En intressant skillnad tycker jag är hur det började och i vilken ålder man kom på detta med sparande. Extremfallet i ena rikningen måste vara Nicklas Andersson (@investeraren på Twitter) som kom på sitt kall i livet redan i yngre tonåren och sen dess jobbat stenhårt mot det vilket förklarar att han troligtvis är nära att vara fri redan nu som 30-åring. Ett unikum!
Betydligt vanligare verkar vara att komma på det här med sparande efter några års jobbande med lön och hög konsumtion. Här beklagar man sig ofta i efterhand om att man borde kommit på det tidigare, oavsett om man började spara vid 25, 30 eller 40 så hör jag ofta "tänk om jag bara förstått det här tidigare". Förståelig men ganska meningslös tanke eftersom man lika gärna kunde kommit på det 5 år senare som 5 år tidigare. Bara gilla läget som GW brukar säga.
Själv är jag någonstans mitt emellan. I ålder räknat började jag inte jättetidigt även om jag var intresserad av aktier och fonder redan i tonåren. Men jag jobbade inte extra under gymnasiet mer än någon vecka på sommaren och hade därför inga pengar att spara som Nicklas Andersson. Under universitet jobbade jag lite mer på loven och även lite på kvällarna en kort period, men det blev inte mer än att jag kunde hålla CSN-lånen nere. Under den här perioden reste jag även en del och levde normal studentliv med några öl och pizzor per vecka. Så det blev några enstaka aktieköp för 5-10.000 kr under hela universitetstiden.
När jag sen började jobba så fanns det fortfarande ingen riktig tanke om att bli rik eller fri. Men jag hade heller inget direkt behov av att göra av med så mycket mer pengar än vad jag gjort som student. Så trots en låg ingångslön på bara strax över 20.000 kr så började jag från första lönen spara 3.000 kr i månaden som snabbt växte till 5.000 kr per månad. Tanken var egentligen att skapa mig en buffert då jag kände mig lite osäker på arbetsmarknaden och hade provanställning. Strax efter att provanställningen övergått i tillsvidareanställning började jag tänka lite längre med sparandet. Tanken om att bli "miljonär innan 30" föddes.
Frågan är om det här är en liten generationsfråga som Nicklas är det första exemplet på. Att det via bloggar, poddar och all information kommer bli vanligare med personer som hittat till sparandet redan i tonåren och kan sluta jobba vid 30. Vad säger ni läsare? Vid vilken ålder drog ni igång ett riktigt målmedvetbet och långsiktigt sparande? Och ni som är lite äldre, brukar ni tänka tillbaka och ångra att ni inte kom igång tidigare eller "gillar ni läget"?
På tal om att börja sent så fick jag en ny följare på Twitter idag...
För mig slumpade det sig som så att jag just blev miljonär utan något vidare sparande, 28 år gammal. Jag hade ca 100.000 kr på ett sparkonto, that's it. Men nu då efter en lyckad bostadsaffär är jag alltså miljonär.
ReplyDeleteNu ska jag dock börja spara på riktigt, så att pengarna inte bara ligger på ett tråkigt sparkonto. Så även om jag ligger efter i sparande ligger jag trots det hyfsat väl till när det kommer till kapital. Känner mig dock lite misslyckad som inte har tillgodogjort mig MER kunskaper om aktier och investeringar i tidigare ålder, utan tvingas starta som nybörjare nu.
Vad tycker du som kunnig inom området att jag bör satsa på? Jag har redan införskaffat mig en del böcker varav några har jag hunnit tugga mig igenom. Konsumerar också en hel del bloggar för att lära mig mer om ämnet. Ponera alltså att du fann dig i min situation här och nu. Vilka åtgärder hade du vidtagit?
Det fina är att månadssparande i billiga fonder funkar väldigt bra. Så egentligen behövs ingen kunskap.
DeleteFast försvinner inte din nytjänade miljon när du köper dig nästa bostad?
DeleteJag var 32. Fick hem det orangea kuvertet och fattade ett beslut och började söka information. Har gått från i princip inget sparande till närmare 40-50% på mindre än 3 år. Det har gått stegvis och det intressanta är att jag inte upplever att jag lever sämre/torftigare än tidigare. Jag har bara blivit mer ekonomiskt medveten.
ReplyDeleteGanska vanlig erfarenhet att man lätt vänjer sig vid 40-50% sparande. Bra jobbat.
DeleteHaha klockrent avslut
ReplyDeleteJag har sparat ganska aktivt sen mitten av gymnasiet då jag hade extrajobb och inte gjorde av med så mycket pengar, men jag har stått utanför aktiemarknaden lite stor del av tiden. Jag önskar att podcasts och annat inom ämnet hade varit större på den tiden, då hade jag varit klart rikare idag.
