 3 åren då jag ska studera för att därefter kunna höja sparkvoten igen.
ReplyDeleteSparar främst i indexfonder :-)
Mitt mål med sparandet är att
ReplyDelete1. ha en ekonomisk trygghet erbjuda sig själv större valmöjligheter i livet.
2. På sikt kunna konsumera mera
3. Kunna jobba mindre
Jag har två mål med mitt sparande:
ReplyDelete1. Kunna sluta jobba vid 64. Om jag vill. (10 år dit)
2. Kunna spendera vintrarna på varmare breddgrader som pensionär. Om jag vill.
Är på god väg att uppfylla målen, om nu inte det närmaste decennier blir helt galet på börsen...
Jag ser att jag inte alls passar in bland dem som redan lämnat sina beskrivningar. Och just därför kommer här min.
ReplyDelete50+, deltidsarbetande städerska som aldrig har räknat sparkvoter, avkastningsprocent eller lusläst aktiemarknaden med lupp efter den bästa utdelaren.
Min "livsstil" har alltid varit sådan att jag bara har kunnat konstatera att nu blev det pengar över i slutet av månaden igen. Och aldrig haft någon hunger att bränna upp överskottet heller.
Har aldrig haft konsumtionslån. Har alltid köpt saker kontant. Jag tror jag köpte mina första aktier i mitten av 90-talet. Och den dagen mitt samboförhållande gick i kras ställde jag mig inte i bostadskö. Jag köpte en insatslägenhet kontant. (55000:- i mellanstor stad i mellansverige - gissar att jag skulle få cirka 400000:- i handen efter reavinstskatt om jag sålde den idag).
Och där någonstans tror jag anledningen finns att jag ser till att ha en, som jag kallar den, ordentlig "krockkudde" på banken. En del kallar det buffert, andra fuck-off-pengar.
Krockkudden ger mig frihet, trygghet och valmöjligheter. Min krockkudde är inte så stor. Ger ungefär 10 000:- i utdelningar om året. Kommer inte att kunna gå i pension i förtid. Men det är praktiskt att ha den. När jag för några år sedan blev allvarligt sjuk (hjärnhinnetumör) rullade ekonomin på nästan som vanligt trots sjukskrivning.
Dock ändrade det min inställning till tid. Det är därför jag idag arbetar deltid. För att leva mitt liv idag. För hur mycket man än planerar sitt liv så vet man inte vad som händer imorgon.
Mvh Lisia
Stark historia, tack för att du delar med dig!
DeleteJag tror att vi i "spararkollektivet" behöver höra lite mer sånt för att få/behålla perspektivet.
Det gläder mig att du tycker att det är värt att spara, även om det inte blir några 50%-iga sparkvoter och pension innan 40.
Mitt mål är att kunna sluta arbeta efter 55 om jag vill, vilket är om 9 år. Då ska portföljen ge en sådan avkastning i form av utdelning att jag inte behöver göra något direkt avkall på min nuvarande livsstil.
ReplyDeleteNu 45år och började runt år 2000 lägga undan nån tusing per månad i fonder. Målet var en sommarstuga. Blev ingen stuga utan ökade istället sparandet lite grann runt 2006 utan något egentligt mål. Kan väl säga att mitt arbete var lite osäkert och ville känna trygghet så sparandet rullade bara på och jobbet behöll jag. År 2014 behövde jag 100 tusen relativt snabbt och toksparade. Insåg att jag inte offrade något utan mycket av det jag tidigare spenderat pengar på gav inte någon extra lycka. Därefter har jag fortsatt mitt sparande och lägger nu undan 33% varje månad av min lön (köper vanligtvis aktier). Har just nu 1,8 miljoner i fonder och aktier. Har en hög pengar i tjänstepension som jag inte tänker så mycket på. Inga lån. Mitt mål är att fortsätta spara med en liten ökad växel för att se vart jag står när jag fyller 50 om 5år. Känslan att veta att jag kan dra ner på arbetet är underbart. Kommer absolut inte jobba till 65 eller vad det nu är för ålder som gäller och behöver inte spara någon pengamaskin till mina arvingar (jag kommer istället lära upp mina 2 barn hur man gör och sedan är det deras val att bestämma hur de vill göra med denna fantastiska möjlighet). Inser att jag är ganska tråkig och att det är tryggheten som är målet för mig. Tryggheten att ha möjlighet att göra egna val och inte vara beroende av tex en arbetsgivare. Funderar inte så mycket över ngn krasch. Det går upp och ner och det som kan hända är att jag inte helt kan sluta jobba när jag önskar. Känner ändå att jag har en otroligt bra grund att stå på. Vilket jag inser många runt omkring mig inte har./Kvinna 45
ReplyDeleteIntressant fråga och många intressanta svar!
ReplyDeleteJag har inget direkt mål med mitt sparande, jag har jobb jag gillar och satsar på att bli bra på det jag gör, så jag kommer förmodligen aldrig ha problem att få jobb, oavsett vilket land jag vill bo i. Att ha ett kapital som ger avkastning ger dock friheter som att kunna jobba hur mycket eller lite man vill.
