Har vi det för bra?

Fick frågan efter mitt förra inlägg om jag tycker att vi har det för bra i Sverige. Förstår att det ibland kan verka så av mina inlägg, men nja jag tycker egentligen inte att vi har det för bra generellt sett. Däremot kan jag tycka att många gnäller och klagar i onödan.

Givetvis ska ett samhälle se till att man får det så bra som landet totalt sett har möjlighet till. Om tillväxten fortsätter och landet som helhet blir rikare och rikare och vi kan unna oss mer och mer både vad gäller ledighet och lyx så är det ju den naturliga vägen.

Däremot tycker jag vissa saker är lite bakvända:

- Som att man kan leva dyrare och med högre standard än vad jag gör en normal månad på socialbidrag utan att någonsin betalat en krona i skatt.

- Att man får mer lön av att vara ledig än att jobba (som i förra inlägget med semestertillägget även om det givetvis är en lek med siffror när arbetsgivaren väljer att betala ut extra lön tycker jag det är rätt komiskt att man måste få den lönen just innan semestern för att kunna ha råd att ha semester, dvs man litar inte på att folk kan hushålla med pengarna och ta vara på sig själva)

- Att folk tycker a-kassan är för låg. En person som jobbat flera år och tjänat över 20.000 får enligt mig se till att spara undan pengar så man klarar en period av arbetslöshet med ett bidrag i nivå med vad en student får dvs 7000 kr. Personligen skulle jag skämmas om jag blev arbetslös och fick ut 10.000 i månaden efter skatt. Alternativet är att a-kassan blir helt självfinansierad dvs att avgifterna från de som jobbar räcker för att betala ut till de som blir arbetslösa. Dvs som ett vanligt försäkringsbolag.

Att flygvärdinnor och gruvarbetare "lyxstrejkar" har jag inte lika svårt för. Självklart ska var och en försöka få det så bra som möjligt. Kan man ställa ultimatum till sin arbetsgivare för att få upp sin lön ser jag inga fel med det.