ReplyDeleteJa det har hänt mycket kring tillgänglighet och information senaste 10 åren. Poddar, bloggar, Twitter etc.
DeleteEn kväll efter att vi fått vårt andra barn satt jag på Familjeliv och läste i ekonomi-delen av forumet. På den tiden skrev fru Fri från Familjen Fri där och jag gick in på deras blogg (vad gör dom idag - är det nån som vet?). Därifrån hamnade jag hos MMM och WOW! Jag och min man har alltid varit intresserade av ekonomi och sparande men nu fick vi ett tydligt mål. Vi skulle bli FI! Sedan dess har vi svängt om till att använda vår billiga livsstil som ett sätt att jobba mindre och maximerar inte inkomsterna. Dock tar vi oss mot målet sakta men säkert. Är idag 36 och hoppas bli FI inom 10 år.
ReplyDeleteKanske en generationsfråga men vet inte om det har med bloggar/poddar att göra. Började själv oss barnbarn några tusen i form av fonder i en kapitalförsäkring. Gick då på gymnasiet och var snarare VA,AFV och DI på bibloteket än bloggar och poddar på den tiden som gällde.
ReplyDeleteJobbade extra medan jag studerade så sparade även medan jag studerade. Nu vid 37års ålder behöver jag inte längre jobba om jag inte vill. Har dock betydligt högre krav på kapital för att känna att jag kan sluta jobba än vad jag läser i bloggar. Räknar inte med att behöva någon avkastning alls på kapitalet. Kan dock vara bra med avkastning i nivå med inflationen. Hör allt fler unga som börjar spara även om de inte tillhör den aktiva gruppen som följer bloggar och poddar.
Hej MI30!
ReplyDeleteJag hade varit intresserad av att höra dina tankar kring att börja spara med en klumpsumma som legat på ett ”vanligt” konto. Vad hade varit bäst: stoppa in allt på en gång eller dela upp det i månadssparande? Finns ju lite för och nackdelar med båda alternativ och en del parametrar att ta hänsyn till. Något du skrivit om eller funderat på tidigare?
Tack för bloggen!
NS
Googla "Stefan Thelenius lump sum" så tror jag du hittar lite bra läsning.
DeleteTack för tipset!
DeleteNS
Hej!
ReplyDeleteVar själv runt 30 efter att förgäves letat efter meningsfullt arbete i flera år. Insåg då att det inte existerar och har efter det lagt om målen i livet. Det är tack vare alla bloggar i ämnet som gjort att man förstått vilka möjligheter det finns. Vi har startat forumet svenskafire.se med just den förhoppningen; att fler ska kunna hitta information så tidigt som möjligt i livet.
Tack för att du visar vägen och tack för en bra blogg!
Hälsningar
mrFIRE svenskafire.se
Tog du någonsin med dig pantburkar från kontoret för att utöka ditt sparande?
ReplyDeleteNej. Bara tagit pant i soprummet.
DeleteSjälv är jag glad över att jag inte snubblade över "tidig pension" vid tonåren. I så fall skulle jag aldrig ta klivit att säga upp mig från fabriken, resa ett år, jobba utomlands, testa på olika ströjobb, börja studera på högskola och starta eget. Detta har gett mig otroliga erfarenheter och jobbar nu med det jag älskar.
ReplyDeleteBörjade lägga undan "lite mer" pengar när jag var 26 år. Vid 29 års åldern hittade jag MMM's uträkning som tilltalade mig. Efter tre år ligger mitt snitt nu på 55% sparande. Har egentligen inga större planer på tidig pension, men det känns bättre att möjligheten finns, speciellt då pensionsåldern antagligen kommer att höjas.
Tänker lite liknande att det var bra att jag pluggade och reste lite strax efter 20.
DeleteVad menas med MMMs uträkning?
DeleteMr Money Mustache
DeleteOk, tack för infon
DeleteJag var runt 40 år. Har inte tänkt ett dyft på sparande innan och haft periodvis rätt höga inkomster så kunde haft mycket pengar idag om man vetat om det. Även om pengarna rullade in i snabb takt rullade de också ut. Resor, mat ute, party, drinkar, kläder - jag levde loppan. Enda "smarta" jag gjorde var att köpa in mig på Stockholms bostadsmarknad, sen göra den klassiska bostadskarriären.
ReplyDeleteDärför ligger en hel del i boende nu, peppar peppar...