Det beror ju också på vart i livet man är, jag vill gärna ha barn i framtiden och då vore det kul om det går att dra ner på arbetstid för att ha tid för både hobbies och familj utanför jobbet, och inte bara jobb och familj.
Att ha en stor buffert lämnar också möjlighet att ta sabbatsår från jobbet med mera.
Jag är 53 år och rejält less på mitt jobb inklusive själva yrket så jag har ingen lust att byta jobb inom samma yrke heller. Gick i väggen i höstas och var sjukskriven ett tag, googlade runt på "hur mycket pengar behöver man för att sluta jobba", ramlade in på diverse bloggar och läste några böcker, bl.a. Marcus Hernhags bok om aktieutdelningar. Det sa verkligen klick, det passade mig precis! Jag fick en ny hobby som ger mig hopp om framtiden och nu har jag en utdelningsbombmatta som ger mig i snitt ca halva min nettolön varje månad. (Ska tillägga att jag redan hade ett hyfsat belopp i fonder som jag efter hand flyttar till aktier, samt utökade bolånet lite från en väldigt låg nivå vi haft tidigare.) Sparar nu allt jag får över, har skippat köpeluncher och köpelatte och i princip infört köpstopp på kläder åt mig själv eftersom jag redan har för mycket. Målet är att säga upp mig och sluta jobba så snart jag bara kan, inom några få år, när jag får tillräckligt mycket utdelningar. Har bara inte bestämt än vad som är tillräckligt mycket för att våga ta steget.
ReplyDeleteHej! Kul inlägg. Har läst bloggen i 10+ år och har nog faktiskt aldrig postat.
ReplyDeleteJag fyller 30 om något år och har alltid varit intresserad av börs och företagande. Däremot har studietiden medfört att det riktiga sparandet dröjde fram tills 4-5 år sedan när jag entrade arbetslivet på riktigt.
Nåja, jag har som sagt alltid gillat sparande, och vi pratade aktier hemma när jag växte upp. Mitt intresse för börsen är dock överlägsten störst i släkten, så det har jag väl skapat mig dels genom min utbildning men framförallt av nyfikenheten av att vilja veta mer om företag och företagande.
Det har lett till att jag idag har ett mål spikat om att kunna gå i pension vid 55 års ålder, utan att egentligen välja bort så värst många saker på vägen dit. Jag kommer fortsätta bjuda över vänner och bekanta på stormiddagar hemma på trädgården, åka på semestrar och köpa en 3-4 år begangnad bil med jämna mellanrum.
Efter tur med tidigare bostadsköp, och en sund privatekonomi och relativt snabb karriärsutveckling där jag idag redan tjänar ca 600 000 kr om året och bor i en mellanstor stad (ca 100k invånare), har vi lyckats skrapa ihop en bra grund. Har senaste 4-5 åren haft en sparkvot om ca 50%, både jag och min sambo. Vi har ett nyköpt hus med ca 1,1 MSEK kontantinsats, därtill en aktiedepå om idag 230 000 kr, cash på 410 000 kr och två bilar som kan säljas för minst 230 000 kr. Detta efter kanske 100 000 kr spenderat på inredning, och andra inköp till hus och trädgård.
För en person som har jobbat väldigt nära aktiemarknaden och är väldigt aktieintresserad så kan man tycka att vi har på tok för lite allokering mot börsen. Och jag tycker själv att konsumtionen är på tog för hög. Men kombinationen av att precis ha fått barn och att börsen är dyr, gör att jag gärna håller ned större akiteköp. En större del av cashen är även öronmärkta till huset, där vi kommande 10 åren kommer vilja göra några större renoveringar. Om tillfälle ges med en väsentlig nedgång på börsen så kan jag tänka mig att gå in med 100 000 kr till, men fram till dess så köper jag istället löpande för 6000 kr just nu. Jag har trots relatvit ung ålder lärt mig att se långsiktigheten på börsen, men också inse att den inte alltid kommer vara lika bull som den varit under min aktiva tid, de senaste 5 åren. Så med tanke på att jag behöver pengarna på relativt kort sikt, delar inom 2-5 år, låter jag de ligga och vila i säkerhet.
Har turen att ha en relativt ekonomiskt och sparintresserad sambo, så när föräldraledighetstiden är förbi om 3-5 år, är vi överens om att utav den ökade inkomsten kommer minst 5k läggas på börsen. Idagsläget sparar vi 6k börs, 5k amortering och 5k buffert/framtida konsumtion. Om ovan plan fungerar på lång sikt så estimerar jag att vi kommer ha en gemensam portfölj om ca 7 MSEK, ett fint hus med låg belåning och en hel del cash när jag fyller 55 år. Det är vårt mål.
