Grubblar på framtiden

Jag har tänkt en del på jobb, pensionering och framtiden i helgen. Något jag gör allt oftare i takt med att sista arbetsdagen kommer allt närmare. Det finns ju ett gäng parametrar att ta hänsyn till. Stora frågor är vilken avkastning vs inflationen man vågar räkna med och vilka omkostnader i dagens penningvärde man vill ha. En tredje fråga är om man vill efterlämna något arv till släkt eller välgörenhet. Beroende på hur man skruvar på dessa parametrar samt valet av säkerhetsmarginal så kan man få extremt olika svar kring vilket datum som är den optimala sista arbetsdagen.

Om man ändå lyckats landa i någon slutsats i frågorna ovan återstår en fråga. Är det verkligen det optimala att uppfylla hela behovet av pengar in med en passiv inkomst? Eller mår man bra av att hålla igång och dra in lite pengar på någon form av mer aktivt arbete?

Som jag ser det finns det i mitt fall tre huvudspår. Alla bygger på att jag ska kunna öka mina kostnader ordentligt från dagens nivå.

1. Köra på med heltidsjobb en bit in på 2019 eller ännu hellre 2020. Spara hårt in i det sista. Jobba extra om det går. För att inom 2-3 år ha tillräckligt med pengar för att inte behöva jobba en dag till i livet.

2. Sluta jobba under början av 2018. Ha pengar så jag klarar mig gott och väl utan att behöva jobba när det kommer till mat, boende, kläder etc. Men kanske sakna möjligheten att resa mycket eller annan lyx om jag inte kompletterar den passiva inkomsten med någon tusenlapp i månaden i lön. Saknas det bara lite pengar till den extra lyxen kommer man ju långt med några tusenlappar i månaden. Vilket det blir låg skatt på. Och kanske tycker många att det är kul att ha någon tid att passa på och träffa lite kollegor? Jobba 10% gör ju att man slipper många av nackdelarna med att jobba 100%. Det kan antingen vara säsongsjobb någon månad om året, några dagars jobb i månaden eller kanske en halvdag i veckan.

3. Allt som i exempel 2 men förlita sig på eget företagande istället för deltidsanställning.

Alternativ 1 är egentligen redan kört. Jag är mentalt inställd på att sluta senast sommaren 2018. Jag lutar allt mer åt alternativ 3. Det vill säga sluta snarast möjligt på jobbet men då aktivt jobba för att hitta alternativa inkomstkällor. Det ska dock vara i liten omfattning och krav på bara roliga grejer. Jag ska ju bli pensionär inte egen företagare. Jag tror ett roligt företagande i liten skala kan tillföra livet lite mening och glädje. Egentligen tror jag inte det är någon större risk att jag slöar till utan jobb, men man vet ju aldrig, det kanske är bra att hålla kreativiteten igång och fundera lite ibland på roliga sätt att tjäna pengar. Jag tycker jag fått en försmak på detta via boken, där allt jobb bara har varit roligt.

Samtidigt lockas jag av den totala friheten att veta att man gjort sin sista dag. För alltid. Men då jag redan är i mål när det kommer till passiv inkomst som räcker för ett lyxigare liv än jag någonsin levt är jag ju redan fri. Och jag tänker att eventuellt jobb därför aldrig kommer kännas krävande.