Anledningen till att jag tycker pension är rätt uttryck oavsett om man slutar jobba när man är 35, 50 eller 67 är att principen är den samma. Man jobbar under ett antal år och då stoppas pengar undan och investeras. Vid ett visst tillfälle slutar man jobba och de investerade pengarna betalas ut och tanken är då att pengarna ska räcka tills man dör. Sparar man mycket och investerar bra kommer den möjliga dagen för skiftet tidigare. Sparar man inget privat kommer dagen senare och genom att staten sköter upplägget med avsättningar till allmän pension.
Principen tycker jag alltså egentligen inte skiljer sig åt mellan att spara 70% av lönen privat i 10 år eller att staten hjälper oss att spara 20% av lönen i 40 år. Den dagen man kan sluta jobba för gott och istället ska leva på dessa pengar som sparats ihop under ett yrkesliv tycker jag man är pensionär.
På pensionsmyndighetens hemsida står det att man ska ansöka om pension tidigast från det att man fyllt 61 år. Och på Wikipedia är definitionen av pension "ersättning från arbetsgivare, försäkringsbolag eller fond till den som permanent förlorat en inkomst". Att man ska behöva ansöka hos någon myndighet om att få bli pensionär eller att någon annan ska betala ut pensionen talar ju lite emot min syn på att man kan bli pensionär innan 40.
Det som är lite roligt med ordet pensionär är att det sticker ut och får folk att tänka till när det sägs av en person under 45. På frågan "vad jobbar du med?" går det ju faktiskt att svara "jag har slutat jobba och är pensionär". Kanske leder det till viss förvirring men ändå en bra grund för fortsatt diskussion där man kan förklara mer. Man kommer ju däremot framstå som både skrytsam och galen om man på samma fråga svarar "jag är ekonomiskt oberoende". Det var ju ingen fråga om ens privatekonomi man fick, utan troligtvis ville den som ställde frågan veta vad man gör på dagarna. Faktum är också att de flesta som är ekonomiskt oberoende jobbar jättemycket. Att vara ekonomiskt oberoende låter som man kan köpa vad som helst resten av livet utan att pengarna någonsin tar slut. Vilket är ganska långt från verkligheten både för mig och den 67-åriga pensionären.
Ett annat alternativ som seglat upp är begreppet "fri". Men vad menar man med det? Du kan ju ha 15 miljoner kronor i en utdelningsportfölj som täcker dina omkostnader. Men med barn som går i skolan och helst inte vill flytta från kompisarna, en sjuk mamma som behöver dina regelbundna besök och en trädgård som måste skötas om. Är man då verkligen mer fri än backpackern som planlöst reser runt jorden och tar tillfälliga jobb för att få ihop till mat och husrum? Ordet fri är ju så mycket bredare än att du har ekonomin för att aldrig mer behöva jobba, även om den ekonomiska situationen kan skapa bra grund för ett fritt liv. De flesta av oss vill nog inte vara helt fria utan en del av ett sammanhang. Fri att göra vad man vill på dagarna kan man dessutom vara under en period tex under en längre semester eller tjänstledighet, medan pension indikerar att det ska pågå livet ut.
Jag tycker även pension är bra för att det förtydligar att man jobbat ihop pengarna och satt av pengar regelbundet under tiden man jobbade. För mig är inte den som vann 50 miljoner när den fyllde 20 år och aldrig började jobba en pensionär på samma sätt som jag snart kommer vara.
Så tills något bättre ord dyker upp så tycker jag pensionär är bäst! Frågan är ändå om jag inom kort kommer våga svara "JAG ÄR PENSIONÄR!" på frågan vad jag jobbar med? I vissa sociala sammanhang kommer jag säkert säga något i stil med att jag är egen företagare men har förmånen att kunna jobba ganska lite. Det är ju lite farligt att sticka ut för mycket i landet lagom. För ordet pensionär sticker verkligen ut när det sägs av en person under 40.
