Uppsagd och klar

Nu är det efterlängtade samtalet, där jag meddelat min chef att jag önskar sluta på jobbet, genomfört. Som jag skrivit tidigare är jag 99,99% säker på att chefen aldrig läst bloggen. Men kommer ändå vara lite svävande på vissa punkter så det inte blir alltför tydligt för andra personer på jobbet eller om någon pratar med någon som pratar med någon som kanske läser bloggen.

Jag har nämligen landat i beslutet att jag kommer behålla min anonymitet även efter att jag slutat jobba. Beslutet är taget ihop med min fru som inte känner sig bekväm med att vi fläker ut vår ekonomi på det sättet som jag vill göra för att bloggen ska bli fortsatt intressant. Så jag kommer fortsätta blogga anonymt, jag kan nog tänka mig att vara med i någon pod, föredrag i mindre grupp eller liknande, så ingen katastrof om någon känner igen min röst eller kommer på vem jag är. Men kommer hålla en fortsatt låg profil privat.

Åter till samtalet med min chef: Jag har ju jobbat i över 10 år på mitt nuvarande jobb och haft flera olika roller och chefer. Min nuvarande chef har jag haft i några år. Det har väl funkat ok, men har trivts bättre på på jobbet tidigare. 

Planen fram till för bara någon dag sedan var att säga upp mig med mina 3 månaders uppsägningstid nu i slutet av september för att kunna sluta jobba innan jul. Sen vet jag att det finns en hel del uppgifter i början av nästa år som jag tidigare varit ansvarig för och som det kommer vara enklast att jag sköter även i början av 2018. Då det kommer ta en hel del tid att lära upp någon annan med kort varsel. Till 2019 är det enklare för då kan en ny person sätta upp hela strukturen från början. Därför var min tanke fram till i slutet av förra veckan att jag skulle få gå ner i tid och jobba mer fritt redan under oktober, november och december i utbyte mot att hjälpa till på distans med det som behöver göras i januari och februari. Jag är ju väldigt trött på jobbet och har haft svårt att tagga till sen sommarens semester och mest räknat ner dagarna till jul.

Men tack vare er läsare på bloggen insåg jag det dumma med att göra min sista arbetsdag innan jul och få sparad semester utbetald antingen under dec 2017 eller få semester som vanligt under januari och februari med lön 2 månader nästa år. Nackdelen med att få semesterpengarna under 2017 är ju att det blir väldigt hög skatt då det läggs på toppen av min nuvarande lön där jag redan betalar statlig skatt. Fördelen med att få pengarna i dec 2017 är att det enligt vänliga läsare tydligen är så att det ska betalas ut tjänstepension även på semester som betalas ut i pengar. 

Men genom att jobba till januari 2018 och få den innestående semestern i samband med sista lönen den 25 januari så får jag det bästa av två världar. En hög lön i januari vilket ger hög inbetalning till tjänstepensionen eftersom det betalas in en mycket högre % av lönen över en brytpunkt på runt 40.000 kr. Det gör att inbetalningen blir mycket högre av att få 120.000 kr en månad än 40.000 kr i månaden i 3 månader. Skatten för 2018 beräknas dock på hela årets inkomst inte en enskild månad.

Detta gjorde att jag nu önskade att få sluta jobba som vanligt till årsskiftet utan att få gå ner i tid och jobba mindre sista kvartalet. Jag kör alltså på i full fart och jobbar som vanligt till årsskiftet. Men jag erbjöd mig fortfarande att hjälpa till med det specifika arbetet på distans under första månaderna i utbyte mot att jag officiellt avslutar min anställning någonstans runt 20-30 januari. 

Även om jag är trött på jobbet så blev det så väldigt många 1000-lappar i skillnad för att jobba några dagar extra på distans i januari att det hade varit vansinne att tacka nej till det.

Min chef har fullt mandat att ta denna typ av beslut och vi kom överens på sittande möte. Däremot behöver detaljerna stämmas av med vår HR-chef så det är ok därifrån också. Ser det dock mer som formalitet. Men huruvida jag får den sparade semestern i en klumpsumma på sista lönen är en fråga som ska stämmas av med HR. Efter att ha kollat runt lite verkar det ju vara standard, så jag är inte så orolig.

Jag vet att intresset varit stort runt min chefs reaktion. Men det blev inte några stora utsvävningar kring det här med pension, ekonomisk frihet, vad jag ska göra på dagarna eller hur mycket pengar jag har sparat. Jag fokuserade på att framföra mitt budskap att jag ville sluta och få de praktiska bitarna på plats. Min chef är en arbetsnarkoman gift med en annan arbetsnarkoman med 14 miljoners villa, flera barn, 2 bilar och städhjälp. Så vågar lova att hen tror att jag ska börja jobba någon annanstans eller starta eget. Om jag skulle vilja göra en större grej av det här med att jag slutar jobba för gott så finns det ju tid till det de kommande 3-4 månaderna.

Sammanfattningsvis kunde det inte gått bättre idag på mötet!