Så för att sammanfatta är jag en läsare som delar ditt aktieintresse helt och hållet, som delar ditt intresse för sparande till viss del men som mer delar drömmen om frihet mest. Tyvärr är jag dock en läsare som lockas av konsumtionen för mycket för att göra mig själv till rik på annat än ett 25 års intervall. Detta till trots är det nästan ingen av mina vänner som sparar mer än mig - vilket säger mycket om gemeneman. Däremot skulle konsumtionen aldrig kunna ta över sparandet mer än det gör idag, så oavsett vad som händer så kommer portföljen alltid få sitt. Däremot försöker jag faktiskt styra vår konsumtion så mycket det går åt nöje och att njuta och må bra, så stora delar av våra pengar lägger vi på resor, bjuda vänner på middagar, gå på bio eller till vettig utrustning för att cykla, åka skidor eller vandra.
Tack miljonären för att du hjälper mig att få motivation till att trots allt välja bort konsumtionen ibland, och för att hjälpa mig att inse vad som faktiskt betyder något. Framtidens kommande tillfredställelser övervinner smärtan av att välja bort något idag.
Man kan nästan kalla mig miljonär innan 30, och förhoppningsvis är jag i princip ekonomisk fri vid 55.
// Gretzky
Snart 30!
ReplyDeleteAlltid tyckt om att spara, vilket är totala motsatsen mot resterande i min familj.
Mitt mål var att börja spara till insatsen till ett hus.
Det målet ser lite annorlunda ut idag efter ett uppsving i inkomst och karriär.
Jag flyttade utomlands för ca ett år sedan och jag trivs väldigt bra, jag skulle väldigt gärna flytta vidare till ett något varmare land och målet idag är att när jag flyttar om ett par år så ska jag kunna betala den största delen av mitt nya boende kontant eftersom det värsta jag vet är att låna pengar.
Jag tycker om mitt jobb väldigt mycket och jag såg så sent som idag att pensionen från jobbet ser ut att ticka på bra.
Mitt sparande idag är ca 55% av min lön + eventuell bonus.
Med min frihet vill jag kunna vakna när jag vill på morgonen, ta det lugnt och spela golf/cykla när och vart jag vill.
/Mr W
Jag jämför min avkastning (4% uttag från fonder + aktieutdelning) med levnadskostnader. Ut får jag hur mycket extra semester jag skulle kunna ta ut per år. I nuläget är det ~6 veckor.
ReplyDeleteJust nu trivs jag med situationen och månadssparar för att bygga SemesterMaskinen starkare. Vid 12 månaders extra semester har jag fått permanent semester =) Jag vet inte hur livet kommer utvecklas men känner mig trygg med att den dagen jag känner för det kan jag börja njuta av min SemesterMaskin och ta ut så mycket extra semester jag då har uppnått. Jag skulle även kunna ta paus i byggandet av SemesterMaskinen för att njuta av extra semester det året, sen fortsätta bygget igen.
Det jag gillar med din blogg är att du sticker ut från övriga bloggare, kalla det extremt, men det ger fler perspektiv på saker och hur livet kan levas. Det utmanar ens egna tankar med friska fläktar, tack för det!
Sparat 5000 kr/mån sedan jag var 24 år, (innan 500 kr/mån). Fyller 34 i år. 4 barn, varav de tre äldsta i majblommeålder. Fru som jobbar. Allt flyter på. Fortsätter med 5000 kr/mån, har redan gett 3 Mkr varav 50 % aktier och 50 % indexfonder. Övrig pension ca 2 Mkr. Hus - lån - CSN ca 0,5 Mkr. Jobbar väl ca 5 år till sen får jag se. Bor i en liten ort med låga huspriser, därför jag sparar 5000 kr/mån (eftersom huspriserna inte ökar här men att man bor för halva räntekostnaden). Tror jag fortsätter jobba eftersom jag vill föregå med gott exempel mot mina barn och bidra till detta land. Det värsta som kan hända är väl att jag landar på 20 Mkr vid 55 istället för 8 mkr före 40... :)
ReplyDeleteNärmar mig 40, gift och har barn, relativt goda löner. Största delen av egna kapitalet bundet i bostad. Sparkvot ca 30-40%. Amorterat ambitiöst till för ca 3 år sedan då vi nådde önskad belåningsgrad. Investerar sedan dess i breda indexfonder och del räntor/alternativa investeringar (80-20). Passerat första miljonen och på väg mot nummer två
ReplyDeleteHar sedan nåt år tillbaka formulerat vår mål så här;
Målet med sparande och investeringar är att skapa trygghet genom att minimera konsekvenser vid arbetslöshet och sjukdom samt möjligöra framtida val av sysselsättning frikopplat från ekonomisk ersättning. Sådana val kan tex vara eget företagande, självald tidig pensionering eller deltidsanställning. Vi vill uppnå en situation där de passiva inkomsterna täcker en bekväm kostnadsnivå i oändlig tid.
En bekväm kostnadsnivå efter skatt för familjen är ca 40.000 kr per mån, motsvarande ca 10,5 Prisbasbelopp per år. Strikt tillämpning av 4%-regeln gör att detta skulle motsvarar ett kapitalmål om 12 MSEK eller ca 264 Pbb.
Nu en fråga till er alla därute hur ni ser på bolån och 4% regeln. ?