Var för några år sen jag kom i kontakt med en kille som höll på med aktier. Han verkade leva lugnt liv, sa sig kunna leva på utdelningen. Lät ju helt perfekt tänkte jag, så vill jag också ha. Sen började jag plöja bloggar om ekonomisk frihet. Nu har jag aktier och sparar och tänker på ekonomi på ett helt annat sätt. För tillfället kan jag inte spara lika mycket som innan, men tänket finns där nu och förhoppningsvis ger det mer värme utomlands lite mer i framtiden än om man inte kommit på det.
Idag 71, men en gång 24 och nyutexaminerad civilingenjör, som mycket snart upptäckte att jag inte alls ville göra karriär, vilket arbetsgivaren tog för givet. Men då, på tidigt 70-tal, fanns inga bloggar, inget Facebook, inget Google, som kunde vidga vyerna, så några alternativ till traditionellt löne-slavande fanns egentligen inte. Aktiestinsen var heller inte känd för allmänheten, så jag gnetade på för att försörja mig och min familj, gick i pension vid 67. Men tänk OM - tänk om jag bara hade känt till Per H Börjessons sparfilosofi och börjat spara 10% av lönen redan 1970…
ReplyDeleteIntresset för ”tidig pension” och sparande i aktier och fonder i allmänhet, går hand-hand med hur börsen gått de sista 10 åren. Många som är ”nyfrälsta”, vilket många är, har de allra flesta inte varit med om en rejäl börsnedgång ännu. Det kommer inte vara lika stort intresse för varken tidig pension eller för sparande i aktier och fonder, nästa gången börsen gått ned 40+ % och allt ser nattsvart ut.
ReplyDeleteMan hör ju ofta det som förklaring och visst intresset kanske gick ner lite på min och andras bloggar 2007-2008. Men vi får se vad som händer nästa gång.
DeleteDin blogg var ju fortfarande i sin linda 2007/2008. Du var mer eller mindre ensam med din ”nisch” och hade följare som verkligen gillade dig ( och ditt tänk) och själva många gånger var lite ”nördar”. Idag finns det hundratals bloggar (inom liknande område) och många tusentals följare. Dom ”bästa” bloggarna kommer finnas kvar och dom ”riktiga” spararna kommer hänga kvar, både med sparandet och följandet, men det är många som kommer tappa intresset och falla bort vid nästa stora nedgång. Procentuellt sätt, tror jag tyvärr att det är flesta ”nyfrälsta”, som ännu inte upplevt en rejäl nedgång som faller bort. Intresset för sparande, oavsett vad det sparras till, är alltid som störst precis innan börsen toppar. Och det känns ju inte så osannolikt att vi antigen redan passerat toppen eller åtminstone är i slutet av uppgången.
DeleteMin sparkarriär har varit rätt spretig hittills. Jag började tidigt i tonåren (14 år) att jobba extra och att sommarjobba. Då jag hade mer pengar än många kompisar var det enkelt att hålla jämna steg materalistiskt (viktigt i den åldern) och samtidigt spara. Jag började därför med fonder. Direkt efter gymnasiet började jag på universitetet och flyttade hemifrån. Mitt regelbundnasparande gick då ner. Jag gick en utbildning med mycket fri tid och fick därför för mig att ta det kapital jag hade och testa på daytrading. Tillsammans med viss belåning lyckades jag få hyfsad size i mina trades. Resultatet var rätt lyckat och jag lyckades finansiera mitt sista studieår helt via min trading.
ReplyDeleteNär jag hade pluggat klart var det dags att ta sig in på (Sthlms) bostadsmarknad. Då jag inte längre fick bo i min studentlägenhet flyttade jag hem igen. 1 år av riktigt hårt sparande (sparkvot 80-90%) tillsammans med mitt tidigare tradingkapital gjorde att jag kunde gå in med hela kontantinsatsen själv. Få förunnat i min dåvarande ålder.
Lägenheten krävde dock en del köp av möbler och inredning, vilket jag successivt köpte på mig under efterföljande år. Jag tog därför en ofrivillig paus från börsen. Tillbaka igen var jag i 26 års ålder och har sedan dess sparat stora summor på börsen.
Jag är glad över att jag varit ekonomiskt sinnad och möjliggjort för mig själv att kunna köoa lägenhet, medan flera jämnåriga harvar sig fram på andrahandsmarknaden. Ibland undrar jag dock vart jag hade varit om jag låtit kapitalet arbeta på börsen under den tiden istället. Hade jag varit miljonär, eller ännu bättre, pensionär?
Jag är 39 och började lite försiktigt för ca 4 år sedan, men det är först de 2 senaste åren som jag gått in mer seriöst för aktiemarknaden med tanken att bli "fri". Självklart önskar man att dessa tankar kommit tidigare. Det som är ännu mer frustrerande är att jag febrilt försöker förklara detta för mina barn, 19 och 21 år gamla, men intresset är noll. Jag tror det beror på att de ännu inte vet hur det är att vara "löneslav". De är bara inne på att ha ett trivsamt jobb och jag är dum som inte använder pengarna jag har. Nåja gammal är äldst.
