Högutdelare och inflation

Blev en liten diskussion på Twitter på tal om att jag planerar att köpa lite preferensaktier för första gången. Tyvärr är det ju ibland lite svårt att uttrycka sig tydligt på 140 tecken så tänkte jag kunde skriva ett par rader om det här också.

För oss som planerar att leva på passiv inkomst från vårt kapital finns det ju egentligen tre intressanta faktorer.

1. Hur mycket kapital behövs i förhållande till dina årliga utgifter?Den vanligaste metoden här är ju den så kallade 4% metoden som bygger på att man tar ut 4% av kapitalet varje år och sen höjer uttaget med inflationen. Detta stämmer också ofta bra med en utdelningsportfölj där man "aldrig" säljer några aktier och lever på utdelningen då 4% genomsnittlig direktavkastning är fullt realistiskt över tid. 4% motsvarar ju att man har 25 gånger sina årliga kostnader i kapital.

2. Hur säkerställer du att dina uttag/utdelning växer med minst inflationen? Om man investerar i tex preferensaktier med fast utdelning på låt säga 6,5% och tänker sig att man därför bara behöver ett kapital motsvarande 15 gånger dina årliga utgifter så kommer man snabbt i problem. Då utdelningen är fast så kommer ditt fasta uttag varje år ätas upp av inflationen så att du varje år får lika mycket pengar att leva på men de räcker till att köpa mindre och mindre för varje år.

3. Risken för sänkt eller utebliven utdelning vid kriser. Oavsett om vi förlitar oss på aktieutdelning eller säljer indexfonder för att visst belopp varje år så ska vi klara av år när börsen går ner 50% eller många bolag sänker eller till och med helt ställer in utdelningen. Med 4% regeln har man klarat detta de senaste 100 åren även om det motsvarar att man får sälja för 7-10% av tillgångarna vid de största börsnedgångarna. Många bolag har aldrig sänkt utdelningen, men har man några bolag som sänker så klarar man säkert av att sälja 1-2% av portföljens värde dessa år. Utan att äventyra avkastningen på lång sikt.

Åter till preferensaktierna då. Är det verkligen ett problem att utdelningen är fast i kronor dvs att utdelningen äts upp av inflationen? Min åsikt är att det inte är några problem. Så länge man har en realistisk förväntan på hur mycket kapital som behövs i förhållande till uttaget. Med 4% regeln och en väl diversifierad portfölj av olika preferensaktier från stabila bolag där utdelningarna bedöms som "säkra" så har vi god marginal. Vi får då över 6% direktavkastning. Med 4% regeln innebär det att vi behåller 2/3 av utdelningen som vår passiva inkomst. Den sista 1/3 (dvs skillnaden mellan 4 och 6%) köper vi nya preferensaktier för. Det gör att antalet preferensaktier stiger med 2% om året vilket kompenserar för inflationen så länge den ligger runt 2% (vilket ju är svenska målet). Exemplet bygger på att preferensaktien ligger still i pris, så att 2% räcker till just 2% fler aktier.

Vad händer då om räntan och inflationen går upp? Jo då kommer priset på våra preferensaktier gå ner (eftersom den riskfria räntan är högre så vill man ha kanske 7 eller 8% på de aktier som tidigare gav 6% direktavkastning, vilket innebär att priset måste ner). Betraktar vi de dock som eviga och inte har några planer på att sälja dem de närmaste 40 åren så är det inga problem. De 2% av det tidigare värdet som du får över när du använt dina 4% till levnadsomkostnader kommer då räcka till kanske 2,5-3% fler aktier. Det gör att vi får en automatisk korrigering vid högre ränta/inflation.

Ett problem skulle kunna uppstå om inflationen och räntan stiger kraftigt. Men mitt mål är att ha max 5% preferensaktier i totala portföljen. Så har inte bekymrat mig och räknat på mycket på effekten av såpass extrema situationer som en inflation runt 5-10%.

Tankar?