Jag är själv väldigt restriktiv och använder utgångspunkten i kalkylen (portföljens värde – bolån).
Men sen vill jag också bo kvar även den dag jag bara ska leva av avkastningen.
Annars om man räknar portföljens värde utan hänsyn till bolån är det ju rätt fort gjort, att med dagens låga räntor, maxa belåningen och på så sätt nå sitt kapitalmål. Men risken ökar ju vesäntligt med sådan hävstångsstrategi. Hur tänker ni andra kring detta?
Du kan ju absolut maxa belåningen och få ett större arbetande kapital. Bara du tar höjd i beräknade kostnadsnivån för räntor på rimliga nivåer. Nu vet jag inte vilken belåningsgrad eller värde på huset ni har, men upp till rimliga nivåer så är det ju det smartaste att göra. Inte ens bloggaren här har ju amorterat ner hela sitt bolån.
DeleteSnart 30. Började spara i aktier och fonder för ca 1,5 år. Får ständigt höra att börsen kommer krascha eller att jag missade guld åren efter finanskrisen. Ingen mening att sura över det, så jag sparar utan undantag 6000kr i aktier varje månad. Samt amortering på bostaden som är värderad 700 000 kr mer än lånet. Har 130 000 aktie/fonder samt 800 lax kontant som väntar på att skjutas in i ett boende utomlands. Dels för att kunna hänga mycket där själv men även att hyra ut via airbnb. Inga pengar kommer från arv eller dylikt utan bara smarta investeringar och hårt jävla jobb. Långsiktiga målet är att kunna jobba deltid från typ 50 års ålder fram till kanske 60 för att sedan njuta utomlands.
ReplyDeleteJag gillar din blogg och hoppas den kan inspirera unga människor samt även mitt barn när det blir något äldre. Är 43 år, utlandssvensk och entreprenör. När jag var ung satte jag upp som mål att ha 1 miljon vid 30 år, 10 miljoner vid 40 år, och 100 miljoner vid 50 år. Miljonen kom vid 31 ungefär, 10 miljoner vid 42, och med lite tur så kanske 100 miljoner kommer vid 55. Dock är jag inte lika sugen på att jaga 100 miljoners målet nu längre när jag är äldre. Har fått andra värden, så vi får väl se om jag når dit eller inte. Känner igen mig i Chansar Mest, och kommer inte sluta med det jag gör förrän jag har 40 miljoner i tillgångar.
ReplyDeleteFått ett investmentbolag av svärfar innehållande 8 miljoner i cash, de fick mycket pengar efter en lyckad affär som de inte visste vad de skulle göra med så de gjorde ett AB och gav det till sin dotter (min fru) och mig i present. Tappade verkligen hakan när det berättade detta för oss att vi skulle få detta. Så pensionen är verkligen tryggad. Har satt in det mesta på fonder och aktier en del ligger på konto för säkerhet vill inte riskera allt om det vill sig illa. Verkligen en förmån detta och verkligen lite bortskämd fru man har. Är 48 och har som plan att möjligtvis vid 55 sluta jobba och ta utdelning från bolaget resten av livet om mina investeringar vill sig väl. Min fru (44)kommer att troligtvis att fortsätta jobba fast bara på halvtid för hon trivs med det hon gör.
ReplyDelete34 år. Sparar ca 5k per månad. Saldo på ISKen drygt 6Mkr just nu. Satsar på att köra vidare till 45 och sedan trappa ner.
ReplyDeleteLite tråkigt att jag blev censurerad igår, mitt inlägg blev inte publicerat. Vad säger det om bloggen och personen bakom densamma?
ReplyDeleteNåväl, nytt försök. Är runt de femtio och har fram till nu uteslutande investerat i smallcaps. Ingen belåning. Nådde nyligen ~60 msek och nu börjar jag lägga mig likvid samt diversierar mig delvis i hard assets såsom fastigheter. När större "krasch" kommer så är det dags att gå in i large caps. 100 msek om 3-4 år?
Lägger undan pengar i fonder varje månad.
Delete3 olika sparande utan några specifika mål (tycker mest att det är kul)
1 sparande där jag lägger undan en summa pengar varje månad fram till jag fyller 40 år (är cirka 30 idag) som jag ska kunna nyttja till vad jag än känner för när jag fyller 40. På så vis slipper jag förhoppningsvis känna lika mycket åldersnoja:)
Lägger inte undan pengar till min framtida pension dels pga att jag är för bekväm med att leva upp större delen av min inkomst idag men även för att jag har en hel del problem med min hälsa och sannolikheten att jag lever när jag ska gå i pension (förmodligen vid 70 år) är låg, även om man kan hoppas. Dessutom skulle jag bli för rastlös och har för mycket behov av det sociala som jag får på jobbet för att pensionera mig tidigare. Jag är ännu ung och kanske får ett annat tänk i framtiden, kanske sparar för att kunna gå ner i tid i framtiden. Vem vet.. men idag har jag inte såna mål.
/T
Jag har givetvis inte censurerat någon kommentar.