ReplyDeleteJag är förbi 40-strecket och kan ibland tänka att det är lite synd att man inte visste det man vet idag som 20-åring. Mitt intresse för investeringar väcktes relativt tidigt men som ung & naiv satsade man några gånger sina futtiga engångsbelopp på några få aktier av vilka bara några stycken gick åt rätt håll kursmässigt. Först när jag närmade mig 30 övergick jag till en klokare och mer långsiktig strategi. Idag är jag helt skuldfri och har äntligen - trots låg lön och perioder av studier och arbetslöshet - lyckats skrapa ihop en halv miljon (eller rättare sagt når jag detta delmålet när aprillönen trillar in). En hel miljon före 50 vore inte omöjligt, tänker jag nu. :)
ReplyDeleteFör mig kom det när jag var 30 år gammal i samband med en organisationsförändring på det företag jag jobbar för, blev ombedd/tillfrågad att flytta från den utlandstjänst jag då hade till Sverige. Hade inga andra alternativ än att flytta med, så bestämde mig för att för att kunna välja helt själv om det skulle hända igen så helgen efter satte jag uppe och läste Äga min tid från pärm till pärm. Det var 2013, är inte i mål men väl en bra bit på vägen. Gillar läget!
ReplyDeleteJag började spara i samband med att jag började jobba vid 26 års ålder. Slapp således omställningen från en hög utgiftsnivå till en mer sparsam. Hade en längre period som student innan dess med ett längre, seriöst program uppblandat med lite slapp studier, något studieuppehåll osv. Så här i efterhand är jag glad åt att jag hade en kul och givande studenttiden. Samtidigt ser jag nu att jag inte riktigt insåg vad en uppskjuten start på arbetslivet och sparandet hade för ekonomiska konsekvenser. Då såg jag bara "pengar i handen" så att säga och hade inga tankar på att bli "rik" eller ekonomiskt fri. Tänkte att jag kommer ha en bekväm ekonomisk tillvaro när utbildningen är klar och var nöjd med det. Mot slutet av studietiden började jag intressera mig för sparande och investeringar, så när jag fick mina första riktiga löner var jag mer upphetsad över att kunna spara stora summor än över tanken på att spendera dem. Sen har det rullat på... Nu är det tio år sedan jag startade upp mitt excelark där jag följer min förmögenhetsutveckling månad för månad. Men har aldrig haft något riktigt extremt sparande, har legat kring 40-50 % sparkvot av nettolönen över tid. Jobbar 75 % och är inte säker på att jag kommer jobba heltid igen nånsin. Har landat i att jag nog trivs bättre med ett lite längre arbetsliv med deltids tjänst än med ett kortare men intensivare arbetsliv.
ReplyDeleteMiljonär innan 20, nu konsumerar jag för att bli pank innan 30. Cheers.
ReplyDeleteKöpte av någon anledning "RichDad PoorDad" på en flygplats för att ha att läsa under en flygning. Den boken blev en aha-upplevelse för mig. Inte minst bilderna på kassaflödena för en fattig, medelklass och en rik person, dvs översiktsbilder på resultat och balansräkningarna för sådana personer. Jag la om mitt tänk kring sparande och investeringar där och då. Sedan dess har mitt fokus varit att öka mitt kassaflöde från passiva inkomstkällor främst från "dividend growth".
ReplyDeletedrog igång målmedvetet vid 20. Miljonär vid 25 med ganska kass lön. /Ida 90-talist
ReplyDeleteFår säga att du har påverkat mitt synsätt på inte köpa för onödiga saker, köp en aktie istället. Har tyvärr bara sparat lägre summor när jag började läsa din blogg för en massa år sen, men har sålt bostad och tjänat bra pengar. Så har därför berättigat mig själv att köpa allt jag vill ha. Nu har jag allt jag vill ha, förutom en tysk premium bil, men det tänker jag inte köpa för det är för dålig investering, har en liten skitbil värd 25 000kr istället. Och är lågt belånad i min nya lägenhet och kapital 350k vid sidan om. Har även jobbat upp och höjt min lön sen jag började läsa din blogg. Tjänade 30k innan skatt, nu ligger jag runt 40k innan skatt i snitt. Vilket gör att jag sparar runt 10000 kr per månad sen ett litet tag tillbaka, det känns även roligare när man kan spara så höga summor. Tänker fortsätta med det så länge min lön är hög.
ReplyDelete