Senast igår fick jag en kommentar här på bloggen kring vad jag säger till folk i min omgivning om att jag slutat jobba. Jag har även fått en del frågor om hur jag löst anonymiteten när jag gjort intervjuer till min kommande bok. Dessa frågor gör att jag tror vissa har tolkat det här med anonymiteten lite väl hårt.
Om vi börjar med anledningen till att jag bloggat anonymt så är det främst för att:
- Kunna vara öppen med min plan på den tiden då jag jobbade. Utan att skylta för chef och kollegor med att jag tänkte sluta, exakt vilken lön jag hade eller taktiken inför morgondagens löneförhandling.
- Kunna vara mer öppen med mitt sparsamma leverne under de åren jag levde som billigast. Vilket kanske inte alla gånger är helt socialt accepterat. Hade jag bloggat offentligt hade jag tonat ner det vilket gett en tråkigare blogg.
- Kunna vara helt öppen med mina tillgångar i form av antal aktier och värdet på fonder etc. Tycker det känns onödigt att alla i min omgivning vet om jag har 2, 5 eller 10 miljoner. Däremot tycker jag det lyfter bloggen att prata sparande och tillgångar i kronor och inte bara procent.
Det jag är ute efter är alltså att inte massa kompisar och bekanta ska känna till att det är jag som har bloggen och därmed kunna läsa massa detaljer om min ekonomi. Eller att bloggen ska komma upp om man googlar mitt namn.
Att däremot 20 eller 30 personer vet hur jag som har bloggen ser ut och att 10 vet vad jag heter stör mig inte. Och självklart vet nästan alla i min omgivning att jag slutade jobba. Så det behöver jag inte hålla hemligt.
Hoppas det förklarar lite mer hur jag tänker kring att blogga anonymt och att det känns rimligt och ok för alla inblandade.
Av de som fått reda på vem du är och följt bloggen sen innan. Är det någon som blivit överraskad? Eller gett någon annan form av reaktion.
ReplyDeleteJag tror de flesta som läst bloggen och sen träffat mig blivit "besvikna" då de väntat sig att få träffa en spännande extremist men sen träffat en ganska normal kille.
DeleteLåter klokt tycker jag! Det kan vara oerhört tufft att sticka ut hakan och våga vara annorlunda. Det är ett enkelt sätt att slippa behöva förklara sig för folk som ändå inte förstår eller för den delen inte är intresserade av att lyssna. Jante är ju också gigantiskt i det här landet tyvärr. Egentligen rätt märkligt att leva ett effektiv liv kan vara så provocerande. Hoppas däremot att du någon gång blir "offentlig" och på så sätt kan nå ut till fler!
ReplyDeleteHälsningar,
mrFIRE svenskafire.se
Jag håller med om att det kan vara bra att vara att ens namn inte dyker upp om till exempel en potentiell arbetsgivare hittar ens blogg!
ReplyDeleteDet är bra att inte vara offentlig. Jag har varit det och fick problem i form av stalkers, etc
ReplyDeleteAtt berätta om sina tillgångar kan göra att man även blir utsatt för utpressning eller lycksökare.
Finns mycket skumma människor därute.
Självklart skulle det vara kul att som läsare få en bild av vem du är, men det är inte värt det. Däremot har vi gemensamma bekanta men de är tysta som muren.
Följ din tjejs råd och var bara öppen till ett fåtal.
Det är mitt råd i alla fall :)
Mvh Miss M
Har du planerat att blotta din identitet någon gång?
ReplyDeleteInte bestämt mig riktigt, beror på om det finns några direkta fördelar. Kan nog tänka mig att hålla föredrag eller vara med i någon podd eller så. Men troligtvis inte köra namn och bild här på bloggen.
DeleteDu har inte fått inbjudan till tex. Tv4 eller go kväll soffan ännu, så fort nån släpp en bok verkar det nästan som en naturlag att man ska bli sittande där.
ReplyDeleteJo har fått en del förfrågningar från TV och radio under årens lopp. Men då tackat nej.
DeleteThankks for the post
ReplyDelete