DeleteOK Miljonaren, i så fall ber jag om ursäkt. Måste varit fall på eget grepp då, kanske jag gjorde fel när jag publicerade kommentaren. No harm, no foul.
DeleteSparade halva lönen direkt efter studenten. Kom fort upp i en för mig då hög summa(250 000) och tänkte då plugga utan att ta lån. När jag påbörjade mina stidier så insåg jag att räntan på csn var lägre än sparkontots ränta så jag tog lånet ändå. Sedan dess har jag alltid haft mer pengar än jag behöver. Har köpt och sålt bostadsrätt, fått ett mindre arv, och jobbat. Är 26 nu, 5års studier klart om 1 år eget kapital 750000 varav csnlån är ca 250 000. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på med pengarna.. trivs bra som det är nu, så sparar mest för att det kan väl kanske va bra sen. Jag har redan gått ner i arbetstid och sparkrav på mig själv -då jag redan känner mig trygg i att pengar inte är/kommer bli ett problem.
ReplyDelete37år, gift med 3barn. Bygger just nu hus och har knuffat in det mesta i projektet. Villan kommer vara värd 5msek med en belåningsgrad på ca 60%. 450k i en portfölj med stabila utdelare.
ReplyDeleteMålsättning är att kunna gå i pension när JAG vill. Just nu sparas det inget utan allt som blir över går till bygget.
Jag är 30+ och sparar ca 30-40% av lönen med amortering. Har inte varit aktiv så länge men har bestämt mig för att hitta en balans i livet även över tid när det gäller, hälsa, ekonomi och fritid. Då jag har en kropp med kroniska sjukdomar och smärta så vet jag att jag inte kommer hålla för ett helt arbetsliv på heltid och jag måste hitta alternativ. Då jag dessutom har nära släkt som har dött väldigt mycket förtid i aggressiv cancer och jag vet att jag högst troligen bär på den j¤#""a genen så är mitt kapital även en möjlighet att kunna lägga pengar på behandling utomlands om den kommer på besök.
ReplyDeleteDet är kanske en lite annorlunda motivation till de ovan, men om nu kroppen kommer orka hålla ut så kan det ju bli så att jag till slut har ett kapital som ger mig friheten att syssla med det jag behagar göra för stunden.
Mitt sparande är inte högre än 30-40% då jag även har häst och stall (en helt annan typ av pengamaskin...), men att ta bort detta skulle göra mitt nuvarande liv mer eller mindre värdelöst och med ev max 20 år kvar att leva så känns ju det dumt :)Jag tycker att jag har hittat en ganska bra balans där jag kan leva ett liv jag trivs med helt ok idag och även har pengar att spara till imorgon. Att öka på mitt sparande skulle vara trevligt, men det kommer i så fall att ske genom andra sidoinkomster.
Jag har sparat sedan 25-årsåldern. Till en början bara 400 kr/månad under studietiden men sedan mer och mer. Idag är jag 45 år. Fru och 2 barn som går i låg och mellan-stadiet. Vi bor i ett hus i stadens bättre (bästa enligt många) område som är värderat till ca 8,5 - 9 miljoner. Belåningsgrad ca 45%.
ReplyDeletePortföljen är idag på ca 5,3 miljoner fördelad på fonder ca 1,25 miljoner, 1,7 miljoner i kontanta medel och resten i mestadels utdelande aktier. De 1,7 miljonerna i kontanter skall dels gå till renoveringar och en del till amortering men en stor del håller på att flyttas över till fonder och aktier.
Nettolöner uppgår till ca 75 000 i månaden om jag inte räknar med mina bonusar. Vi lägger undan ca 35 000 i månaden för fond och aktie-köp, amorteringar samt kortsiktigt sparande till renoveringar, resor, kommande bilbyte med mera.
I motsats till många andra här har vi inget direkt sparmål. Vi unnar oss mycket i nuet. God mat bjuder vi gärna släkt och vänner på. Vi åker kors och tvärs på helgerna för att hälsa på vänner och passar samtidigt på att göra någon familjeaktivitet med hotellövernattning, inträden med mera. Vi prioriterar också vårt boende högt med renoveringar och inredning. Kvalitetsmöbler och konst lägger vi också en del pengar på.
Anledningen till att vi försöker njuta av livet här och nu är att min fru blev sjuk för några år sedan och krasst sett så är hennes dagar räknade. Hon kan fortfarande jobba 100%, men hennes diagnos gör att vi vill passa på att hinna göra saker tillsammans i familjen. Samtidigt vill vi inte gå "bananas" och spendera alla pengar vi drar in utan spara undan så att vi klarar av att leva ett ekonomiskt tryggt liv när hon inte längre klarar att jobba heltid längre.
Det känns helt otroligt att man som arbetargrabb ges möjlighet att studera och få möjlighet till bra jobb med god lön. Min fru har gjort en liknande resa dock med lite bättre utbildade föräldrar. Studielånen har vi båda betalt tillbaka då våra löner har varit bra. Och nu sitter man med åtskilliga miljoner i olika tillgångar. Om vi ville, skulle vi förmodligen klara oss bra redan nu om vi sålde huset och köpte något billigare på landet och levde på avkastningen. Men det vill vi inte.