Det som är lite roligt med ordet pensionär är att det sticker ut och får folk att tänka till när det sägs av en person under 45. På frågan "vad jobbar du med?" går det ju faktiskt att svara "jag har slutat jobba och är pensionär". Kanske leder det till viss förvirring men ändå en bra grund för fortsatt diskussion där man kan förklara mer. Man kommer ju däremot framstå som både skrytsam och galen om man på samma fråga svarar "jag är ekonomiskt oberoende". Det var ju ingen fråga om ens privatekonomi man fick, utan troligtvis ville den som ställde frågan veta vad man gör på dagarna. Faktum är också att de flesta som är ekonomiskt oberoende jobbar jättemycket. Att vara ekonomiskt oberoende låter som man kan köpa vad som helst resten av livet utan att pengarna någonsin tar slut. Vilket är ganska långt från verkligheten både för mig och den 67-åriga pensionären.
Ett annat alternativ som seglat upp är begreppet "fri". Men vad menar man med det? Du kan ju ha 15 miljoner kronor i en utdelningsportfölj som täcker dina omkostnader. Men med barn som går i skolan och helst inte vill flytta från kompisarna, en sjuk mamma som behöver dina regelbundna besök och en trädgård som måste skötas om. Är man då verkligen mer fri än backpackern som planlöst reser runt jorden och tar tillfälliga jobb för att få ihop till mat och husrum? Ordet fri är ju så mycket bredare än att du har ekonomin för att aldrig mer behöva jobba, även om den ekonomiska situationen kan skapa bra grund för ett fritt liv. De flesta av oss vill nog inte vara helt fria utan en del av ett sammanhang. Fri att göra vad man vill på dagarna kan man dessutom vara under en period tex under en längre semester eller tjänstledighet, medan pension indikerar att det ska pågå livet ut.
Jag tycker även pension är bra för att det förtydligar att man jobbat ihop pengarna och satt av pengar regelbundet under tiden man jobbade. För mig är inte den som vann 50 miljoner när den fyllde 20 år och aldrig började jobba en pensionär på samma sätt som jag snart kommer vara.
Så tills något bättre ord dyker upp så tycker jag pensionär är bäst! Frågan är ändå om jag inom kort kommer våga svara "JAG ÄR PENSIONÄR!" på frågan vad jag jobbar med? I vissa sociala sammanhang kommer jag säkert säga något i stil med att jag är egen företagare men har förmånen att kunna jobba ganska lite. Det är ju lite farligt att sticka ut för mycket i landet lagom. För ordet pensionär sticker verkligen ut när det sägs av en person under 40.
Jag har svårt för termen "ekonomiskt oberoende". Ingen, hur mycket pengar vederbörande än har, kan vara ekonomiskt oberoende, för allas vår ekonomi är beroende av diverse omvärldsfaktorer. /LBG
ReplyDeleteUttrycket "ekonomiskt oberoende" betyder för mig att man har ekonomi nog att kunna köpa det man vill utan att behöva tänka på pengar. Jag hade ansett mig vara ekonomiskt oberoende om jag har x-antal miljoner på mitt konto. Självklart är ändå ingen totalt ekonomiskt oberoende, för någon måtta får det ändå vara. Även Bill Gates hade kunnat bli fattig om han spenderade sina pengar väldigt fel.
Delete/T
Arbetsinkomstoberoende?
ReplyDeleteUndrar om inte "självfinansierad pensionär" är ett uttryck som passar in.
ReplyDelete/Uffe
Pensionär passar nog bra för vissa, men inte för andra. Innebörden i ordet pensionär är ju för de flesta att man slutat jobba och jag ser inte att jag slutat jobba bara för att jag slutat förvärvsarbeta tidigt och lever på kapital. Jag jobbar när jag vill (mkt färre timmar än under karriären som förvärvsarbetande), med vad jag vill och från plats jag själv väljer. Investera handlar mkt om att läsa, ha tid att tänka, etc och det skalar jag ju snarare upp än ner då jag slutar förvärvsarbeta. Sen investerar jag också i onoterade småbolag, då blir det kanske en mer konkret arbetsinsats än om man har en mer passivt förvaltad utdelningsportfölj. Men egentligen spelar det väl ingen roll vilket ord man använder, det är nog mer bilden av att man som levande på kapital mest är passiv och ligger i hängmattan som jag har svårt med..
