Nya skatten på ISK och KF

Jag tror inte det undgått någon med lite intresse för sparande och investeringar att Västerpartiet lyckats övertyga Socialdemokraterna om att höja skatten på ISK och KF. Hysterin var total på Twitter igår och alla tyckte till. Trots 100 tals tweets och en del blogginlägg i ämnet var det ända fram till idag något oklart för mig vad skillnaden egentligen skulle bestå i.

Det som är bra med bloggar och Twitter är att den dialog som uppstår och om någon fattat något fel så brukar övriga läsare vara snabba på att kommentera det och det kan rättas till ganska snabbt. Tyvärr finns det några framstående personer som inte riktigt jobbar så. Ett sådant exempel är Claes Hemberg som envist hävdat i 1,5 dygn att skatten ska höjas med 0,25 procentenheter per år (Uppdatering: Nu har Claes rättat till siffrorna i sin blogg). Detta har det twittrats och bloggats om och lett till artiklar i tidningar som DI med dessa nya siffror som grund. Det har då pratas om att skatten för 2018 beräknas bli ca 0,65% att jämföra med strax under 0,4% för 2017 (dvs en ökning med över 50%).

Så som jag förstår förslaget så är det schablonintäkten som ska höjas med 0,25 procentenheter. Schablontintäkten beskattas sen med 30%. Vilket alltså bara ger en knapp tredjedel så stor effekt som det talats om från många håll. Så då kanske 0,65% för 2018 inte är så sannolikt? Nej statslåneräntan som ligger till grund för uträkningen av skatten är för närvarande 0,6%. Då det börjar närma sig tidpunkten för när räntan ska stämmas av inför 2018 känns det ju mest rimligt att räkna på denna siffra. I så fall får vi som jag fattar det en skatt på ISK och KF för 2018 på 0,48% (0,6% + 1% som ska beskattas med 30% = 1,6% x 0,3 = 0,48%).

Det betyder alltså att på varje miljon kommer man få betala runt 4800 kr i skatt. Detta är dock inte hugget i sten då statslåneräntan kan hinna ändra sig något fram till avstämningsdagen den 30 november. Några 0,65% som det stått på Hembergs blogg och i DI vågar jag dock påstå att det inte blir.

Så om vi nu lämnar det uträkningstekniska bakom oss och går vidare till alla de argument kring förslaget.

Signalvärdet
Att vi skattemässigt gynnar låntagande via avdragsrätten på räntan på lån samtidigt som vi höjer skatten på sparande tycker jag personligen är vansinne. Varför inte passa på att minska avdragsrätten på lånen nu när räntan är så låg? Det skulle gå ganska snabbt att få in dessa 790 miljoner på detta sätt.

Pengarna i ISK/KF är ju dessutom redan beskattade en gång innan man ens kunde stoppa in de på kontot.

Så argumentet om signalvärdet köper jag till 100%.

ISK-skatt slår fel
Jag misstänker att Vänsterpartiet är ute efter att ta pengar från "rika" med detta förslag. Många har då fört fram argumentet att det är flera miljoner svenskar som har ett ISK. Och att alla dessa människor ju inte kan tillhöra en liten rik klick av överklass. Men faktum kvarstår att det alltså ska totalt in 790 miljoner på detta förslag vilket alltså ger 79 kr per svensk och år i genomsnitt. Då vi är många som kommer betala betydligt mer så förstår vi att en majoritet kommer få väldigt liten höjd skatt.

Det har även förts fram argument om att detta till och med slår värst mot lågavlönade som inte kan löneväxla på ett effektivt sätt då de tjänar mindre än brytpunkten för statlig skatt. Nu när det inte längre går att pensionsspara via IPS är det ju pensionsspar i ISK som brukar rekommenderas. Och att detta därför skulle slå hårt för de med lägst löner och mest behov av att pensionsspara. Visst det går ju att få ihop det resonmenaget, men en lågavlönad person som tidigare pensionssparat några 100 lappar i månaden i IPS och nu gör det i ISK kommer inte påverkas med speciellt många kronor jämfört med andra förändringar av andra skatter och bidrag.

Så jag tycker nog förslaget slår effektivt mot personer som har ett lite större kapital. En person med 1 miljon och får betala 750 kr per år mer i skatt. Medan en person med 50 000 kr på ett ISK skulle påverkas betydlig mer om momsen på chips höjdes.

Även om det inte är så många kronor i skatt varje år för en person med mindre kapital så blir det ju trots allt en liten urgröpning av ränta på räntaeffekten. Så över riktigt långa perioder som i ett pensionssparande kommer små förändringar i årliga skatten påverka slutresultatet en del.

Vem drabbas värst?
Åsikterna har alltså gått isär om det är den lågavlönade utan möjlighet att löneväxla eller den högavlönade med stort kapital som drabbas värst. Men svaret är någon annan. Det vill säga jag. En person som ska försöka leva på kapitalet utan tillskott av lön eller bidrag i någon form. Ingen annan tänkbar förändring av någon skatt skulle slå så hårt mot just mig.