/R, originalet
Hej och tack för bra & läsvärd blogg!
ReplyDeleteHar för närvarande ca 140k i aktier och fonder(så början av sparkarriären när man ser andra kommentarer här:) ).
Är 26 år och jobbat ca 1,5 år som managementkonsult, försökte spara 10k i månaden men har gått ner till ca 6-7k per månad som går direkt in i aktier samt fonder med låg avgift.
Skulle definitivt kunna spara mer, men en hyfsad bostadsrätt, en gammal bil samt flickvän tar en del av kakan (dock bra saker jag nog inte skulle kunna klara mig utan, utan att tumma på livskvalitén jag ändå värdesätter högt).
Målet är att (1) Kunna känna en säkerhet att man har så man klarar sig och kunna leva ett liv utan att vara rädd för oförutsedda utgifter etc. som förstör livsglädjen, (2) Ha en extra inkomstkälla som potentiellt kan bli mitt jobb i framtiden då jag spenderar mkt tid gällande investeringar och dylikt (även i jobbet).
Har inget egentligt tidsmål när jag vill uppnå saker, men förstått nyttan med compounding interest och tänker fortsätta med 6-7k/mån och förhoppningsvis höja det efterhand och se vart det leder. Försöker även undvika förhoppningsbolag (bränt mig lite i tidig sparkarriär när man letade raketer...), så kör 1/3 fonder 1/3 stabila utdelningsaktier och 1/3 tillväxtbolag.
Lycka till alla därute och hoppas ni uppnår era mål!
/S
Har väl mest några utdelningsmål halvt formulerade i skallen. Jag vill försöka nå 30 papp i månaden minst varje månad i erhållen utdelning. Portföljen bör ligga runt 10-12 miljoner i totalt värde för att nå dit gissningsvis så det är en bit kvar men jag har ingen brådska.
ReplyDelete29 år och bor utomlands för tillfället med svensk lön och traktamente vilket ger cirka 50000 netto i månaden. Sen jag flyttade utomlands för snart två år sedan tog sparandet fart. Försöker spara undan en del varje månad, cirka 30000 / månad är målet men det nås inte alltid. Jag gillar både prylar och resor och unnar mig det kanske lite för ofta. Har för tillfället cirka 500k i aktier och 180k på sparkonto. Insåg för cirka ett år sedan att jag kunde bli miljonär innan 30 men valde att fortsätta unna mig då jag inte ville ge avkall på chansen att resa innan eventuell familj.
ReplyDeleteMålet med sparandet fluktuerar mellan att kunna sluta jobba tidigt (mest när jobbet är tufft) eller för att ha en start på större rikedom (startkapital eller buffert för eget företagande), har en önskan om att kunna bli riktigt rik en dag.
Tack för en intressant blogg!
36 år, gift med 2 barn Har hus och fritidshus som idag värderas till ca 6 mkr tillsammans med en belåning på dryga 2 mkr. Har nyligen börjat spara mer i fonder (sålt och renoverat och liknande förut) för att bygga kapital på längre sikt. Har även börjat bygga en mindre utdelningsportfölj. Spar idag minst 3 tkr i fonder, 1 tkr i aktier och dryga 2 tkr i amortering. Hoppas på att börsen ska gå ner en del så jag kan lassa min mer pengar där. Har just nu ca 100 tkr i fonder, 10 tkr utdelningsaktier och 350 tkr i likvida medel. Äger även aktier i familjeföretag som ger en utdelning på ca 300-700 tkr/år, dessa pengar jag tänkt lassa in på utdelningsaktier framöver. Vanliga lönen (50 tkr/mån + 25 tkr/mån för frun) går åt för att leva livet eller vad man ska kalla det. Har även ambitionen om att köpa på mig lite skog framöver.
ReplyDeleteSparandet är tänkt ge ekonomisk frihet att kunna sluta jobba om familjeföretaget går åt skogen samt ge mina barn en trygg ekonomisk framtid. Mål utan att ha tänkt så mycket är 2-3 mkr i fonder, 7-8 mkr i utdelningsaktier, skog för några miljoner samt skuldfri. Ska tilläggas att jag har föräldrar som äger betydligt mer i familjeföretaget så sannolikt kommer det trilla in åtskilligt med pengar därifrån i framtiden (både arv och förskott av arv).
36 år man och fick upp ögonen för sparande runt 27 års ålder.
ReplyDeleteInnan dess levde jag verkligen inte "mitt liv" utan drogs med på alla möjliga saker som kostade pengar vilket iofs var kul då när man var ung (läs vara ute på krogen/klubb varje helg, resa x antal gånger varje år osv).
Hände en del mindre roliga saker rent yrkesmässigt runt perioden 29 år vilket gjorde att jag var tvungen att leva på det dåvarande sparande kapitalet (200K) ett tag. Hade då fasta kostnader på ca 5000 kr varje månad (exklusive mat), som jag ungefär haft sen jag flyttade hemifrån runt 22 år.