ReplyDeleteJag brukar förresten säga att jag jobbar med egna investeringar, det brukar fungera bra tycker jag. Sen brukar jag oftast få förklara att jag inte kan något om trading, eftersom nästan alla sätter likhetstecken mellan "jobbar med egna investeringar" och att man sitter och tradar...
ReplyDeleteDet vedertagna begreppet är rentier.
ReplyDeleteOrdet du söker är rentier.
ReplyDeleteDet kommer jag att vara om några år,
mycket tack vare dig och din suveräna blogg.
Tack för inspirationen och en bra bok.
/H
För mig är pensionär nån som lever på att sin pension. Pension får man från sin tidigare arbetsgivare och staten. Det tror jag är den allmänna synen. Men visst är det märkligt vad folk blir provocerade av om man inte följer mallen. Man kanske kan köra med att man är "investerare". Det bordd folk ha lättare accepters än pensionär. Vi ska börja leva utan bil och folk blir väldigt irriterade om man nämner det. De säger direkt " ja men vi måste ha bil därför att [valfri orsak]".
ReplyDeleteDu kanske vill vara med i Oskars och mitt fack?
ReplyDeleteHippiekapitalisterna! ��
Kalle56
Alla tror att du menar sjukpensionär. :-)
ReplyDeleteBättre att säga att man är egenföretagare i finansvärlden.
Eller arbetslös
ReplyDeleteAktieförvaltare
ReplyDeleteVarför måste man ha en titel? Det känns ju bara förlegat, då kan man lika gärna vara anställd också.
ReplyDeleteMvh https://investera-pengar.blogspot.se/
-Hej! Vad jobbar du med?
ReplyDelete-Jag är kapitalförvaltare.
-Jaha, var då någonstans?
-Jag sköter investeringarna åt en privat kund.
-Nån man känner till, eller? (Håller på att spricka av nyfikenhet....)
-Kunden har krävt att få vara anonym, annars hävs vårt avtal.
-Zzzzzzzzz........
Men du har ju skrivit en bok - alltså är du författare!
ReplyDeleteSäg att du skrev den under pseudonym och inte vill avslöja dig. Kanske funkar? :)
"förtidspensionär"?
ReplyDeleteJag tycket också att ekonomiskt oberoende är att man har typ obegränsat med pengar. Inte att man har en normal till låg inkomst av kapital.
ReplyDeleteEgenfinansierad pensionär lät bra.
Jag kommer nog säga jobbar med egna investeringar eller tradar. Men å andra sidan kommer jag nog ha kvar företaget ett tag till även om det mest är mina anställda som jobbar. Så då är det enkelt säga att jag driver en redovisningsbyrå.
Rentier är väl som några sagt, den mest riktiga termen. Kallar du dig pensionär kommer nog många att tänka på "förtidspensionär" vilket ju bokstavligen är korrekt i ditt fall, men knappast ger rätt bild i alla fall.
ReplyDeleteInvesterare kan inte vara fel. Pensionär missförstås direkt som förtidspensionär.
ReplyDeleteEnligt marxistisk terminologi är du kapitalist. (=någon som inte behöver sälja arbete utan kan leva på sina tillgångar.) Men "rentier" är ett bra ord om man nu vill prata engelska.
ReplyDeleteEn variant är ju att berätta vilka olika projekt man ägnar dagarna åt, sen när de frågar hur man försörjer sig säger man att man lever på sparkapital tills vidare och att det räcker ett tag, sen får man se vad man gör... är ju kanske närmast sanningen eftersom de flesta förr eller senare börjar "jobba" igen i en eller annan form.
ReplyDeleteJag håller med Legolas, du är en investerare.
ReplyDeleteOrdet PENSIONÄR sticker ut även när det uttalas av en 59 åring. Vilket jag finner lustigt.
ReplyDeleteDet är fult att inte arbeta i landet lagom. Om man nu inte vunnit pengarna på trisslott.
Tack för trevligt resonemang.