Pages

Tuesday, May 01, 2018

Man vänjer sig

Jag kommer ihåg när jag vid årsskiftet 2016/2017 höjde mina omkostnader från 6-7.000 kr i månaden upp till runt 10.000 kr i månaden. Vi köpte bil, jag började åka kommunalt till jobbet under vintern, åt lunch ute några dagar i veckan och började stoppa undan pengar till semesterresor varje månad. Det kändes lite svårt i början, inte minst då en del kostnader hopade sig där i januari för 1,5 år sen, vilket gjorde att det blev lite mer än 10.000 i kostnader den första månaden. Frågor fanns om det verkligen var värt det att höja kostnaderna och om jag inte skulle bli lyckligare av att stoppa in dessa pengar i aktieportföljen istället för att nå mitt mål ännu snabbare. Men ganska snart hade jag vant mig, jag njöt av den ökade budgeten och det kändes som 22.000 i månaden i sparande var lika bra som 26.000 kr.

Nu i vintras när jag slutade jobba slutade jag också köpa aktier varje månad. Samma sak uppstod igen när det kändes lite konstigt och ovant i början. Jag tog varje chans att göra något mindre aktieköp när jag tyckte att det blev någon krona över eller jag insåg att utdelningarna för 2018 blev lite större än beräknat så en viss del kunde återinvesteras. Nu har det gått 4 månader utan något egentligt månadssparande i aktier och jag börjar vänja mig vid det. Suget att tjäna några extra kronor för att köpa fler aktier så snabbt som möjligt är inte alls lika stort. Istället kan jag tänka mig att lägga eventuella extrainkomster på sparkontot som jag nu tar mina månadskostnader ifrån för att få dessa pengar att räcka längre. Kanske kan jag då återinvestera även en del av 2019 års utdelning om jag märker att det finns pengar kvar på sparkontot när året är slut. Dessutom är det ju skönt med lite extra säkerhetsmarginal.

Det är givetvis ingen större skillnad om jag tar 5.000 kr och köper aktier för nu eller stoppar på sparkonto vilket gör att jag kan återinvestera 5.000 kr av utdelningen om ett år. Men känslomässigt är det ganska stor skillnad för mig. Tidigare när jag hade lön köpte jag aktier nästan varje dag och en vecka innan nästa lön kom hade jag köpt aktier för hela månadens sparande. Jag hade helt enkelt väldigt svårt att ha kontanter liggande utanför aktiemarknaden och ville så snabbt som möjligt få så många aktier som möjligt. Även om det var en väldigt rolig hobby att få lön, fylla i sina aktier, se hur utdelningsprognosen växte och invänta nästa lön för att kunna göra om det så känns det samtidigt ganska skönt att ha ett lite mer avslappnat förhållande till portföljen idag. Jag är fortfarande fast besluten om att en vacker dag fyllt portföljen med planerat antal aktier, det är bara att jag inte känner någon panik att nå det snabbast möjligt.

3 comments:

  1. Jag har en sparkvot som pendlar mellan 50-75% per månad. Tycker egentligen det inte är så utmanande med 50% sparkvot men uppåt 80-85% börjar bli svårt då större delen består av fasta kostnader såsom hyra,el,försäkringar som är svårare att påverka när man redan optimerat dem.

    Jag har börjat kika närmare på matkostnaderna som jag anser kunna hålla på 1000kr/mån men det kräver viss planering. Har börjat baka eget bröd vilket spar en del kronor och är dessutom mer hälsosamt.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det år så klart väldigt olika från person till person beroende på lön och övriga förutsättningar. Men jag håller med 50% sparkvot hade jag inte ens behövt fundera för att uppnå, 60-70% var lätt men krävde lite aktiva beslut. När jag var uppe en bit över 80% som mest krävdes stort fokus. Även om jag vande mig rätt bra även vid det.

      Delete
  2. Så grymt sparat!! Min sparkvot är kring 80-90% men har en betydligt lägre inkomst.

    ReplyDelete