Nuvarande situation är att jag är sambo och flyttade till en större lägenhet för lite mer än 2 år sen. 1,5 miljoner är bundet i nuvarande bostad, och jag har ca 350k investerat i indexfonder i Avanza. Bytte nyligen jobb och fick upp den fasta bruttolönen med nästan 30% (!) Så den uppgår nu till 46 500 kr/mån (blir ca 33 000 kr netto) Fasta kostnader med mat inräknat ca 7000 kr/månad, och sparkvoten är satt till 50% per månad vilket jag hållt i snart 2 år. Det som inte spenderas på "nöje" sätts i slutet av året in på Avanza och investeras.
Planen är att kunna välja hur jag vill spendera min tid år 2023.
Då har jag jobbat heltid i 20 år, och tycker det räcker. Exakt vad mitt dåvarande totala investerande kapital kommer vara är svårt att säga, men räknar med minst 3 miljoner. Kalkylen bygger på att jag och min sambo downsizar rent bostadsmässigt och att jag kan investera hälften av insatsen som är fastlåst i nuvarande bostad, dvs ca 750 000 kr.
Invandrare
ReplyDeleteHej!
Jag är 32 årig man,som kom till Sverige 2010, för 4 år sedan hade jag -40k på konto (bilköp) för 3 år sedan börjat spara och investera i aktier och fonder tack vare finans poddar etc .nu är jag miljoner sedan februari och målet är 1M$ sp fort detnbara går ;) tack förbindperationen!!
Väldigt roligt att läsa om alla planer och drömmar! Jag blir inspirerad!
ReplyDeleteJag har varit intresserad av aktier och pengar så länge jag kan minnas. Sparandet har gått i vågor men sedan examen varit konstant och jag kan inte se att det intresset kommer avta.
Jag och min sambo är 33 resp 35 år gamla. Vi tjänar idag tillsammans ca 60000 kr/mån efter skatt och lönerna kommer öka mer än den normala löneinflationen framöver. Efter att ha sparat till insatts till lägenhet har vi satsat rejält på långsiktiga investeringar sedan drygt ett år. Vi har ett barn på snart 3 år och kommer snart få påökning.
Sparkvoten är idag 45% men den kommer sjunka till kanske 20-30% kommande som dyrare boende och äldre barn. har idag cirka miljonen investerat.
Ett "problem" jag har är att mitt jobb är väldigt roligt och intressant. Jag kan inte se mig som pensionär över överskådlig tid, även om jag på ett plan skulle vilja ha en så tydlig målbild.
Mitt mer diffusa mål är att jobba cirka 50 % med lönearbete och 50 % med "något annat" om 5-10 år. Ekonomisk har jag målbilden att ha 10 miljoner i aktier/fonder - det känns som det är den nya "miljonären" och det räknar jag med att vi har tillsammans i familjen om 10-20 år, utöver boende, pension osv.
Har ingen fixerad målbild förutom att jag vill fortsätta med mitt nuvarande jobb fast på deltid. Tänker att det friheten att bygga upp en familjeförmögenhet kommer gynna mig, och mina barn och barnbarn så att vi kan ägna oss åt saker och arbeten som vi själva vill.
Hej!
ReplyDeleteMin utmaning.
Älskar mitt jobb och har inga planer på att sluta jobba. Pengar är dock ett medel för att kunna förverkliga drömmar. Ofta behövs rätt mycket pengar för att göra större drömmar till en verklighet.
Bakgrund, jag är runt 50, lever i en mellanstor stad och bor i en bostadsrätt, har ett ganska välavlönat jobb, har en dyr hobby i form av ett stort bilintresse och vill även kunna spara pengar för att fortsätta ha möjligheten att unna mig äventyr.
Blev mer intresserad av sparande runt millennieskiftet och satte upp sparplaner och mål i många former. Tror att nyckeln i min berättelse är just den att för att nå möjligheten till det man önskar är att skapa ett mål, gör en plan, inskaffa kunskap och genomföra planen är vägen till målet.
För mig betyder det inga lån på bostad eller på den lyxigare vardags-bil eller på min superbil samt runt en miljon i monetära tillgångar.
Men jag är ödmjuk inför att det inte hänt utan bakgrunden av starkt sparande, tydlig målsättning, inskaffande av kunskap och hängivenhet.
Tro på vad ni gör, läs mycket (som denna blogg) och gör det!
Hälsningar K
Hej
ReplyDeleteär 33 år har som mål att gå att leva på utdelningar från aktier.
Har alltid haft ett sparande i fonder men de tog fart för 3-4 år sedan när jag började läsa på denna bloggen så bestämde jag mig att kanske går det att göra något åt min ekonomi.
Trots att jag hade då en dålig lön så tänkte jag ärch de går ALDRIG men idag har jag lyckats spara ihop en liten slant.
Blev dessutom ganska nyligen uppsagd från en fast tjänst med ett ganska trist avslut men skitsamma, har fått en ny tjänst istället som gav mig en möjlighet att ha kvar samma sparande men inkluderad bil då istället.
