40 procent 20 år

I veckans avsnitt av #Pratapengar var legenden George Bol med. Alltså killen bakom bloggen 40 procent 20 år (ej aktiv som blogg längre men finns mycket gamla godbitar) och företaget Börsdata. I podden var det mycket prat om nyckeltal, bra bolag och annat kul. Rekommenderas. Om ni lyssnar på podden får ni dessutom ett erbjudande på en månad gratis tillgång till Börsdata.

Jag hade hoppats att killarna i podden skulle stanna lite vid detta med 40% 20 år. Men detta var inget som man ägnade något större tanke kring i podden. Jag tror inte så många förstår vad som menas och vad som krävs för dessa 40/20.  Målsättningen som George har är alltså att "få 40 procent tillbaka i årlig passiv inkomst inom 20 år genom kassaflödesanalys och värdeinvestering". 

Det här är ett väldigt annorlunda sätt att räkna mot vad jag själv använder, då jag för det första inte haft målet att behöva vänta i 20 år på min passiva inkomst. Mitt mål var istället 15 år från början vilket jag nu lyckats kapa ner till ca 13 år (2005-2018). Tankesättet med 40 procent 20 år bygger också på att man räknar på utvecklingen av pengarna som stoppas in år 0. För min del har hela modellen byggt på ett högre och högre månadssparande tack vare en högre lön. Det betyder att det stoppades in ganska lite pengar år 0 jämfört med vad som stoppades in år 10. Så merparten av mitt sparande har fått kanske 5 år på sig att växa. Fram till dess att jag ska sluta stoppa in nya pengar i portföljen alltså. Förhoppningsvis kommer det fungera att återinvestera en del utdelning och låta portföljen fortsätta växa även fortsättningsvis.

Vad betyder då 40 procent 20 år mer konkret och vad ställer det för krav på avkastningen? 40 procent 20 år betyder att om man sätter in 100.000 kr på börsen 2017 så ska man år 2037 få 40.000 kr om året i utdelning från dessa 100.000 kr.

För att uppnå detta behöver man tex 4% direktavkastning i kombination med 8,7% årlig utdelningstillväxt. Beräknat med Stefan Thelenius sparkalkylator med förutsättningarna ni ser nedan. Notera att jag får fram en årlig utdelningstillväxt på 8,7% genom att räkna på värdeutveckling på 8,7% med konstant direktavkastning.

Detta är ju ganska tufft men inte helt omöjligt om man lyckas hitta de rätta och fina bolagen vilket ju är målet för George. Vi skulle också kunna kosta på oss att tänka oss att när vi väl är framme vid år 20 så viktar vi över till bolag med högre direktavkastning. Eftersom vi då inte längre behöver denna fina utdelningstillväxt, utan nöjer oss med att slå inflationen.

Om vi får upp värdet av portföljen till 666.000 kr och sen viktar över till bolag med 6% direktavkastning så skulle vi ju kunna anse målet uppfyllt, då vi även då får 40.000 per år i utdelning. Då krävs 4% direktavkastning i kombination med 6,6% utdelningstillväxt. Fortfarande ett tufft mål. Efter 20 år byter vi alltså i detta exempel från aktier med 4% direktavkastning till andra bolag som har 6% direktavkastning men lägre tillväxt.

Vad händer då om vi skulle vilja uppnå denna fina målsättning om 40% årlig passiv inkomst räknat på allt kapital vi månadssparar och sätter in under dessa 20 år? Vi leker med tanken att vi fortfarande börjar med 100.000 kr. Men nu månadssparar vi dessutom 5.000 kr i månaden under hela perioden. Det betyder att vi totalt satt in 1.300.000 kr efter 20 år. Vill vi ha 40% av det i årlig utdelning motsvarar det 520.000 kr per år eller ca 43.000 kr i månaden.

Här ser vi snabbt att målsättningen om 40% årlig passiv inkomst inte lämpar sig som målsättning för oss som månadssparar. Avkastningskravet blir helt enkelt orimligt högt. Det betyder att 40 procent 20 år kan fungera som målsättning om man planerar att göra några större insättningar tidigt och sen förvalta portföljen utan insättningar och uttag under 20 år. Men för ett regelbundet sparande får man hitta en annan bättre och mer rimlig målsättning.

Målet för min egen portfölj är för övrigt 4% direktavkastning och 3% utdelningstillväxt.