Så gick från 25.500kr i månaden till 33.000kr så det satt perfekt sedan kommer jag få ett arv också som jag inte vet exakt när de kommer men det känns som om allt börjar snurra på åt rätt håll nu.
Detta är bara sånt man drömmer om men jag lyckades ta mig från ett mardröms läge till ett riktigt drömläge så nu har jag bara resten av resan kvar.
Nästa håll plats miljonär thank you come again :)
60 år. Jobbat i samma företag i snart 34 år alltså sedan 1985. Sparat i aktier sedan 1987. Jag har aldrig varit speciellt högavlönad, men inte direkt lågavlönad heller. Jag har en brf värd ca 4 MSEK, äger 25% av ett lantställe med syskon och kusiner men är bara belånad med några hundratusen (alltid amorterat stadigt). Mina privata pensionsförsäkringar, aktier och fonder är värda ca 4 MSEK. Dessutom kommer jag ärva fastigheter (villa, lantgård) efter föräldrarna som är 90+ där min del är värt ca 6 MSEK (kommer plötsligt att tänka på advokaten som kom överens med en gammal dam att betala hennes hyra tills hon dog mot att han fick fastigheten när hon gick bort. Problemet var att hon levde tills 120+ och då var den yngre advokaten död sedan länge - man kan aldrig veta...)
ReplyDeleteMålsättning är att ha minst 10000 kronor rent i utdelningar och räntor per månad när jag går i pension om några år som tillskott till pensionen.Jag har ca 90000 per år nu.
Mitt första mål är miljonen innan 30. Jag är 25 nu och har ca 350 000 kr. Vill kunna sluta jobba vid runt 40 OM jag vill är målet efter det.
ReplyDelete33 år, ca 8000 i totala månadskostnader, försöker optimera så gott jag kan. har ökat min lön ganska rejält de senaste åren så jag har runt 42000 netto. allt utöver månadskostnaderna sätts i aktier / fonder. Sparar alltså runt 34000 i månaden och en sparkvot på 80%. Kan gå i pension enligt 4% metoden men har inte tänkt så mycket på när jag vill göra det då jag trivs väldigt bra på mitt jobb för tilfället.
ReplyDelete37år och egen företagare. Tjänar ca 40k/mån och min fru har liknande lön, men är f-ledigt nu. Började spara i fonder runt 2014 och aktier på allvar runt år 2016. Hade då ca 200 000kr och idag är det närmare 900 000kr. Vi har sparat ca 80k per år, men det har varierar lite. Målet är dock att leva under våra tillgångar med låga omkostnader men att vi ändå unnar oss saker.
ReplyDeleteSedan har vi även ett hus värt närmare 3milj med belåning på 1.45milj, så ser man på hela balansräkningen ligger vi på ca 2.4milj i tillgångar ��
Målet är ett ekonomiskt oberoende som innebär att min familj kan leva med samma standard som nu med uttag av 4% av kapitalet per år.
Innan vi kommer dit kan vi tänkas gå ner lite i arbetstid och väl där kan vi välja om vi vill arbeta med något eller inte.
Min läromästare kalas numera Investerarfysiker och jag har intresserad av nördig kvantitativ investering.
Jag hoppas att vi når vårt mål om ca 15år.
Runt 45 år. Partner men inga barn. Fick upp ögonen för sparande för inte alls många år sen. Nu har man som tur är ändå sparat lite hela tiden, låtit en del av det gå in i nya boenden som gått upp.
ReplyDeleteTotal "förmögenhet" tillsammans med partner runt 5,5 milj. Ca 4 milj i boende och 1,5 milj aktier och likvider.
Fått upp ögonen för passiva inkomster.
Uthyrning rum, aktieavkastning för att inte behöva jobba lika mycket. Känner inte världen går under på samma sätt som innan om jag nu tackar nej till jobb. Vi lever också billigt, älskar att spara ihop numera.
Målet är lite oklart men mer värme vintern, mindre tid Sverige, tidigare pension, kunna tacka nej till jobb om vi vill, göra mer som vi känner för, att livet inte rasar om man blir arbetslös, sjuk. Tror inte någon av oss vill sluta jobba helt på väldigt länge (blir så uttråkad), men fuck you money är skön känsla.
Snart 35 år, änka med småbarn. Fortsätter försöka spara någon tusenlapp i månaden trots att ekonomin fick en ordentlig smäll när hälften av inkomsterna försvann och det samtidigt blev nödvändigt med sjukskrivning och senare deltidsarbete. Kunskapen att inte leva över sina inkomster har kommit väl till pass, likaså de sparpengar som gjorde att jag kunde välja att bo kvar i huset.
ReplyDeleteSlutmålet har varit att vid 50 kunna välja hur mycket jag vill jobba. Nu handlar det mer om att ha ekonomiska möjligheter att leva i nuet och göra det som är verkligen viktigt för mig, umgås med de jag tycker om och uppleva saker tillsammans med dem. Någonstans i bakhuvudet finns målet att få en dräglig pension trots mina år med deltidsarbete.